Seg skräckis om terroriserande spöke

FILMEN

För snart 10 år sedan (närmare bestämt 1999) kom den första filmen i "Tomie"-serien och enligt omslaget var det den och "Ringu" ("The Ring") som startade den japanska skräckvågen. Nu är jag inte helt insatt i den japanska skräckens utveckling, men om det nu stod mellan de två filmerna så är det ganska tydligt att "Ringu" var den stilbildande filmen, vars element man sett i prinicip allt som kommit från Japan därefter.

"Tomie - Flickan som vägrade dö" skildrar inte alls den där mardrömsaktiga känslan som "Ringu" och "Ju-on" ("The Grudge") förmedlat så bra i otaliga filmer. På sätt och vis känns det aningens befriande att inte få ytterligare en film med ryckiga, vita monster med svart hår i ansiktet, men "Tomie - Flickan som vägrade dö" skulle mått bra av lite mer "tryck" i skräcken.

Det är skräck light, helt klart. De otäcka scenerna är varken otäcka eller särskilt grafiska och berättandet är långsamt och utdraget. Faktum är att det hinner gå en timme innan det händer något av intresse.

Unga Tsukiko går till en doktor för att bli av med sina sömnproblem. Hon har varit med om en bilolycka som utplånade delar av hennes minne och sedan dess har hon haft problem att sova. Det är vad hon tror, för i själva verket har hon varit med om att hennes gamla kille hade ihjäl bästa kompisen Tomie - en traumatisk upplevelse med ännu fler dödsfall inblandade som chockade henne så mycket att minnet försvann.

Doktorn försöker behandla Tsukiko med hypnos och under dessa sessioner får hon små minnesbilder som hon inte kan pussla ihop. Men hon nämner namnet Tomie, som får doktorn att grubbla en smula.

En kriminalare söker upp doktorn. Han berättar sanningen om Tsukikos förflutna och berättar samtidigt att den där Tomie, vars död han försöker reda ut, verkar ha blivit mördad gång på gång ända sedan 1800-talet...

Saken blir inte bättre av att Tsukikos granne - som dessutom råkar vara en av de få före detta klasskamrater som överlevde incidenten från det förflutna - odlat (!) fram en ny Tomie från hennes avhuggna huvud, och den nya Tomien har bara en sak på agendan - att leta upp Tsukiko...

Tja, vad ska man säga? Hyfsat välgjort men alldeles för långsamt och inte speciellt engagerande. Att den här filmen var med och startade en skräckvåg i Japan har jag väldigt svårt att förstå.


EXTRAMATERIALET

Jag pratar ibland om frikostigt extramaterial. Vad är motsatsen till "frikostigt"? Snålt? Här får vi en trailer till filmen som är ganska exakt en minut lång.

Nog sagt.


TRE SAKER

1. Kriminalaren som undersöker Tomie-fallet håller på och tar sig på hakan hela tiden, som om det ska göras övertydligt att han grubblar och klurar på lösningar. Parodiskt i längden eller så är det ett skrivet karaktärsdrag som inte alls funkar.

2. Miho Kanno som spelar Tomie gör rollen ganska läskig i och med att karaktären är så påträngade och jobbig. Klart bästa skådespelarprestationen i filmen.

3. Större delen av filmen saknar musik och när den väl kommer är den omväxlande konstig och käck. Mystisk blandning. Det gitarrplockiga ledmotivet ger lustigt nog en association till 70-talets italienska skräckisar.


ANDERS JAKOBSON (2007-04-30)
KOMMENTARER - Inga kommentarer än
TIPSA EN KOMPIS OM RECENSIONEN
Din mailadress:
Din kompis mailadress:
Spamskydd:
7x5 =

Relaterade recensioner (1)
20 senaste recensionerna i kategorin skräck
50 senaste recensionerna
Sök i arkivet Titel eller fritext
Genre: Skräck
Format: DVD
Region: 2
Antal skivor: 1
Utkomstår: 2007
Bolag: Atlantic
Ljud: Stereo
Bild: Anamorfisk widescreen 1.77:1
Extramaterial:
Trailer
Köp filmen hos:
Delning:
RECENSERAT DENNA DAG (24/7):
Alla recensioner från denna dag
NIO TIPS FRÅN JUNI
12 SENASTE
UNDERHÅLLNINGSUTGÅVORNA