Kvasi-erotisk och osannolik
FILMENDen uttråkade reklamagenten Claire (Willa Ford) tar sig vatten över huvudet när hon övertalar sin sävlige make (Angus Macfadyen) att inleda ett rollspel för att fräscha upp sexlivet en smula. Istället för en nytändning i förhållandet får hon och maken en våldsam vettvilling på halsen i denna 90-talsminnande thriller.
Utåt sett har Claire och hennes man Jonathan det perfekta förhållandet, men i själva verket knakar det i fogarna då samlevnaden sedan länge går på rutin. Hon vill att han ska skapa sig ett alter ego i form av den italienske älskaren Roberto, och efter lite tjat går han med på att uppfylla hennes fantasi och söka upp henne någon gång när hon är borta i jobbet.
Till Claires förvåning stegar så "Roberto" en kväll in i en hotellbar där hon sitter, och efter en snabb uppraggning blir det en vända i sänghalmen. Paret verkar ha hittat en nytändning och allt borde vara frid och fröjd, men när Claire någon vecka senare vaknar upp efter sin andra dejt med italienaren får hon sig en rejäl chock - hennes man ringer henne samtidigt som hans alter ego ligger bredvid henne i sängen.
Det visar sig att Johathan inte alls agerat efter sin frus önskemål, och att "Roberto" i själva verket är hans dubbelgångare, en total främling. Claire äcklas av hela incidenten och bryter raskt kontakten med dubbelgångaren, men att bli av med honom blir lättare sagt än gjort, då han är en komplett galning som snabbt visar sina skrämmande stalker-tendenser. Med viss förslagenhet skrider Simon, som lookaliken heter, till verket med att röja Jonathan ur vägen för att få Claire för sig själv. Det hela utvecklas till ett spel på liv och död för samtliga inblandade.
Förr var filmer av den här typen mycket vanliga. De handlade om vanliga människor, ofta gifta par i medelklassen, som genom slump, välvillighet eller oaktssamhet bjöd in livsfarliga människor i sina liv. Gemensamt för dessa filmer var att skurken alltid var en psykopat som inledningsvis var trevlig men som undan för undan nästlade sig in i hjältarnas liv och till slut avslöjade sig som en total galning. På rak arm kan jag nämna "Dead Calm", "Handen som gungar vaggan", "Pacific Heights" och "Ensam ung kvinna söker", men det finns fler.
"Impulse" följer den mall som satts upp av dessa filmer, och i stort har vi sett detta förut, men den skapar sin egen nisch genom inkluderandet av dubbelgångar-gimmicken. Jag ska erkänna att konceptet är intressant, och att det är fascinerande att se hur någon skulle kunna förstöra någon annans liv genom att ha samma utseende. När Simon förföljer och överfaller Claire, och dessutom ger Jonathan skulden för det, känns det skrämmande och till och med trovärdigt.
Tyvärr kräver detta att man kan acceptera det tveksamma faktum att Claire inte på något sätt kan skilja sin make och Simon åt. När hon legat med båda två. Detta är förstås totalt löjligt. Jag satt en stund och trodde att det hela skulle förklaras genom att Simon var Jonathans okände tvillingbror, men insåg sedan att inte ens detta skulle räcka. Ett tvillingpar i medelåldern skulle ju ändå visa upp några subtila skillnader, exempelvis i form av ett ärr. Har du, som jag, svårt att svälja detta är det svårt att ta filmen på allvar i övrigt.
Utåt sett har Claire och hennes man Jonathan det perfekta förhållandet, men i själva verket knakar det i fogarna då samlevnaden sedan länge går på rutin. Hon vill att han ska skapa sig ett alter ego i form av den italienske älskaren Roberto, och efter lite tjat går han med på att uppfylla hennes fantasi och söka upp henne någon gång när hon är borta i jobbet.
Till Claires förvåning stegar så "Roberto" en kväll in i en hotellbar där hon sitter, och efter en snabb uppraggning blir det en vända i sänghalmen. Paret verkar ha hittat en nytändning och allt borde vara frid och fröjd, men när Claire någon vecka senare vaknar upp efter sin andra dejt med italienaren får hon sig en rejäl chock - hennes man ringer henne samtidigt som hans alter ego ligger bredvid henne i sängen.
Det visar sig att Johathan inte alls agerat efter sin frus önskemål, och att "Roberto" i själva verket är hans dubbelgångare, en total främling. Claire äcklas av hela incidenten och bryter raskt kontakten med dubbelgångaren, men att bli av med honom blir lättare sagt än gjort, då han är en komplett galning som snabbt visar sina skrämmande stalker-tendenser. Med viss förslagenhet skrider Simon, som lookaliken heter, till verket med att röja Jonathan ur vägen för att få Claire för sig själv. Det hela utvecklas till ett spel på liv och död för samtliga inblandade.
Förr var filmer av den här typen mycket vanliga. De handlade om vanliga människor, ofta gifta par i medelklassen, som genom slump, välvillighet eller oaktssamhet bjöd in livsfarliga människor i sina liv. Gemensamt för dessa filmer var att skurken alltid var en psykopat som inledningsvis var trevlig men som undan för undan nästlade sig in i hjältarnas liv och till slut avslöjade sig som en total galning. På rak arm kan jag nämna "Dead Calm", "Handen som gungar vaggan", "Pacific Heights" och "Ensam ung kvinna söker", men det finns fler.
"Impulse" följer den mall som satts upp av dessa filmer, och i stort har vi sett detta förut, men den skapar sin egen nisch genom inkluderandet av dubbelgångar-gimmicken. Jag ska erkänna att konceptet är intressant, och att det är fascinerande att se hur någon skulle kunna förstöra någon annans liv genom att ha samma utseende. När Simon förföljer och överfaller Claire, och dessutom ger Jonathan skulden för det, känns det skrämmande och till och med trovärdigt.
Tyvärr kräver detta att man kan acceptera det tveksamma faktum att Claire inte på något sätt kan skilja sin make och Simon åt. När hon legat med båda två. Detta är förstås totalt löjligt. Jag satt en stund och trodde att det hela skulle förklaras genom att Simon var Jonathans okände tvillingbror, men insåg sedan att inte ens detta skulle räcka. Ett tvillingpar i medelåldern skulle ju ändå visa upp några subtila skillnader, exempelvis i form av ett ärr. Har du, som jag, svårt att svälja detta är det svårt att ta filmen på allvar i övrigt.
EXTRAMATERIALET
Finns inget.
TRE SAKER
1. Angus Macfadyen gör ett bra jobb i sina dubbla roller som Jonathan och Simon. Frågan är: fick han dubbel lön?
2. Willa Ford är vad jag förstår känd från tv-programmet "Dancing with the Stars". Hennes resumé inkluderar även ett tv-program med det suspekta namnet "Pants-off Dance-off".
3. Trots att "Impulse" marknadsförs som en erotisk thriller, och att omslaget varnar för erotiska scener, tycker jag inte att det är så mycket av den varan. Den nakenhet som finns är relativt kortfattad och förutom öppningsscenen finns inget tillfälle där erotiken hamnar i förgrunden framför storyn. Långt från exempelvis "Basic Instinct".
2. Willa Ford är vad jag förstår känd från tv-programmet "Dancing with the Stars". Hennes resumé inkluderar även ett tv-program med det suspekta namnet "Pants-off Dance-off".
3. Trots att "Impulse" marknadsförs som en erotisk thriller, och att omslaget varnar för erotiska scener, tycker jag inte att det är så mycket av den varan. Den nakenhet som finns är relativt kortfattad och förutom öppningsscenen finns inget tillfälle där erotiken hamnar i förgrunden framför storyn. Långt från exempelvis "Basic Instinct".
JOEL FORNBRANT (2008-08-05)
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA