En mörk saga med nytt fokus
FILMENVissa av de där sagorna och berättelserna som bröderna Grimm samlade ihop som man konsumerat på olika vis under hela livet hade något underliggande obehag. De var ju på ett vis skräckhistorier, vilket så klart gör dem lämpliga att berättas som sådana. Som till exempel "Hans och Greta". Ja, det är ju så den här historien brukar heta, men i den här versionen är namnen omkastade av förklarliga skäl då Greta (Sophia Lillis) i allra högsta grad är huvudpersonen. I stället för att göra syskonparet jämngamla, exempelvis i tolvårsåldern, är Greta i det här fallet dubbelt så gammal som sin bror Hans (Samuel Leakey). Hon är kanske 16 år och han åtta.
Man skulle kunna säga att Greta är en mer modern ung kvinna här. Hon har skinn på näsan och kan prata och argumentera, vilket inte gör henne helt omtyckt jämt. Det finns även en annan, ny del av Greta i det här versionen. Hon har nämligen synska krafter och förmågan att påverka saker och ting och kan även kommunicera med djur och växter. Det här är ju egenskaper som brukar tillskrivas mörka karaktärer, och de som känner till den här historien vet ju att Greta och Hans så småningom träffar på en häxa.
Så är det förstås även denna gång när syskonen flyr hemifrån. Häxan har visserligen inget pepparkakshus fyllt av sötsaker, men alltid färsk lagad mat på bordet trots att ingen ser när den lagas eller hur det kan vara så fräsch och fin varje dag. Greta anar oro och har visioner som hon inte riktigt vet om de är drömmar eller verklighet. Hon börjar så småningom genomskåda den gamla kvinnan och inser att ingenting är som det borde och att deras liv förmodligen är i fara.
Regissören Osgood Perkins har lyckas få till en väldigt speciell stämning i filmen. Vi rör oss i något slags höstlandskap, även om det inte verkar vara speciellt kallt. Det är gyllene färger i skogen där Greta och Hans rör sig. Sedan innehåller fotot något speciellt fokus som gör att utseendet blir udda och drömskt, vilket passar bra i en sådan här mörk typ av saga. Det blir nästan lite psykedeliskt och jag ser inte det som någon nackdel. Det gör att den här filmen på något vis tar rygg på andra moderna skräckfilmer som till exempel "Mandy" eller "Midsommar". Detta förstärks även av musiken som ger mig associationer till åttiotalets skräckfilmer. Det är en kontrast mot sagans värld, men fungerar faktiskt riktigt bra.
Sophia Lillis är bra i rollen som Greta. Hon hunnit göra en hel del nu sedan genombrottet i den första "Det"-filmen och på sätt och vis är hennes karaktär snarlik Beverly Marsh som också hade syner och mötte obehagliga figurer. Däremot är jag inte lika imponerad av Samuel Leakey som gör Hans. Han känns just nu alldeles för ung och levererar inte sina repliker trovärdigt.
"Gretel & Hansel" är en ganska udda skräckfilm i det moderna utbudet, även om det i grund och botten är en väldigt klassisk historia.
Man skulle kunna säga att Greta är en mer modern ung kvinna här. Hon har skinn på näsan och kan prata och argumentera, vilket inte gör henne helt omtyckt jämt. Det finns även en annan, ny del av Greta i det här versionen. Hon har nämligen synska krafter och förmågan att påverka saker och ting och kan även kommunicera med djur och växter. Det här är ju egenskaper som brukar tillskrivas mörka karaktärer, och de som känner till den här historien vet ju att Greta och Hans så småningom träffar på en häxa.
Så är det förstås även denna gång när syskonen flyr hemifrån. Häxan har visserligen inget pepparkakshus fyllt av sötsaker, men alltid färsk lagad mat på bordet trots att ingen ser när den lagas eller hur det kan vara så fräsch och fin varje dag. Greta anar oro och har visioner som hon inte riktigt vet om de är drömmar eller verklighet. Hon börjar så småningom genomskåda den gamla kvinnan och inser att ingenting är som det borde och att deras liv förmodligen är i fara.
Regissören Osgood Perkins har lyckas få till en väldigt speciell stämning i filmen. Vi rör oss i något slags höstlandskap, även om det inte verkar vara speciellt kallt. Det är gyllene färger i skogen där Greta och Hans rör sig. Sedan innehåller fotot något speciellt fokus som gör att utseendet blir udda och drömskt, vilket passar bra i en sådan här mörk typ av saga. Det blir nästan lite psykedeliskt och jag ser inte det som någon nackdel. Det gör att den här filmen på något vis tar rygg på andra moderna skräckfilmer som till exempel "Mandy" eller "Midsommar". Detta förstärks även av musiken som ger mig associationer till åttiotalets skräckfilmer. Det är en kontrast mot sagans värld, men fungerar faktiskt riktigt bra.
Sophia Lillis är bra i rollen som Greta. Hon hunnit göra en hel del nu sedan genombrottet i den första "Det"-filmen och på sätt och vis är hennes karaktär snarlik Beverly Marsh som också hade syner och mötte obehagliga figurer. Däremot är jag inte lika imponerad av Samuel Leakey som gör Hans. Han känns just nu alldeles för ung och levererar inte sina repliker trovärdigt.
"Gretel & Hansel" är en ganska udda skräckfilm i det moderna utbudet, även om det i grund och botten är en väldigt klassisk historia.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Filmen är inspelad i Irland och Kanada.
2. Eftersom jag är smått sjukligt intresserad av bildratios reagerar jag direkt när filmen är gjord i 1.55:1. En smått ovanlig variant som jag inte tror att någon annan titel bland DVDKritik.se:s 5000+ recensioner är gjord i. Intressant.
3. Jag reagerar även att filmen delvis är gjord av Orion Pictures, ett bolag som man såg väldigt ofta förr i tiden.
2. Eftersom jag är smått sjukligt intresserad av bildratios reagerar jag direkt när filmen är gjord i 1.55:1. En smått ovanlig variant som jag inte tror att någon annan titel bland DVDKritik.se:s 5000+ recensioner är gjord i. Intressant.
3. Jag reagerar även att filmen delvis är gjord av Orion Pictures, ett bolag som man såg väldigt ofta förr i tiden.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA