Annorlunda kärlek i dödens väntrum
FILMENEnoch (Henry Hopper) är en funeral crasher. Han går på begravning efter begravning och låtsas vara en i mängden av sörjande. Han står vid kistan och tar avsked och sedan går han hem och spelar "Sänka skepp" med sin spökkompis. Enoch är rastlös och har tappat tron på livet. Hans föräldrar har omkommit och i samband med det hade han själv en nära-döden-upplevelse där han var död i tre minuter. Sedan dess dras han med spöket av en kamikazepilot från andra världskriget och ett behov av att besöka andras begravningar.
Vid en av dess träffar han Annabel (Mia Wasikowska) som direkt ser att han inte hör hemma där. Är man helt svartklädd på en ljus begravning sticker man ut. När de träffas på ytterligare en begravning är det Annabel som räddar Enoch från en begravningsentreprenör som genomskådat hans bluff. Det blir inledningen till en romantisk relation som ska hjälpa dem båda.
Det är nämligen så att Annabel är döende i cancer och har inte många månader kvar. Med hjälp av en ung man som tappat livsgnistan blir de de bästa i hennes liv, samtidigt som Enochs liv får en ny poäng i och med relationen till Annabel.
Det är en rar och oundvikligen sorglig historia det här, och näsdukarna lär dras fram hos både en och två tittare när sluttexterna börjar rulla. Men det finns även mycket glädje och hopp i filmen. Känslan påminner lite om "Garden State" även om det är en helt annan historia. Fast egentligen kan man sammanfatta båda filmerna som en pojke-möter-flicka-historia och då är likheterna självklara.
Det är Gus Van Sant som regisserat filmen efter ett manus av debuterande Jason Lew. Även om storyn i sig inte är direkt originell så är manuset välskrivet och Van Sant vet ju hur man regisserar.
Jag tycker filmen är fin, välspelad och snyggt filmad. Den utspelar sig under en höst och färgerna är varma och lite matta och det passar bra när filmens kärleksparti rullar igång. Relativt omeriterade Henry Hopper klarar sig fint i huvudrollen och Mia Wasikowska gör en charmig insats med en underliggande positiv glädje i sin blick.
Vid en av dess träffar han Annabel (Mia Wasikowska) som direkt ser att han inte hör hemma där. Är man helt svartklädd på en ljus begravning sticker man ut. När de träffas på ytterligare en begravning är det Annabel som räddar Enoch från en begravningsentreprenör som genomskådat hans bluff. Det blir inledningen till en romantisk relation som ska hjälpa dem båda.
Det är nämligen så att Annabel är döende i cancer och har inte många månader kvar. Med hjälp av en ung man som tappat livsgnistan blir de de bästa i hennes liv, samtidigt som Enochs liv får en ny poäng i och med relationen till Annabel.
Det är en rar och oundvikligen sorglig historia det här, och näsdukarna lär dras fram hos både en och två tittare när sluttexterna börjar rulla. Men det finns även mycket glädje och hopp i filmen. Känslan påminner lite om "Garden State" även om det är en helt annan historia. Fast egentligen kan man sammanfatta båda filmerna som en pojke-möter-flicka-historia och då är likheterna självklara.
Det är Gus Van Sant som regisserat filmen efter ett manus av debuterande Jason Lew. Även om storyn i sig inte är direkt originell så är manuset välskrivet och Van Sant vet ju hur man regisserar.
Jag tycker filmen är fin, välspelad och snyggt filmad. Den utspelar sig under en höst och färgerna är varma och lite matta och det passar bra när filmens kärleksparti rullar igång. Relativt omeriterade Henry Hopper klarar sig fint i huvudrollen och Mia Wasikowska gör en charmig insats med en underliggande positiv glädje i sin blick.
EXTRAMATERIALET
Jag måste säga att prettovarningsflaggan går i topp när det visar sig att Gus Van Sant spelat in alla scener en gång till men utan dialog och klippt ihop en sorts stumfilm. Resultatet är dessvärre inte så spännande som man kan tro. Skådespelarna behöver agera lite mer stumfilmsaktigt för att det ska fungera. Här känns det mer som om de bara är tysta. Det fungerar inte på mig.
Fem kortare featuretter förklarar vad filmen går ut på, varför karaktärerna är som de är och lite om hur den kom till. Det är inte speciellt mycket ny information som kommer fram, och om man har sett filmen så har man nog förstått den också.
Avslutningsvis lite bortklippt material.
Fem kortare featuretter förklarar vad filmen går ut på, varför karaktärerna är som de är och lite om hur den kom till. Det är inte speciellt mycket ny information som kommer fram, och om man har sett filmen så har man nog förstått den också.
Avslutningsvis lite bortklippt material.
TRE SAKER
1. Henry Hopper är son till Dennis Hopper. När man vet det ser man vissa likheter i utseendet.
2. Filmen är producerad av Bryce Dallas Howard som är dotter till Ron Howard som också producerat tillsammans med sin ständiga partner Brian Grazer.
3. Den där stumfilmsversionen är för övrigt en kvart kortare än den vanliga filmen.
2. Filmen är producerad av Bryce Dallas Howard som är dotter till Ron Howard som också producerat tillsammans med sin ständiga partner Brian Grazer.
3. Den där stumfilmsversionen är för övrigt en kvart kortare än den vanliga filmen.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Blu-ray
Mia Wasikowska (8)
Mia Wasikowska (8)
