Var ulv? Där ulv. Där i Norge!
FILMENJag har vid något tidigare tillfälle konstaterat att av alla subgenrer inom skräckfältet känns det som varulvsfilmerna hör till de mer obskyra. När jag växte upp och 70-talet gick över i 80-talet var jag oerhört fascinerad av varulvar som då fanns i populärkultur nära mig. Jag hade lånat Janne Lööfs seriealbum "Felix och varulven" på biblioteket om och om igen och SVT hade haft Universal Monsters-maraton där "The Wolf Man" var en av filmerna. 1982 chockade Michael Jackson världen med en kortfilmslång musikvideo till "Thriller" (som till och med tablålades på SVT - sent på kvällen) med varulvsinslag och när det stod 1983 i kalendern släppte Ozzy Osbourne albumet "Bark at the moon" med tydligt varulvstema i både skivomslag, titellåt och dess tillhörande video. Fortfarande en av de bättre varulvsdesignerna jag sett.
Jag sitter inte framför tangenterna och "säger" att varulvsgenren är som bortblåst, men den är ändå långt efter alla zombies och vampyrer som är monster i var och varannan skräckfilm. Med det sagt blir jag lite glad när det kommer en ny varulvsfilm på marknaden och "Vikingavargen" är något så extra obskyrt som en norsk varulvsfilm. Hur många sådana har gjorts? Det kan inte vara speciellt många?
Filmen inleds med en liten backstory om hur vikingar fick med sig ondskefull best med sig hem efter en plundringsräd i ett kloster. När djuret väl hoppade i land hade det dräpt samtliga ombord. Vår nutida berättelse tar vid 1000+ år senare i en liten norsk ort. Här spelar Liv Mjönes nyinflyttad svensk polis. Det är när hennes tonårsdotter Thale (Elli Rhiannon Müller Osborne) är på någon sorts spontan utefest som allting brakar loss. Thale blir vittne till när något attackerar två ungdomar så att de skadas ordentligt. När hon försöker hjälpa dem blir hon själv attackerar och ser sedan hur samma något släpar iväg en tjej in i skogen.
Snart hittas den sargade kroppen och man misstänker en varg, en stor sådan, men vargar attackerar vanligtvis inte människor. Samtidigt upptäcker Thale ett sår på sin axel som inte verkar läka...
Generellt sett är "Vikingavargen" en helt okej genrefilm. Specialeffekterna är övervägande bra och man har inte snålat på slafset när varulven ger sig på människor, vilket är bra för att etablera att just detta monster är totalt livsfarligt. Blodtörstigt och våldsamt. Dessutom tycker jag att filmskaparna jobbat bra på att skapa en tryckande stämning i de mest spännande partierna. Tyvärr tappas detta när man oundvikligen tvingas visa monstret i all sin prakt. Här kunde man förstås ha varit lite mer restriktiv och sugit lite mer på karamellen.
Så helt okej, alltså. Men storyn känns enkel och helt utan överraskningar och när vi börjar närma oss upplösningen blir det alldeles för många ologiskt dragna slutsatser och storymässigt lämpliga händelser för att det ska kännas som bra manusarbete. Trots de lyfter jag på hatten till vårt västra grannland och hyllar initiativet att göra en varulvsfilm. Friskt vågat!
Jag sitter inte framför tangenterna och "säger" att varulvsgenren är som bortblåst, men den är ändå långt efter alla zombies och vampyrer som är monster i var och varannan skräckfilm. Med det sagt blir jag lite glad när det kommer en ny varulvsfilm på marknaden och "Vikingavargen" är något så extra obskyrt som en norsk varulvsfilm. Hur många sådana har gjorts? Det kan inte vara speciellt många?
Filmen inleds med en liten backstory om hur vikingar fick med sig ondskefull best med sig hem efter en plundringsräd i ett kloster. När djuret väl hoppade i land hade det dräpt samtliga ombord. Vår nutida berättelse tar vid 1000+ år senare i en liten norsk ort. Här spelar Liv Mjönes nyinflyttad svensk polis. Det är när hennes tonårsdotter Thale (Elli Rhiannon Müller Osborne) är på någon sorts spontan utefest som allting brakar loss. Thale blir vittne till när något attackerar två ungdomar så att de skadas ordentligt. När hon försöker hjälpa dem blir hon själv attackerar och ser sedan hur samma något släpar iväg en tjej in i skogen.
Snart hittas den sargade kroppen och man misstänker en varg, en stor sådan, men vargar attackerar vanligtvis inte människor. Samtidigt upptäcker Thale ett sår på sin axel som inte verkar läka...
Generellt sett är "Vikingavargen" en helt okej genrefilm. Specialeffekterna är övervägande bra och man har inte snålat på slafset när varulven ger sig på människor, vilket är bra för att etablera att just detta monster är totalt livsfarligt. Blodtörstigt och våldsamt. Dessutom tycker jag att filmskaparna jobbat bra på att skapa en tryckande stämning i de mest spännande partierna. Tyvärr tappas detta när man oundvikligen tvingas visa monstret i all sin prakt. Här kunde man förstås ha varit lite mer restriktiv och sugit lite mer på karamellen.
Så helt okej, alltså. Men storyn känns enkel och helt utan överraskningar och när vi börjar närma oss upplösningen blir det alldeles för många ologiskt dragna slutsatser och storymässigt lämpliga händelser för att det ska kännas som bra manusarbete. Trots de lyfter jag på hatten till vårt västra grannland och hyllar initiativet att göra en varulvsfilm. Friskt vågat!
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Apropå Michael Jackson-låten/videon: Filmen hade tydligen titeln "Thriller" ett tag som en hyllning till nämnda låt. En förvandlingsscen i filmen är en referens till en liknande scen i den John Landis-regisserade musikvideon.
2. Ytterligare referenser till en annan klassiker finns här och där i filmen. Jag pratar om "Hajen" och den allra tydligaste referenser är en obduktionsscen där dialogen nästan ordagrant är översatt från Steven Spielbergs film.
3. Liv Mjönes polis heter Liv Berg. Det kan ju vara en ren slump, speciellt som Liv ändå är ett nordiskt namn som inte minst finns i Norge, men för mig känns det alltid slappt när karaktärer delar namn med sina skådespelare.
2. Ytterligare referenser till en annan klassiker finns här och där i filmen. Jag pratar om "Hajen" och den allra tydligaste referenser är en obduktionsscen där dialogen nästan ordagrant är översatt från Steven Spielbergs film.
3. Liv Mjönes polis heter Liv Berg. Det kan ju vara en ren slump, speciellt som Liv ändå är ett nordiskt namn som inte minst finns i Norge, men för mig känns det alltid slappt när karaktärer delar namn med sina skådespelare.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA