Modern thriller med doft av handsprit
FILMENNär Coronapandemin brakade loss fick Steven Soderberghs virusklassiker "Contagion" en nyrenässans då den speglade verkligheten på ett kusligt vis. "Kimi" är inte en pandemifilm i sig, men den är väl medveten om att pandemin har pågått och det har en viss påverkan på storyn. Vår huvudperson Angela Childs (Zoë Kravitz) lider av extrem torgskräck, bacillskräck och någon släng av OCD. Ingenting har blivit bättre av att det pågår en pandemi. Snarare tvärtom.
Däremot har hennes arbetssituation inte förändrats märkvärt av situationen. Hon jobbar som tekniker för ett stort it-företag där hennes uppgift är att analysera ljudfiler. Det är inte vilka filer som helst utan klipp inspelade av Kimi, en utmanare till Googles Alexa eller Apples Siri. Företaget bakom den smarta enheten förlitar sig inte på algoritmer för att förbättra systemet utan människor lyssnar på Kimis missuppfattningar av kommandon och gör den smartare genom att helt enkelt förklara felet för systemet.
En dag hör Angela något i ett klipp som får henne att tro att ett brott har begåtts. Hon använder både mjuk- och hårdvara till att filtrera klippet och plötsligt står det klart att en kvinna på något vis far ila. Angela informerar chefen Bradley (Derek DelGaudio) om vad hon hört, men han beordrar henne att bara släppa det. Företaget står inför en börsnotering och inget får stå i vägen. Men Angela kan inte bara släppa det och genom en lite mer hackeraktig person i företaget kan hon se vem som äger enheten och lyssna på samtliga inspelningar och där upptäcker hon ännu värre saker.
Något måste göras, men för att komma vidare måste Angela hantera sin värsta skräck och ta sig ut från sin lägenhet. Men en värre skräck väntar ute i friska luften.
"Kimi" utvecklar sig till en riktigt spännande thriller i föredömlig längd. I tider när den nya standardlängden på långfilmer verkar vara 2,5 timmar är "Kimi" bara 89 minuter och mycket mer än så behövs inte för att leverera en tajt thriller med ett slut som jag kanske inte är helt kompis med. Jag ska inte gå in på detaljer, men har ledsnat lite på historier som slutar med att folk gör saker som känns som de passerat alla moraliska gränser med råge. Men som sagt, filmen är spännande och Zoë Kravitz gör en bra gestaltning. Jag kan köpa henne som både it-guru och OCD-drabbad.
Även om det inte är poängen med filmen på något sätt är det ändå intressant att fundera lite över lagringen av information i en smart enhet så som det läggs fram här. Det är ingen hemlighet att vi delar med oss väldigt mycket personlig information genom våra digitala enheter, men det sitter väl ändå inte någon människa på andra sidan och analyserar vad vi säger och gör?
Däremot har hennes arbetssituation inte förändrats märkvärt av situationen. Hon jobbar som tekniker för ett stort it-företag där hennes uppgift är att analysera ljudfiler. Det är inte vilka filer som helst utan klipp inspelade av Kimi, en utmanare till Googles Alexa eller Apples Siri. Företaget bakom den smarta enheten förlitar sig inte på algoritmer för att förbättra systemet utan människor lyssnar på Kimis missuppfattningar av kommandon och gör den smartare genom att helt enkelt förklara felet för systemet.
En dag hör Angela något i ett klipp som får henne att tro att ett brott har begåtts. Hon använder både mjuk- och hårdvara till att filtrera klippet och plötsligt står det klart att en kvinna på något vis far ila. Angela informerar chefen Bradley (Derek DelGaudio) om vad hon hört, men han beordrar henne att bara släppa det. Företaget står inför en börsnotering och inget får stå i vägen. Men Angela kan inte bara släppa det och genom en lite mer hackeraktig person i företaget kan hon se vem som äger enheten och lyssna på samtliga inspelningar och där upptäcker hon ännu värre saker.
Något måste göras, men för att komma vidare måste Angela hantera sin värsta skräck och ta sig ut från sin lägenhet. Men en värre skräck väntar ute i friska luften.
"Kimi" utvecklar sig till en riktigt spännande thriller i föredömlig längd. I tider när den nya standardlängden på långfilmer verkar vara 2,5 timmar är "Kimi" bara 89 minuter och mycket mer än så behövs inte för att leverera en tajt thriller med ett slut som jag kanske inte är helt kompis med. Jag ska inte gå in på detaljer, men har ledsnat lite på historier som slutar med att folk gör saker som känns som de passerat alla moraliska gränser med råge. Men som sagt, filmen är spännande och Zoë Kravitz gör en bra gestaltning. Jag kan köpa henne som både it-guru och OCD-drabbad.
Även om det inte är poängen med filmen på något sätt är det ändå intressant att fundera lite över lagringen av information i en smart enhet så som det läggs fram här. Det är ingen hemlighet att vi delar med oss väldigt mycket personlig information genom våra digitala enheter, men det sitter väl ändå inte någon människa på andra sidan och analyserar vad vi säger och gör?
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Öppningsscenen där it-företagets chef Bradley medverkar i ett tv-program via videosamtal känns väldigt tidstypisk. Han har riggat upp en fin bakgrund i en skrubb och sitter själv i kavaj och pyjamasbyxor.
2. Det är en liten sidohistoria om att Angela har tandvärk som inte riktigt leder någonstans. Jag blir inte helt klok på varför den är med.
3. Angela har en granne mitt emot som mest sitter hela dagarna och glor på folk genom sin kikare. Grannen spelas av Devin Ratray som spelade den dryga Buzz i "Ensam hemma"-filmerna. I denna film heter hans karaktär lustigt nog Kevin.
2. Det är en liten sidohistoria om att Angela har tandvärk som inte riktigt leder någonstans. Jag blir inte helt klok på varför den är med.
3. Angela har en granne mitt emot som mest sitter hela dagarna och glor på folk genom sin kikare. Grannen spelas av Devin Ratray som spelade den dryga Buzz i "Ensam hemma"-filmerna. I denna film heter hans karaktär lustigt nog Kevin.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Streamat
