Zzzzzzzzzz som i zzzzzzzzömnlös pandemi
FILMENEtt och ett halvt år in i livet som småbarnsförälder har jag insett hur otroligt viktig bra sömn är för det allmänna välmåendet. Tidigare i livet har jag klarat mig ganska bra på få timmar sömn så länge det har varit hyfsat ostörd sådan. Men alla ni som har eller har haft småbarn vet att "ostörd sömn" är något som man helt enkelt får klara sig utan under en längre tid. Det är bara att gilla läget, även om man vissa dagar är helt jävla slutkörd.
Detta leder oss till denna thriller som bjuder på ett upplägg som jag inte vet om jag stött på tidigare, nämligen att en oförklarlig händelse gör att människorna inte längre kan somna och i takt med att de blir tröttare och tröttare, går de helt enkelt döden till mötes, där livets final består av paranoia, hallucinationer och renodlat vansinne. Godmorgon!
Huvudrollen görs av Gina Rodriguez, som slog igenom som arg kvinna i linne i "Lost". Här spelar hon Jill, en ex-militär som slarvat bort sitt liv lite till följd av hennes mans bortgång. Nu är det hans mamma som är förmyndare till barnen och den där oförklarliga händelsen sker precis när Jill hämtat upp barnen. Det är en dramatisk sekvens som slutar med att Jills bil knuffas ned i en sjö och det är med nöd och näppe som de lyckas ta sig ur det vattenfyllda vraket. Yngsta barnet Matilda (Ariana Greenblatt) får till och med räddas tillbaka till livet av några poliser som berättar vad som hänt.
Samhället havererar mer eller mindre omedelbart. Här känns filmen otroligt slarvig och ologisk, för redan under det första dygnet börjar människor agera irrationellt och galet och det håller liksom inte. Till råga på allt visar det sig att Matilda är en av de få människor som faktiskt kan sova och därför blir hon jagad av både fanatiker och forskare som vill hitta ett botemedel genom att rota i henne. Jill gör allt hon kan för att skydda sina barn, men samtidigt tickar klockan på och det ser onekligen uselt ut.
Som jag precis nämnde är vissa delar av filmen väldigt slarvigt gjorda. Jag skruvar på mig för det är till och med riktigt dåligt, både till innehållet och till agerandet där det inte riktigt känns som att skådespelarna själva tror på vad det säger och gör. Men i takt med att karaktärerna blir allt tröttare ju bättre blir filmen. Det är ju lustigt att det ska krävas att skådespelare bokstavligt talat sover sig igenom scener för att det ska kännas intressant och bra, men så är det i det här fallet. Men dessvärre hjälper det inte tillräckligt mycket för att räta upp filmen, som har en kul och udda premiss, men inte riktigt får till det.
Detta leder oss till denna thriller som bjuder på ett upplägg som jag inte vet om jag stött på tidigare, nämligen att en oförklarlig händelse gör att människorna inte längre kan somna och i takt med att de blir tröttare och tröttare, går de helt enkelt döden till mötes, där livets final består av paranoia, hallucinationer och renodlat vansinne. Godmorgon!
Huvudrollen görs av Gina Rodriguez, som slog igenom som arg kvinna i linne i "Lost". Här spelar hon Jill, en ex-militär som slarvat bort sitt liv lite till följd av hennes mans bortgång. Nu är det hans mamma som är förmyndare till barnen och den där oförklarliga händelsen sker precis när Jill hämtat upp barnen. Det är en dramatisk sekvens som slutar med att Jills bil knuffas ned i en sjö och det är med nöd och näppe som de lyckas ta sig ur det vattenfyllda vraket. Yngsta barnet Matilda (Ariana Greenblatt) får till och med räddas tillbaka till livet av några poliser som berättar vad som hänt.
Samhället havererar mer eller mindre omedelbart. Här känns filmen otroligt slarvig och ologisk, för redan under det första dygnet börjar människor agera irrationellt och galet och det håller liksom inte. Till råga på allt visar det sig att Matilda är en av de få människor som faktiskt kan sova och därför blir hon jagad av både fanatiker och forskare som vill hitta ett botemedel genom att rota i henne. Jill gör allt hon kan för att skydda sina barn, men samtidigt tickar klockan på och det ser onekligen uselt ut.
Som jag precis nämnde är vissa delar av filmen väldigt slarvigt gjorda. Jag skruvar på mig för det är till och med riktigt dåligt, både till innehållet och till agerandet där det inte riktigt känns som att skådespelarna själva tror på vad det säger och gör. Men i takt med att karaktärerna blir allt tröttare ju bättre blir filmen. Det är ju lustigt att det ska krävas att skådespelare bokstavligt talat sover sig igenom scener för att det ska kännas intressant och bra, men så är det i det här fallet. Men dessvärre hjälper det inte tillräckligt mycket för att räta upp filmen, som har en kul och udda premiss, men inte riktigt får till det.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. I registolen hittar man Mark Raso som senast gjorde den avsevärt bättre Netflixfilmen "Kodachrome".
2. Manuset har Mark skrivit ihop med en Joseph Raso som jag utgår från är en släkting. Bror kanske? Joseph har tidigare skrivit ett par projekt med "Zombies" i titlarna och det här är ju en sorts variant på zombieupplägget, men med en lite annorlunda twist.
3. Manuset är i sig baserat på en berättelse av Gregory Poirier som känns som den mest meriterade i sammanhanget, vars största filmer borde vara "The Spy Next Door" och "National Treasure 2: Hemligheternas bok".
2. Manuset har Mark skrivit ihop med en Joseph Raso som jag utgår från är en släkting. Bror kanske? Joseph har tidigare skrivit ett par projekt med "Zombies" i titlarna och det här är ju en sorts variant på zombieupplägget, men med en lite annorlunda twist.
3. Manuset är i sig baserat på en berättelse av Gregory Poirier som känns som den mest meriterade i sammanhanget, vars största filmer borde vara "The Spy Next Door" och "National Treasure 2: Hemligheternas bok".
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA