Irriterande dålig precis hela tiden
FILMEN"Oscarnominerade 'The Wrestler'-stjärnan i en av sina mest hårdkokta roller!" står det på omslaget till "Shades". Ursäkta, men exakt när i filmen är Mickey Rourke hårdkokt? Jag väntar och väntar under 95 minuter och sen är filmen slut och Rourke har rökt cigaretter, fått ett kortare raseriutbrott men i det stora hela varit en avslappnad typ och faktiskt inte i närheten av något som kan kallas "hårdkokt".
Att vräka ur sig ett sådant påstående när Marv i "Sin City" finns på meritlistan är mer än befängt och garanterat falsk marknadsföring.
Nu är denna lilla incident kanske det minsta problemet med filmen som är en belgisk produktion från 1999. Rourke spelar regissören Paul S. Sullivan som kommit till Belgien för att spela in en film om massmördaren Freddy Lebecq. Pauls karriär har sviktat och det samma gäller Dylan Cole (Andrew Howard) som spelar huvudrollen. Han är en bad boy från Hollywood som är otrevlig mot reportrar och svag för både piller och alkohol. Ett svin som knappt går att ha i möblerade rum.
I bakgrunden finns producenten Max Vogel (Gene Bervoets) som vrider och vänder på allt som går att vrida och vända på för att få filmen gjord. Det är problem med rättigheterna till den kontroversiella historien då släktingarna till Lebecqs offer anser att den film som media rapporterar om inte följer överenskommelsen och plötsligt är det på vippen att filmen måste läggas ned. Trots allt klarar den sig och får både nationell och internationell uppmärksamhet. Max lirkar fram nya rättigheter, bland annat genom att besöka den fängslade Lebecq (Jan Decleir) som även får besök av Dylan som vill lära sig mer om den verkliga personen han ska gestalta, och ju mer han lär sig, ju mer vill han ändra i manuset till Pauls förtret. Dessutom är det någon som skickar dödshot till produktionen.
Filmen klassas som thriller men det är först när det är en kvart kvar som det börjat hända något i thrillerväg och då gör det det på det mest osannolika och ologiska sätt man kan tänka sig. Jag funderar på om det är ett skämt eller en drömsekvens eller något annat som kommer att få en naturlig förklaring, men så är det inte. Det är uselt manusarbete, det är vad det är.
Ju mer jag tänker på filmen och låter den sjunka in, ju sämre blir den. Den är förmodligen en av de sämsta filmer jag sett på länge, med en massa belgare som agerar dåligt på engelska för att de just ska spela belgare som pratar engelska. Rourke är den enda i filmen som gör ett någorlunda stabilt jobb även om han förmodligen i efterhand funderade på varför han var med i skräpet.
Jag vet inte om det är tänkt att filmen ska ses som någon satirisk kommentar till filmbranschen eller om det bara är en misslyckad film. För min del är det definitivt det sistnämnda.
Att vräka ur sig ett sådant påstående när Marv i "Sin City" finns på meritlistan är mer än befängt och garanterat falsk marknadsföring.
Nu är denna lilla incident kanske det minsta problemet med filmen som är en belgisk produktion från 1999. Rourke spelar regissören Paul S. Sullivan som kommit till Belgien för att spela in en film om massmördaren Freddy Lebecq. Pauls karriär har sviktat och det samma gäller Dylan Cole (Andrew Howard) som spelar huvudrollen. Han är en bad boy från Hollywood som är otrevlig mot reportrar och svag för både piller och alkohol. Ett svin som knappt går att ha i möblerade rum.
I bakgrunden finns producenten Max Vogel (Gene Bervoets) som vrider och vänder på allt som går att vrida och vända på för att få filmen gjord. Det är problem med rättigheterna till den kontroversiella historien då släktingarna till Lebecqs offer anser att den film som media rapporterar om inte följer överenskommelsen och plötsligt är det på vippen att filmen måste läggas ned. Trots allt klarar den sig och får både nationell och internationell uppmärksamhet. Max lirkar fram nya rättigheter, bland annat genom att besöka den fängslade Lebecq (Jan Decleir) som även får besök av Dylan som vill lära sig mer om den verkliga personen han ska gestalta, och ju mer han lär sig, ju mer vill han ändra i manuset till Pauls förtret. Dessutom är det någon som skickar dödshot till produktionen.
Filmen klassas som thriller men det är först när det är en kvart kvar som det börjat hända något i thrillerväg och då gör det det på det mest osannolika och ologiska sätt man kan tänka sig. Jag funderar på om det är ett skämt eller en drömsekvens eller något annat som kommer att få en naturlig förklaring, men så är det inte. Det är uselt manusarbete, det är vad det är.
Ju mer jag tänker på filmen och låter den sjunka in, ju sämre blir den. Den är förmodligen en av de sämsta filmer jag sett på länge, med en massa belgare som agerar dåligt på engelska för att de just ska spela belgare som pratar engelska. Rourke är den enda i filmen som gör ett någorlunda stabilt jobb även om han förmodligen i efterhand funderade på varför han var med i skräpet.
Jag vet inte om det är tänkt att filmen ska ses som någon satirisk kommentar till filmbranschen eller om det bara är en misslyckad film. För min del är det definitivt det sistnämnda.
EXTRAMATERIALET
Något bildspel finns att titta på.
TRE SAKER
1. Bildkvaliteten i filmen är väldigt luddig och oskarp. Det är säkert gjort med flit, men det är ytterligare ett irritationsmoment.
2. Det italienska ordet "capisce" (ungefär "fattaru?") används i alldeles för hög grad i filmen och dessutom av en person som inte bör säga det. Mer irritation!
3. En sista anledning till irritation kläms in precis innan eftertexterna börjar rulla. Då läggs det in textrutor som berättar vad karaktärerna gjorde sen. Som om det spelar något roll! Aaaaarrrghhh!
2. Det italienska ordet "capisce" (ungefär "fattaru?") används i alldeles för hög grad i filmen och dessutom av en person som inte bör säga det. Mer irritation!
3. En sista anledning till irritation kläms in precis innan eftertexterna börjar rulla. Då läggs det in textrutor som berättar vad karaktärerna gjorde sen. Som om det spelar något roll! Aaaaarrrghhh!
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA