Riktigt underhållande efter sju år
FILMENI efterskvalpet av "Borat"-succén släpps Sacha Baron Cohens "Ali G"-serier på DVD i Sverige. Jag tror att jag provtittade lite när denna sju år gamla första säsong visades på svensk TV första gången och fattade inte speciellt mycket. Det var först efter jag läst Fredrik Strages bok "Mikrofonkåt" och lärt mig uttrycket "wigger" som slanten trillade ned.
Att sen "Ali G"-filmen var mestadels tråkig och plump gjorde att jag inte direkt såg fram emot att se de gamla serierna igen. Men jag blev positivt överraskad - "Da Ali G show" är faktiskt mycket underhållande.
Säsongen är i det klassiska engelska formatet om sex halvtimmesavsnitt där Ali G bjuder in engelska kändisar (tämligen udda sådana som ägaren till Harrods, ägarinnan till Body Shop, gamla TV-ankare, före detta ministrar etc) för smått absurda intervjuer; "pimpar" om indielåtar tillsammans med medlemmar från bland annat Supergrass, Travis och Pulp; leder paneldiskussioner om allt från läkaretik till djurförsök tillsammans med experter, professorer och politiker, samt bjuder på diverse visdomsord som bara Ali G kan komma på.
Det var också i denna serie som Borat först gjorde entré i fem av de sex avsnitten. Här åker han runt i England och lär sig seder och traditioner. I mitt tycke är Borat-inslagen roligare än de i filmen då han här är ganska oexploaterad och mera dum än sexfixerad.
Det slår mig att både Ali G och Borat är ganska lika i grund och botten. De är två karaktärer som attackerar omvärlden från en annorlunda vinkel och kommer undan med det för att de är som de är. Jag är tämligen övertygad om att Ali G:s gäster i studion är medvetna om att han spelar en roll, men i paneldebatterna är de medverkande nog lyckligt ovetande (eller olyckligt ovetande).
Så med sju års distans tycker jag att det är ganska roligt, speciellt om man läst på lite om "wiggers".
Att sen "Ali G"-filmen var mestadels tråkig och plump gjorde att jag inte direkt såg fram emot att se de gamla serierna igen. Men jag blev positivt överraskad - "Da Ali G show" är faktiskt mycket underhållande.
Säsongen är i det klassiska engelska formatet om sex halvtimmesavsnitt där Ali G bjuder in engelska kändisar (tämligen udda sådana som ägaren till Harrods, ägarinnan till Body Shop, gamla TV-ankare, före detta ministrar etc) för smått absurda intervjuer; "pimpar" om indielåtar tillsammans med medlemmar från bland annat Supergrass, Travis och Pulp; leder paneldiskussioner om allt från läkaretik till djurförsök tillsammans med experter, professorer och politiker, samt bjuder på diverse visdomsord som bara Ali G kan komma på.
Det var också i denna serie som Borat först gjorde entré i fem av de sex avsnitten. Här åker han runt i England och lär sig seder och traditioner. I mitt tycke är Borat-inslagen roligare än de i filmen då han här är ganska oexploaterad och mera dum än sexfixerad.
Det slår mig att både Ali G och Borat är ganska lika i grund och botten. De är två karaktärer som attackerar omvärlden från en annorlunda vinkel och kommer undan med det för att de är som de är. Jag är tämligen övertygad om att Ali G:s gäster i studion är medvetna om att han spelar en roll, men i paneldebatterna är de medverkande nog lyckligt ovetande (eller olyckligt ovetande).
Så med sju års distans tycker jag att det är ganska roligt, speciellt om man läst på lite om "wiggers".
EXTRAMATERIALET
Utgåvan har inget extramaterial.
TRE SAKER
1. Omslaget säger att Baron Cohens tredje karaktär Bruno ska vara med i serien men så är det inte.
2. Jag stör mig lite på att Borats hälsningsfras "Jagshemesh!" inte stavas så i översättningen. Research!
3. Läs på om "wiggers" här. Och läs Fredrik Strages "Mikrofonkåt" för böveln! Mycket läsvärd!
2. Jag stör mig lite på att Borats hälsningsfras "Jagshemesh!" inte stavas så i översättningen. Research!
3. Läs på om "wiggers" här. Och läs Fredrik Strages "Mikrofonkåt" för böveln! Mycket läsvärd!
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA