Sömnigt vampyrdrama
FILMENJag tror inte jag är den enda som ledsnat på vampyrtrenden. Den är - oavsett angreppsvinkel - uttjatad och för min del finns det inget intressant kvar i konceptet med en blodsugande figur. Det finns bara två undantag som jag ser det - "Låt den rätte komma in" och "Stake Land" - som gjorde något som kändes annorlunda och fräscht.
Indiefilmsdoftande "Daylight Fades" beskrivs på omslaget som en "vuxen 'Twilight'" och i med det kan filmen kategoriseras som ett romantiskt drama snarare än en skräckfilm. Otäck är den i alla fall inte, däremot ganska långsam och sömnig.
Johnny (Matthew Stiller) och Elizabeth (Rachel Miles) träffas på krogen. Båda är ganska osäkra personer, speciellt Elizabeth men det är ändå hon som tar initiativet när Johnny inte vågar säga hej. De får snabbt en relation, men Elizabeth vågar inte tro på sina egna känslor och när Johnny klämmer ur sig att han älskar henne får hon panik och ligger med någon annan. Lagom till när de blivit ovänner på riktigt råkar Johnny ut för en bilolycka och drar på sig så allvarliga inre blödningar att det bara är en tidsfråga innan han avlider.
Från ingenstans dyker Seth (Allen Gardner) upp. Han menar att han kan hjälpa Johnny. Seth visar sig vara Elizabeths sedan länge försvunna far, och han är en vampyr. Genom att "omvända" Johnny kommer den skadade att överleva. Tack vare detta får Elizabeth och Johnny en ny chans, men Johnny får kämpa hårt i sin nya roll som vampyr där dödandet enligt Seth är en sista utväg, medan den betydligt tuffare vampyren Raven (Rachel Kimsey) menar något helt annat.
Vill man vitsa till det kan man beskriva "Daylight Fades" som att den är blodlös och saknar bett. Det är en tråkig film kort och gott. Medvetet är den gjord lite grådaskig och lågmäld (där ett citat på omslaget drar en jämförelse till "Låt den rätte komma in", vilket jag tycket är ett hån mot Tomas Alfredsons film) men den saknar en intressant story och ett skådespel som sticker ut för att bli något mer än ett tamt vampyrdrama. Det är en del klichéer i filmen och dialog som stundtals känns ytterst amatörmässig.
Filmen är ingen kalkon, men det är definitivt en film som jag verkligen inte kommer att anstränga mig för för att minnas.
Indiefilmsdoftande "Daylight Fades" beskrivs på omslaget som en "vuxen 'Twilight'" och i med det kan filmen kategoriseras som ett romantiskt drama snarare än en skräckfilm. Otäck är den i alla fall inte, däremot ganska långsam och sömnig.
Johnny (Matthew Stiller) och Elizabeth (Rachel Miles) träffas på krogen. Båda är ganska osäkra personer, speciellt Elizabeth men det är ändå hon som tar initiativet när Johnny inte vågar säga hej. De får snabbt en relation, men Elizabeth vågar inte tro på sina egna känslor och när Johnny klämmer ur sig att han älskar henne får hon panik och ligger med någon annan. Lagom till när de blivit ovänner på riktigt råkar Johnny ut för en bilolycka och drar på sig så allvarliga inre blödningar att det bara är en tidsfråga innan han avlider.
Från ingenstans dyker Seth (Allen Gardner) upp. Han menar att han kan hjälpa Johnny. Seth visar sig vara Elizabeths sedan länge försvunna far, och han är en vampyr. Genom att "omvända" Johnny kommer den skadade att överleva. Tack vare detta får Elizabeth och Johnny en ny chans, men Johnny får kämpa hårt i sin nya roll som vampyr där dödandet enligt Seth är en sista utväg, medan den betydligt tuffare vampyren Raven (Rachel Kimsey) menar något helt annat.
Vill man vitsa till det kan man beskriva "Daylight Fades" som att den är blodlös och saknar bett. Det är en tråkig film kort och gott. Medvetet är den gjord lite grådaskig och lågmäld (där ett citat på omslaget drar en jämförelse till "Låt den rätte komma in", vilket jag tycket är ett hån mot Tomas Alfredsons film) men den saknar en intressant story och ett skådespel som sticker ut för att bli något mer än ett tamt vampyrdrama. Det är en del klichéer i filmen och dialog som stundtals känns ytterst amatörmässig.
Filmen är ingen kalkon, men det är definitivt en film som jag verkligen inte kommer att anstränga mig för för att minnas.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Allen Gardner som spelar Seth har skrivit manuset.
2. Jag känner inte igen en enda skådespelare i filmen, vilket känns lite oväntat. Man brukar alltid känna igen någon. De flesta av de medverkande har heller inte några speciellt omfattande meritlistor.
3. Det är något skumt med dialogljudet i filmen. Jag tror att det är efterinspelat, dock i korrekt synk med munrörelserna, och sedan mixat på ett ganska platt och rakt sätt som inte tar någon hänsyn till miljöer eller annat. Det gör att ljudet inte känns normalt på något märkligt sätt.
2. Jag känner inte igen en enda skådespelare i filmen, vilket känns lite oväntat. Man brukar alltid känna igen någon. De flesta av de medverkande har heller inte några speciellt omfattande meritlistor.
3. Det är något skumt med dialogljudet i filmen. Jag tror att det är efterinspelat, dock i korrekt synk med munrörelserna, och sedan mixat på ett ganska platt och rakt sätt som inte tar någon hänsyn till miljöer eller annat. Det gör att ljudet inte känns normalt på något märkligt sätt.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
DVD
Clare Grant (4)
Clare Grant (4)
