Kultfilm med överspel och vissa poänger

FILMEN

Vampyrskräck är kanske inte min favoritgren på skräckträdet, men då och då dyker det upp filmer som tilltalar mig. "Near Dark" är Kathryn Bigelows tidiga bidrag till genren. Redan 1987 kom denna film som är en sorts vampyrwestern i modern tid. En kultklassiker som jag inte sett tidigare och jag kan väl direkt säga att det är en titel som inte kvalar in på listan med "filmer som tilltalar mig". Men det finns vissa poänger med filmen som räddar den från en totalsågning.

Caleb Colton (Adrian Pasdar) är som vilken sydstatsgrabb som helst. Han har cowboyhatt och gillar tjejer. När han får syn på en främmande tjej som förföriskt lapar i sig en mjukglass en sen kväll, lägger han in en stöt. Det leder till att han får skjutsa henne i sin pick-up till den campingplats där hon för tillfället bor. Caleb förtjusas av den småflummiga Mae (Jenny Wright) som gärna pratar om nattens mörker medan han vill något annat. Och slutligen blir det lite hångel men det slutar med att Mae biter Caleb i halsen och helt obeställt har han blivit smittad.

Lagom till att han stapplar in till sin farm där pappan och lillasystern väntar blir han infångad av en husbil. Det visar sig att Mae inte är ensam. Hon ingår i en "familj" av vampyrer i olika åldrar och att Mae skapat en ny vampyr är de inte helt glada i. Ledaren Jesse Hooker (Lance Henriksen) som sannolikt är över hundra år gammal menar att Caleb måste bevisa att han har vad det krävs för att vara en av dem. Han måste kunna döda för att få tillgång till näring. Det blir inte speciellt lätt för Caleb då alla andra i vampyrfamiljen, Severen (Bill Paxton), Diamondback (Jenette Goldstein) och Homer (Joshua John Miller), gör allt för att han ska misslyckas.

Här kan vi pausa för att belysa det kanske sämsta med hela filmen, vilket sannolikt kan kopplas till den tid den gjordes, nämligen det fräna överspelet. Det här var mest framträdande i filmer med olika gäng, gärna i post-apokalyptiska filmer där folk hette fräna saker, såg ut som helvete och var konstant arga i tonen. Precis så är den här vampyrfamiljen och det är så oerhört svårt att bara ta in utan att irritera sig på det. Plussa på den på 80-talet alltid närvarande ylande och samtidigt burkiga elgitarren i musiken och plötsligt har man två saker att irritera sig på.

Men hur besvärad jag än blir av stora delar av filmen kan jag inte låta bli att känna att den ändå lyckas hitta någon sorts ton som fungerar och de 94 minuterna känns ändå bra avvägda. Det spretar inte i väg utan "Near Dark" rundas av snyggt innan eftertexterna rullar.

Jag kan inte påstå att jag är speciellt imponerad av Kathryn Bigelow i det här skedet i hennes karriär. Att hon 23 år senare skulle dunka in dubbla Oscars för "The Hurt Locker" och i samband med det bli den första kvinnan att vinna Bästa regi finns det inget som pekar på här. Men det är väl så det är med utveckling och erfarenhet. Alla startar någonstans och så här var Bigelows tidigaste karriär.


EXTRAMATERIALET

För de som verkligen vill fördjupa sig finns ett kommentarspår med Kathryn Bigelow att slå på. Jag kan inte säga när det är inspelat, men jag skulle misstänka att det är gjort ungefär samtidigt som dokumentären "Living in Darkness" från 2002 som ligger med på skivan. Denna nästan timslånga bakomfilm består av intervjuer med skådespelare och produktionsmänniskor som berättar minnen och anekdoter varvat med klipp ur filmen. Här kan man höra diverse godbitar som hur Lance Henriksen skapade en hel bakgrundshistoria till sin rollfigur och dessutom reste privat i karaktär för att känna in figuren. Överlag verkar skådespelarna väldigt nöjda med filmen, vilket klingar lite illa mot min egen uppfattning av den.

Det finns en bortklippt scen med Bigelows kommentarer. Det är en svartvit sekvens och Bigelow redogör för varför den gjordes och var den skulle vara i filmen, men inte varför den togs bort...

Trailer och stillbilder rundar av extramaterialspaketet.


TRE SAKER

1. Som många andra skräckfilmer från 80-talet har filmen faktiskt haft en svensk titel. "Natten har sitt pris" hette den på biograferna. Lite poetisk titel. Danskarna drog till med "Djævelens datter" som alltså betyder "Djävulens dotter" och är en titel som är långt ifrån klockren.

2. På omslaget ser vi trion Lance Henriksen, Bill Paxton och Jenette Goldstein som precis innan "Near Dark" hade spelat in "Aliens - Återkomsten" av Kathryn Bigelows partner och blivande man James Cameron. Det sägs att det var han som föreslog att hon skulle ta några skådespelare som redan var samspelta till filmen.

3. Det är lite lustigt att jag direkt känner igen huvudrollsinnehavaren Adrian Pasdar utan att kunna placera honom. Jag hinner inte kolla upp det innan jag ser extramaterialet där han är 15 år äldre och jag omedelbart identifierar honom som Nathan Petrelli från den vansinnigt ojämna serien "Heroes".


ANDERS JAKOBSON (2021-11-10)
KOMMENTARER - Inga kommentarer än
TIPSA EN KOMPIS OM RECENSIONEN
Din mailadress:
Din kompis mailadress:
Spamskydd:
7x5 =

20 senaste recensionerna i kategorin skräck
50 senaste recensionerna
Sök i arkivet Titel eller fritext
Genre: Skräck
Format: Blu-ray
Region: B
Antal skivor: 1
Utkomstår: 2021
Bolag: Studio S
Tema: Vampyrer
Ljud: DTS-HD Master Audio 5.1
Bild: 1080p High Definition 1.85:1
Extramaterial:
Kommentarspår, Living in Darkness, Bortklippt scen, Trailer, Bildgalleri
Köp filmen hos:
Delning:
RECENSERAT DENNA DAG (29/11):
Alla recensioner från denna dag
NIO TIPS FRÅN SEPTEMBER/OKTOBER
12 SENASTE
DRAMAKOMEDIERNA