Verklighetsbaserat musikdrama i falsett
FILMENClint Eastwood fortsätter att göra intressanta val i sin roll som filmregissör. Något direkt mönster går inte att hitta - möjligen att väldigt många filmer handlar om verkliga personer eller verkliga händelser - och nu kan han pricka av musikalfilm på listan. Eller en film baserad på en musikal, snarare. Historien berättas inte genom sång, men musik och sånger har en naturlig plats i historien.
Berättelsen handlar om de fyra unga män från New Jersey som tillsammans blev en del av den amerikanska pophistorien som The Four Seasons. Trubbelmakaren Tommy DeVito (Vincent Piazza) såg sig själv som en självklar bandledare och den stora fixaren, även om vissa av hans insatser fick honom inburad. I fängelset kunde man även hitta Nick Massi (Michael Lomenda) då och då, ibland som någon sorts avbytare till Tommy. Den stora talangen var Frankie Valli (John Lloyd Young) som med sin skarpa falsett och tonsäkerhet kunde få starka maffiamän (Christopher Walken) att gråta. Trion blev dock komplett först när den blev en kvartett när hitmakaren Bob Gaudio (Erich Bergen) klev in och levererade slagdängor som "Sherry" och "Big girls don't cry".
Det handlar alltså om 50-talspop och det är kusligt vad många låtar i filmen man känner igen, inte minst från mängder av reklamfilmer.
The Four Seasons karriär tar fart men i och med det kommer även problemen och tragedierna. Livet går alltid vidare, men kanske inte längs de vägar man har hoppats på, vilket framför allt Frankie och Bob blir varse.
Att filmen är baserad på musikal inser man väldigt snabbt i och med att filmens första scen inleds med att karaktären Tommy pratar med kameran. Där och då känner jag att det inte var världens bästa berättargrepp, men det finns en poäng i det och det är att filmen byter berättare som pratar med kameran vid tre tillfällen så att alla de fyra huvudpersonerna får varsin fjärdedel av berättelsen och möjligen formar historien till sin egen "sanning". Det är smart, och följer vad jag förstår hur musikalen berättades.
Vad som också är smart är att tre av de fyra huvudpersonerna är scenskådespelare som gjort samma roll i någon av de otaliga uppsättningar av musikalen som gjorts. Det gör att det inte är några välbekanta filmansikten vi ser i rollerna, utan nya fräscha ansikten - som dessutom sjunger själva - som ger liv åt de verkliga karaktärerna på ett fint sätt.
Jag gillar det. Jag sugs in i historien, som på sätt och vis är en ganska typisk pop- och rockbiografi, nickar igenkännande åt låtarna, och roas i dryga två timmar.
Berättelsen handlar om de fyra unga män från New Jersey som tillsammans blev en del av den amerikanska pophistorien som The Four Seasons. Trubbelmakaren Tommy DeVito (Vincent Piazza) såg sig själv som en självklar bandledare och den stora fixaren, även om vissa av hans insatser fick honom inburad. I fängelset kunde man även hitta Nick Massi (Michael Lomenda) då och då, ibland som någon sorts avbytare till Tommy. Den stora talangen var Frankie Valli (John Lloyd Young) som med sin skarpa falsett och tonsäkerhet kunde få starka maffiamän (Christopher Walken) att gråta. Trion blev dock komplett först när den blev en kvartett när hitmakaren Bob Gaudio (Erich Bergen) klev in och levererade slagdängor som "Sherry" och "Big girls don't cry".
Det handlar alltså om 50-talspop och det är kusligt vad många låtar i filmen man känner igen, inte minst från mängder av reklamfilmer.
The Four Seasons karriär tar fart men i och med det kommer även problemen och tragedierna. Livet går alltid vidare, men kanske inte längs de vägar man har hoppats på, vilket framför allt Frankie och Bob blir varse.
Att filmen är baserad på musikal inser man väldigt snabbt i och med att filmens första scen inleds med att karaktären Tommy pratar med kameran. Där och då känner jag att det inte var världens bästa berättargrepp, men det finns en poäng i det och det är att filmen byter berättare som pratar med kameran vid tre tillfällen så att alla de fyra huvudpersonerna får varsin fjärdedel av berättelsen och möjligen formar historien till sin egen "sanning". Det är smart, och följer vad jag förstår hur musikalen berättades.
Vad som också är smart är att tre av de fyra huvudpersonerna är scenskådespelare som gjort samma roll i någon av de otaliga uppsättningar av musikalen som gjorts. Det gör att det inte är några välbekanta filmansikten vi ser i rollerna, utan nya fräscha ansikten - som dessutom sjunger själva - som ger liv åt de verkliga karaktärerna på ett fint sätt.
Jag gillar det. Jag sugs in i historien, som på sätt och vis är en ganska typisk pop- och rockbiografi, nickar igenkännande åt låtarna, och roas i dryga två timmar.
EXTRAMATERIALET
En drygt 20 minuter lång bakomfilm berättar om hur musikalen kom till och hur den via Clint Eastwoods regi förvandlades till en biofilm. Intressant att lyssna på och det enda jag saknar är bilder från scenuppsättningarna. Rättighetskrångel eller fanns det inget dokumenterat?
I en kortare featurette möter vi skådespelaren Donnie Kehr som varit med sedan uruppsättningen av musikalen, via Broadway-uppsättningen och så in i filmen, även om han gjort lite olika roller under åren. Karaktären han gör i filmen, en judisk lånehaj, är riktigt bra och trovärdig. Ett kul inslag.
Och som avslutning får vi ännu en kort featurette som avhandlar ett musikalnummer - bokstavligt talat - som avslutar filmen. En kul grej som cementerar faktumet att filmen faktiskt är baserad på en musikal.
I en kortare featurette möter vi skådespelaren Donnie Kehr som varit med sedan uruppsättningen av musikalen, via Broadway-uppsättningen och så in i filmen, även om han gjort lite olika roller under åren. Karaktären han gör i filmen, en judisk lånehaj, är riktigt bra och trovärdig. Ett kul inslag.
Och som avslutning får vi ännu en kort featurette som avhandlar ett musikalnummer - bokstavligt talat - som avslutar filmen. En kul grej som cementerar faktumet att filmen faktiskt är baserad på en musikal.
TRE SAKER
1. Tre av The Four Seasons originalmedlemmar är fortfarande i livet och är mellan 72 och 82 år gamla. 80-årige Frankie Valli framträder fortfarande på olika scener.
2. I filmen figurerar en karaktär som kallas Joey och det ska i själva verket vara Joe Pesci som var kompis med The Four Seasons i verkligheten. Lustigt nog heter Pescis karaktär i "Maffiabröder" Tommy DeVito, precis som The Four Seasons-medlemmen...
3. I en scen ser man tv-serien "Rawhide" på en tv där en ung Clint Eastwood skymtar förbi i någon sekund.
2. I filmen figurerar en karaktär som kallas Joey och det ska i själva verket vara Joe Pesci som var kompis med The Four Seasons i verkligheten. Lustigt nog heter Pescis karaktär i "Maffiabröder" Tommy DeVito, precis som The Four Seasons-medlemmen...
3. I en scen ser man tv-serien "Rawhide" på en tv där en ung Clint Eastwood skymtar förbi i någon sekund.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA