Parallella superhjälteäventyr
FILMENProduktionsbandet hos firma Lego, DC Comics och Warner Bros står inte stilla och här har vi nästa film i "Lego DC Comics Super Heroes"-serien, "Justice League - Gotham City Breakout". Rena tv-serie-känslan, och kanske är det som kortare episoder för tv som det här upplägget skulle kännas mest lämpligt. När jag skrev om "Justice League - Cosmic Clash " för några månader sedan gnällde jag lite på den 78 minuter långa speltiden, och det är jag beredd att göra även denna gång. Det blir lite väl långt.
Sist beskrev jag filmerna som "både duktigt barnsliga och vuxet självmedvetna på samma gång" och det formatet sviker de knappast en tum från även denna gång. Kanske är till och med så att båda extremerna skruvats till lite extra, vilket gör det ömsom plågsamt och ömsom underhållande att ta sig igenom filmen. När dialoger och skämt är syrligt vassa, inte nödvändigtvis vuxenanpassade, njuter jag i soffan, medan de mest skrikiga "massproducerade tv-program på en barnkanal"-partierna får mig att vilja gömma mig under den samma tills skiten är över. Typ så.
I den här filmen är det ett jubileum för Batman och hans närmaste, Nightwing, Robin och Batgirl, har planerat en överraskning åt honom, vilket han redan listat ut för han är ju... Batman. Överraskningen är en semester (vilket han också listar ut) och tillsammans med Nightwing och Batgirl reser han bort (mot ett resmål han givetvis listar ut...) och lämnar Gotham Citys öde i händerna på Robin och den för uppdraget otroligt naive Superman som tror att hans superkrafter ska vara nog för att stoppa Gothams bovar. Första uppdraget blir att ta fast Jokern som rymt ur Arkham Asylum och det går sådär, för Jokern lurar Superman så att ALLA bovar i Arkham Asylum rymmer. Inte så bra, och Superman får kalla in lite extra resurser för att få hjälp med problemet så att allting ordnar upp sig innan Batman kommer tillbaka.
Batmans semester blir knappast rofylld för direkt kastas han och hans kamrater in i ett eget farligt äventyr direkt vid första stoppet, där en före detta mentor till Batman kidnappats av legosoldaten Deathstroke. Äventyret fortsätter i en underjordisk värld där det visar sig att det är Bane som ligger bakom det hela, och Batman får använda all sin list för att klara biffen (bokstavligt talat).
Det är med andra ord två parallella äventyr vi får vara med om här som inte spiller över i varandra, men har samma start- och slutpunkt på något vis. Där har vi ett ganska tydligt exempel på att kortare episoder kanske är det optimala formatet för "Lego DC Comics Super Heroes" framöver, men dessvärre tror jag inte att de sviker 78-minutersupplägget fortsättningsvis. Just den här filmen känns väl lite svagare i jämförelse med de andra, samtidigt som det som är bra fortfarande är bra. Jag är lite rädd att även nästa film, för detta lär knappast vara den sista, kommer att vara ungefär så här även den.
Sist beskrev jag filmerna som "både duktigt barnsliga och vuxet självmedvetna på samma gång" och det formatet sviker de knappast en tum från även denna gång. Kanske är till och med så att båda extremerna skruvats till lite extra, vilket gör det ömsom plågsamt och ömsom underhållande att ta sig igenom filmen. När dialoger och skämt är syrligt vassa, inte nödvändigtvis vuxenanpassade, njuter jag i soffan, medan de mest skrikiga "massproducerade tv-program på en barnkanal"-partierna får mig att vilja gömma mig under den samma tills skiten är över. Typ så.
I den här filmen är det ett jubileum för Batman och hans närmaste, Nightwing, Robin och Batgirl, har planerat en överraskning åt honom, vilket han redan listat ut för han är ju... Batman. Överraskningen är en semester (vilket han också listar ut) och tillsammans med Nightwing och Batgirl reser han bort (mot ett resmål han givetvis listar ut...) och lämnar Gotham Citys öde i händerna på Robin och den för uppdraget otroligt naive Superman som tror att hans superkrafter ska vara nog för att stoppa Gothams bovar. Första uppdraget blir att ta fast Jokern som rymt ur Arkham Asylum och det går sådär, för Jokern lurar Superman så att ALLA bovar i Arkham Asylum rymmer. Inte så bra, och Superman får kalla in lite extra resurser för att få hjälp med problemet så att allting ordnar upp sig innan Batman kommer tillbaka.
Batmans semester blir knappast rofylld för direkt kastas han och hans kamrater in i ett eget farligt äventyr direkt vid första stoppet, där en före detta mentor till Batman kidnappats av legosoldaten Deathstroke. Äventyret fortsätter i en underjordisk värld där det visar sig att det är Bane som ligger bakom det hela, och Batman får använda all sin list för att klara biffen (bokstavligt talat).
Det är med andra ord två parallella äventyr vi får vara med om här som inte spiller över i varandra, men har samma start- och slutpunkt på något vis. Där har vi ett ganska tydligt exempel på att kortare episoder kanske är det optimala formatet för "Lego DC Comics Super Heroes" framöver, men dessvärre tror jag inte att de sviker 78-minutersupplägget fortsättningsvis. Just den här filmen känns väl lite svagare i jämförelse med de andra, samtidigt som det som är bra fortfarande är bra. Jag är lite rädd att även nästa film, för detta lär knappast vara den sista, kommer att vara ungefär så här även den.
EXTRAMATERIALET
Inget, utöver en trailer till en annan film.
TRE SAKER
1. Som en liten inledning till filmen berättar Batman om hur han tog sig an Robin och hur Robin växte upp och blev Nightwing och att en ny Robin klev in i hans ställe. Det är bra, för gemene man tror nog att Batman haft samma Robin hela tiden. Ska man vara lite petig är det betydligt fler än två personer som burit namnet Robin, men det tar vi en annan gång...
2. Skurken Bane figurerade som tyst muskelpaket i den bedrövliga "Batman & Robin" men det var via Tom Hardys magnifika insats i "The Dark Knight Rises" som karaktären fick en filmisk persona, som för mig är så etablerad att jag blir lite paff när Lego-figuren inte pratar med Hardys brittiska röst. Den här versionen av Bane pratar med latinamerikansk accent, vilket faktiskt är korrekt utifrån karaktärens ursprung.
3. Detaljer som det, och det flitiga grävandet i DC:s enorma resurser, är en av anledningarna till att jag ändå har ett väldigt gott öga till dessa Lego-inkarnationer, hur barnsliga de än må vara.
2. Skurken Bane figurerade som tyst muskelpaket i den bedrövliga "Batman & Robin" men det var via Tom Hardys magnifika insats i "The Dark Knight Rises" som karaktären fick en filmisk persona, som för mig är så etablerad att jag blir lite paff när Lego-figuren inte pratar med Hardys brittiska röst. Den här versionen av Bane pratar med latinamerikansk accent, vilket faktiskt är korrekt utifrån karaktärens ursprung.
3. Detaljer som det, och det flitiga grävandet i DC:s enorma resurser, är en av anledningarna till att jag ändå har ett väldigt gott öga till dessa Lego-inkarnationer, hur barnsliga de än må vara.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Blu-ray
