Kriminalkomedi med udda skurkar
FILMENDet är som att ta ett kliv in i en tidsmaskin. På många olika vis. Dels har jag varma minnen från min barndom när man bänkade sig framför "Dubbelstötarna", baserade på Tomas Arvidssons romaner "Enkelstöten" och "Dubbelstöten", och dels representerar den här serien en tid då Sverige presterade bra kriminalserier utan något sorts amerikanskt komplex.
Ett tydligt exempel: när den nervösa studierektorn Bertilsson, exemplariskt gestaltad av Björn Gustafson, måste ila hem i all hast slänger han sig inte in i en bil och gör en rivstart utan han sätter sig på en ranglig cykel och trampar så svetten lackar med risk för att bli påkörd efter varje knut. Kan det bli mer svenskt än så?
Det är Bertilsson som är huvudpersonen i den här historien om sex halvtimmesavsnitt utsprida på två separata DVD:er. Han blir uppsökt av en gammal studiekamrat, läkaren Stensson (Frej Lindqvist) och över en våt middag på stadshotellet konstaterar de båda att det mesta av deras höga inkomster går till skatteverket. Stensson har dock en baktanke med mötet - han har tänkt ut en idiotsäker plan för ett bankrån som kan dryga ut kassan med varsin miljon.
Bertilsson blir genast nervös, men ju mer han tänker på det hela, ju mer intresserad blir han och de genomför vad som blir det största rånet i svensk historia. Och planen håller - vem skulle misstänka en läkare från Göteborg och en studierektor från Kalmar för ett rån i Stockholm, speciellt när signalementet på rånarna pekar på en utklädd kvinna och en sjöman?
Men det är inte lätt för de udda skurkarna. Bertilsson lever i en ständig nervositet och Stensson sticker utomlands med sina pengar och spelar bort det mesta. När Bertilsson planerar en ny stöt där hela Nobelpriset står på spel korsas osannolikt nog deras vägar igen.
Det här är en riktig klassiker och jag är säker på att de flesta sett "Dubbelstötarna" på tv någon gång. Den har visats otaliga gånger. Så här när man ser hela serien i ett svep på tre timmar så tycker jag att del 2, den om Nobelpriskuppen är aningens svagare än den inledande delen. Del 1 är originell och spännande medan del 2 snarare är ett ganska uttjatat rävspel där folk luras kors och tvärs på traditionellt sätt.
Men serien är hur som helst bra. Studierektor Bertilsson är enligt mig en av Björn Gustafsons paradroller och en han borde bli ihågkommen för snarare än som den alkoholiserade Dynamit-Harry. Frej Lindqvist är det väl inte många som kommer ihåg idag, men på 70- och 80-talet var han en ganska vanligt förekommande skådespelare i svensk film och tv och jag saknar honom lite grann. Han är en skön figur.
Sen kan jag inte låta bli att roas av en mycket ung Dan Ekborg och ett par "Rederiet"-skådespelare i biroller.
Ett tydligt exempel: när den nervösa studierektorn Bertilsson, exemplariskt gestaltad av Björn Gustafson, måste ila hem i all hast slänger han sig inte in i en bil och gör en rivstart utan han sätter sig på en ranglig cykel och trampar så svetten lackar med risk för att bli påkörd efter varje knut. Kan det bli mer svenskt än så?
Det är Bertilsson som är huvudpersonen i den här historien om sex halvtimmesavsnitt utsprida på två separata DVD:er. Han blir uppsökt av en gammal studiekamrat, läkaren Stensson (Frej Lindqvist) och över en våt middag på stadshotellet konstaterar de båda att det mesta av deras höga inkomster går till skatteverket. Stensson har dock en baktanke med mötet - han har tänkt ut en idiotsäker plan för ett bankrån som kan dryga ut kassan med varsin miljon.
Bertilsson blir genast nervös, men ju mer han tänker på det hela, ju mer intresserad blir han och de genomför vad som blir det största rånet i svensk historia. Och planen håller - vem skulle misstänka en läkare från Göteborg och en studierektor från Kalmar för ett rån i Stockholm, speciellt när signalementet på rånarna pekar på en utklädd kvinna och en sjöman?
Men det är inte lätt för de udda skurkarna. Bertilsson lever i en ständig nervositet och Stensson sticker utomlands med sina pengar och spelar bort det mesta. När Bertilsson planerar en ny stöt där hela Nobelpriset står på spel korsas osannolikt nog deras vägar igen.
Det här är en riktig klassiker och jag är säker på att de flesta sett "Dubbelstötarna" på tv någon gång. Den har visats otaliga gånger. Så här när man ser hela serien i ett svep på tre timmar så tycker jag att del 2, den om Nobelpriskuppen är aningens svagare än den inledande delen. Del 1 är originell och spännande medan del 2 snarare är ett ganska uttjatat rävspel där folk luras kors och tvärs på traditionellt sätt.
Men serien är hur som helst bra. Studierektor Bertilsson är enligt mig en av Björn Gustafsons paradroller och en han borde bli ihågkommen för snarare än som den alkoholiserade Dynamit-Harry. Frej Lindqvist är det väl inte många som kommer ihåg idag, men på 70- och 80-talet var han en ganska vanligt förekommande skådespelare i svensk film och tv och jag saknar honom lite grann. Han är en skön figur.
Sen kan jag inte låta bli att roas av en mycket ung Dan Ekborg och ett par "Rederiet"-skådespelare i biroller.
EXTRAMATERIALET
Serien har inget extramaterial.
TRE SAKER
1. Att serien släpps på två enkeldiskar som del 1 och 2 istället för en dubbeldisk är helt obegripligt.
2. George Ridels jazzsvängiga ledmotiv till serien håller än idag och är även det tidstypiskt.
3. "Dubbelstötarna" följdes sen av "Dubbelsvindlarna" (1982) och "Studierektorns sista strid" (1986). Vågar man tro att de letar sig ut på DVD inom kort?
2. George Ridels jazzsvängiga ledmotiv till serien håller än idag och är även det tidstypiskt.
3. "Dubbelstötarna" följdes sen av "Dubbelsvindlarna" (1982) och "Studierektorns sista strid" (1986). Vågar man tro att de letar sig ut på DVD inom kort?
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
DVD
Dan Ekborg (11)
Dan Ekborg (11)
