Zombies from a land down under
FILMENZombiegenren kan vi mycket väl vid det här laget och traditionella zombiehistorier känns i dag ungefär lika fräscha som de levande döda som traskar runt i filmerna. Men då och då dyker det upp något som har en egen liten variant på temat. Som australiensiska "Cargo".
När vi kommer in i filmen har zombieepidemin hållit på ett tag, så pass länge att de ännu icke smittade har ganska goda kunskaper om vad de kan göra och inte göra, och speciellt vad de kan göra om de blir bitna. Fysiska åtgärdspaket finns tillgängliga, även om utfallet vid ett eventuellt bett är ganska givet. Vad som gör "Cargo" annorlunda mot andra filmer i genren är att den utspelar sig långt ut på den torra australiensiska landsbygden där aboriginstammar har sina egna teorier om vad som drabbat mänskligheten.
Vi följer dock en liten kritvit familj. Andy (Martin Freeman) och Kay (Susie Porter) färdas med sin babydotter Rosie längs en flod. Då och då ser de människor längs strandkanten men inga är speciellt angelägna om att ta kontakt. Det är en "var och en sköter sitt"-situation och för Andy och Kay börjar det bli bråda tider. Deras matransoner sinar och med en dotter som behöver mat och energi är situationen förstås extra allvarlig. Medan Kay och barnet sover får Andy syn på en strandad båt som han undersöker försiktigt. Han finner gott om proviant för att det ska vara värt besväret. När Kay sedan själv besöker båten hittar hon något annat - något som biter henne.
Det tar 48 timmar innan smittan tar över och zombiestadiet slår till och Andy försöker med alla medel hitta en snabb lösning. Båten byts mot en bil, men det går för sakta och Kay förvandlas och i samband med det blir Andy biten. Han har nu 48 timmar på sig att hitta någon som kan ta över ansvaret för dottern innan det är för sent.
Som skräckhistoria har filmen mer gemensamt med "Vägen" än "Dawn of the Dead", så att säga. Zombierna finns där, men det handlar mer om överlevnad på ett mänskligt plan. Det dyker givetvis upp andra karaktärer i filmen, men det är Martin Freeman som bär upp historien med sitt delikata skådespel. Jag vet inte riktigt vad det är han gör men han har den där snudd på unika förmågan att med väldigt små gester och medel göra karaktärer som känns trovärdiga till 100 procent. Så även här.
Miljön känns i sitt sammanhang unik och jag tycker även att de egenskaper som applicerats på filmens zombier - både hur de ser ut och vad de gör för att gömma sig från dagsljuset - är annorlunda grepp. Sen är filmen i sin helhet kanske aningens för långsam, men slutresultatet blir ändå vad som känns som ett nytt och spännande grepp på en subgenre som oftast känns som den kört fast.
När vi kommer in i filmen har zombieepidemin hållit på ett tag, så pass länge att de ännu icke smittade har ganska goda kunskaper om vad de kan göra och inte göra, och speciellt vad de kan göra om de blir bitna. Fysiska åtgärdspaket finns tillgängliga, även om utfallet vid ett eventuellt bett är ganska givet. Vad som gör "Cargo" annorlunda mot andra filmer i genren är att den utspelar sig långt ut på den torra australiensiska landsbygden där aboriginstammar har sina egna teorier om vad som drabbat mänskligheten.
Vi följer dock en liten kritvit familj. Andy (Martin Freeman) och Kay (Susie Porter) färdas med sin babydotter Rosie längs en flod. Då och då ser de människor längs strandkanten men inga är speciellt angelägna om att ta kontakt. Det är en "var och en sköter sitt"-situation och för Andy och Kay börjar det bli bråda tider. Deras matransoner sinar och med en dotter som behöver mat och energi är situationen förstås extra allvarlig. Medan Kay och barnet sover får Andy syn på en strandad båt som han undersöker försiktigt. Han finner gott om proviant för att det ska vara värt besväret. När Kay sedan själv besöker båten hittar hon något annat - något som biter henne.
Det tar 48 timmar innan smittan tar över och zombiestadiet slår till och Andy försöker med alla medel hitta en snabb lösning. Båten byts mot en bil, men det går för sakta och Kay förvandlas och i samband med det blir Andy biten. Han har nu 48 timmar på sig att hitta någon som kan ta över ansvaret för dottern innan det är för sent.
Som skräckhistoria har filmen mer gemensamt med "Vägen" än "Dawn of the Dead", så att säga. Zombierna finns där, men det handlar mer om överlevnad på ett mänskligt plan. Det dyker givetvis upp andra karaktärer i filmen, men det är Martin Freeman som bär upp historien med sitt delikata skådespel. Jag vet inte riktigt vad det är han gör men han har den där snudd på unika förmågan att med väldigt små gester och medel göra karaktärer som känns trovärdiga till 100 procent. Så även här.
Miljön känns i sitt sammanhang unik och jag tycker även att de egenskaper som applicerats på filmens zombier - både hur de ser ut och vad de gör för att gömma sig från dagsljuset - är annorlunda grepp. Sen är filmen i sin helhet kanske aningens för långsam, men slutresultatet blir ändå vad som känns som ett nytt och spännande grepp på en subgenre som oftast känns som den kört fast.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Filmen är en förlängd remake av en kortfilm med samma namn från 2013. Kortfilmen är blott sju minuter och finns att se på YouTube där den i skrivandets stund har över 14,5 miljoner visningar.
2. Inspelningen var Martin Freemans första vistelse i Australien. Nya Zeeland som han ägnade mycket tid i under "Hobbit"-trilogin ligger visserligen nära i ett grannperspektiv men inte speciellt nära geografiskt.
3. Om jag förstått saken rätt var det filmens slutscen som inspirerade hela idén till filmen.
2. Inspelningen var Martin Freemans första vistelse i Australien. Nya Zeeland som han ägnade mycket tid i under "Hobbit"-trilogin ligger visserligen nära i ett grannperspektiv men inte speciellt nära geografiskt.
3. Om jag förstått saken rätt var det filmens slutscen som inspirerade hela idén till filmen.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Streamat
Martin Freeman (17)
Martin Freeman (17)
