Skräcklösa upprepningar i senaste delen
FILMENFör några år sedan recenserade jag "Rings", den senaste amerikanska delen i "Ring"-franchisen. Då förvånades jag över hur många delar det faktiskt finns när man slår ihop alla länder (Tolv filmer och ett antal tv-serier och kortfilmer) och "Sadako" är ännu en i den japanska grenen av franchisen. Film nio om man ska vara specifik, eller 13 totalt. Jag har fortfarande ingen aning om hur många delar jag faktiskt har sett, men så mycket kan jag säga att denna film inte tillför speciellt mycket till helheten. Snarare handlar det om upprepningar av det man har sett tidigare, men med någon ynklig liten ny twist.
Jag tyckte inte att "Rings" hade speciellt mycket att tillföra heller, men i jämförelse är den ett under av fantasi för denna film är precis så som det brukar vara. Monstret, Sadako dyker upp i stadsmiljö och så slutar det ändå på en ö i den där brunnen eller grottan eller vad det nu är för någonting. En rad ologiska scener staplas på varandra och efter dryga 90 minuter får man själv lägga ihop pusselbitarna.
Huvudperson denna gång är Mayu (Elaiza Ikeda), en nyutexaminerad läkare på ett sjukhus där man har någon anledning blandar vanliga sjuka med psykiskt sjuka personer huller om buller. På sjukhuset hamnar efter ett litet tag en ung flicka som bär på ett fruktansvärt förflutet. På något sätt har flickan en koppling till Sadako och snart börjar den svarthåriga spökkvinnan att synas i sjukhusmiljöerna. Twisten denna gång är att Mayu har en bror som försöker slå igenom som någon sorts YouTuber utan att lyckats speciellt bra. När han undersöker en nedbrunnen lägenhet där den tysta flickans mor dog dyker Sadako upp och han försvinner och det är det som så småningom gör att Mayu letar efter sin bror på ön där Sadako har sitt ursprung.
Tyvärr är det stundtals en tämligen bedrövlig skräckfilm som varken innehåller skräck eller ett skådespel som lär gå till historien. Men ungefär halvvägs blir det ändå lite rysliga scener och det går inte att komma ifrån att Sadako är ett väldigt effektivt monster som på ett obehagligt sätt bara dyker upp och griper tag om människor. Men å andra sidan är det här scener vi sett 100 gånger förut och det lilla glädjerus man känner avtar ganska snabbt när helheten inte är någonting att skriva hem om.
Omslaget säger att filmen är "The terrifying conclusion", men jag vet i fan. Det känns som en franchise som aldrig kommer att ta slut, så om det nu är slut här eller inte får framtiden visa. Amerikanerna vill säkert spotta ut några filmer till innan de känner sig mätta och belåtna.
Jag tyckte inte att "Rings" hade speciellt mycket att tillföra heller, men i jämförelse är den ett under av fantasi för denna film är precis så som det brukar vara. Monstret, Sadako dyker upp i stadsmiljö och så slutar det ändå på en ö i den där brunnen eller grottan eller vad det nu är för någonting. En rad ologiska scener staplas på varandra och efter dryga 90 minuter får man själv lägga ihop pusselbitarna.
Huvudperson denna gång är Mayu (Elaiza Ikeda), en nyutexaminerad läkare på ett sjukhus där man har någon anledning blandar vanliga sjuka med psykiskt sjuka personer huller om buller. På sjukhuset hamnar efter ett litet tag en ung flicka som bär på ett fruktansvärt förflutet. På något sätt har flickan en koppling till Sadako och snart börjar den svarthåriga spökkvinnan att synas i sjukhusmiljöerna. Twisten denna gång är att Mayu har en bror som försöker slå igenom som någon sorts YouTuber utan att lyckats speciellt bra. När han undersöker en nedbrunnen lägenhet där den tysta flickans mor dog dyker Sadako upp och han försvinner och det är det som så småningom gör att Mayu letar efter sin bror på ön där Sadako har sitt ursprung.
Tyvärr är det stundtals en tämligen bedrövlig skräckfilm som varken innehåller skräck eller ett skådespel som lär gå till historien. Men ungefär halvvägs blir det ändå lite rysliga scener och det går inte att komma ifrån att Sadako är ett väldigt effektivt monster som på ett obehagligt sätt bara dyker upp och griper tag om människor. Men å andra sidan är det här scener vi sett 100 gånger förut och det lilla glädjerus man känner avtar ganska snabbt när helheten inte är någonting att skriva hem om.
Omslaget säger att filmen är "The terrifying conclusion", men jag vet i fan. Det känns som en franchise som aldrig kommer att ta slut, så om det nu är slut här eller inte får framtiden visa. Amerikanerna vill säkert spotta ut några filmer till innan de känner sig mätta och belåtna.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. "From the director of Ring" står det längst upp på omslaget. Stämmer det? Ja, Hideo Nakata regisserade ursprungsbiofilmen "Ring" 1998, dess uppföljare "Ring 2" 1999 och den amerikanska uppföljaren "The Ring Two" 2005. Lite beklämmande att en man som haft så mycket med serien att göra inte gör ett bättre jobb i denna film...
2. Franchisen inleddes med en tv-film 1995. Här är hela listan: "Ring: Kanzenban" (1995), "Ring" (1998), "Rasen" (1998), "Ring 2" (1999), "The Ring Virus" (1999, Sydkorea), "Ring 0: Birthday" (2000), "The Ring" (2002, USA), "The Ring Two" (2005, USA), "Sadako 3D" (2012), "Sadako 3D 2" (2013), "Sadako vs. Kayako" (2016), "Rings" (2017, USA) och "Sadako" (2019).
3. Det ligger en romanserie som grund till franchisen och "Sadako" ska vara baserad på Kôji Suzuki sjätte och sista bok i serien, "The Tide".
2. Franchisen inleddes med en tv-film 1995. Här är hela listan: "Ring: Kanzenban" (1995), "Ring" (1998), "Rasen" (1998), "Ring 2" (1999), "The Ring Virus" (1999, Sydkorea), "Ring 0: Birthday" (2000), "The Ring" (2002, USA), "The Ring Two" (2005, USA), "Sadako 3D" (2012), "Sadako 3D 2" (2013), "Sadako vs. Kayako" (2016), "Rings" (2017, USA) och "Sadako" (2019).
3. Det ligger en romanserie som grund till franchisen och "Sadako" ska vara baserad på Kôji Suzuki sjätte och sista bok i serien, "The Tide".
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Blu-ray
