Mustig italiensk familjesaga
FILMENAtt familjen är viktig i Italien är välkänt och väldokumenterat i en rad filmer och böcker. Den här sagan - lämpligt döpt till "La famiglia" - spänner över 80 år från när Carlo döps 1906 till hans 80-årsdag 1986. Filmen börjar och slutar med ett rejält familjeporträtt.
Historien gör ett antal nedslag i Carlos liv och visar hur familjen förändras och i periferin kan man ana tidens klimat och politik samt hur detta påverkar familjemedlemmarna. Carlos bror Giuilo, till exempel, går från en ung spilivink via deprimerad krigsveteran till misslyckad entreprenör med ständiga skulder och en tydlig ångest.
Filmen är fylld av färgstarka karaktärer - de tre ogifta fastrarna som ständigt tjafsar med varandra och hotar att ta livet av sig själva eller någon annan, är filmens komiska inslag. En annan viktig karaktär som kommer in och ut i handlingen under filmens gång är Carlos svägerska Adriana som Carlo har ett speciellt förhållande till. Som ung man hade han ett hemligt förhållande med Adriana, men det var hennes syster Beatrice han gifte sig och fick barn med. Dock är detta val något Carlo grubblar över filmen igenom.
Filmen handlar egentligen inte om något speciellt utan är bara segment ur en lång och ganska omfattande familjehistoria. Manusförfattaren och regissören Ettore Scolas tanke med filmen var (enligt omslaget) att "var och en kommer att känna igen sin egen familj i denna film" och det vet i och för sig 17 om jag gör.
Men det är en bra film som helt och hållet utspelar sig i det jättehus familjen bor i. Från början av filmen välfyllt av folk för att sedermera bli nästan kusligt tomt när den åldrade Carlo tassar omkring där ensam.
Historien gör ett antal nedslag i Carlos liv och visar hur familjen förändras och i periferin kan man ana tidens klimat och politik samt hur detta påverkar familjemedlemmarna. Carlos bror Giuilo, till exempel, går från en ung spilivink via deprimerad krigsveteran till misslyckad entreprenör med ständiga skulder och en tydlig ångest.
Filmen är fylld av färgstarka karaktärer - de tre ogifta fastrarna som ständigt tjafsar med varandra och hotar att ta livet av sig själva eller någon annan, är filmens komiska inslag. En annan viktig karaktär som kommer in och ut i handlingen under filmens gång är Carlos svägerska Adriana som Carlo har ett speciellt förhållande till. Som ung man hade han ett hemligt förhållande med Adriana, men det var hennes syster Beatrice han gifte sig och fick barn med. Dock är detta val något Carlo grubblar över filmen igenom.
Filmen handlar egentligen inte om något speciellt utan är bara segment ur en lång och ganska omfattande familjehistoria. Manusförfattaren och regissören Ettore Scolas tanke med filmen var (enligt omslaget) att "var och en kommer att känna igen sin egen familj i denna film" och det vet i och för sig 17 om jag gör.
Men det är en bra film som helt och hållet utspelar sig i det jättehus familjen bor i. Från början av filmen välfyllt av folk för att sedermera bli nästan kusligt tomt när den åldrade Carlo tassar omkring där ensam.
EXTRAMATERIALET
Extramaterialet består i huvudsak av trivia om filmen och biografier för Ettore Scola och tre av skådespelarna. I trivian kan man bland annat läsa hur han kom på filmen och vad han tyckte om jämförelserna med Ingmar Bergmans "Fanny och Alexander" (se Tre saker här nedan).
I övrigt finns det ett bildgalleri och trailers till andra Studio S-titlar.
I övrigt finns det ett bildgalleri och trailers till andra Studio S-titlar.
TRE SAKER
1. För att visa när vi skiftar tidsperiod låter Ettore Scola kameran åka längs en lång korridor i huset. Effektivt.
2. Filmen jämfördes av recensentera på 80-talet med Bergmans "Fanny och Alexander", en annan rejäl familjesaga.
3. När det begav sig överöstes filmen med priser i italienska David di Donatello Awards, och den var även nominerad till en Oscar för bästa utländska film där den förlorade mot danska "Babettes gästabud".
2. Filmen jämfördes av recensentera på 80-talet med Bergmans "Fanny och Alexander", en annan rejäl familjesaga.
3. När det begav sig överöstes filmen med priser i italienska David di Donatello Awards, och den var även nominerad till en Oscar för bästa utländska film där den förlorade mot danska "Babettes gästabud".
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
DVD
