Jagad korsad med Cujo
FILMENI ett framtida Spanien (2018) har en fascistoid fängelsedirektör slagit skräck i omgivningen med sin specialtränade rottweiler som till hälften är en maskin à la "Terminator". Under en fångtransport lyckas Dante (William Miller) rymma ihopkedjad med en annan fånge. Hundfan kommer snabbt i fatt dem och kalasar på den andra fången, varpå Dante bryter av dennes arm (!) och ilar vidare.
Jakten kan börja.
Det är den smått legendariske skräckregissören/producenten Brian Yuzna ("Bride of Re-Animator") som ligger bakom den här filmen som korsar "Jagad" med "Cujo" och med massvis av inspiration från "Terminator". Yuzna bjuder på lite splattereffekter i denna annars ganska långtråkiga rysare.
Trots att Dante snabbt blir infångad så lyckas han rymma vidare genom att både döda hunden och dess ledare, men tro inte att hunden är död speciellt länge. Den är ständigt honom i hasorna när han försöker ta sig till Puerto Angel där han skildes från sin flickvän Ula för ett år sedan. Genom filmens gång får vi en rad flashbacks som förklarar bakgrundshistorien. Samtidigt jagas Dante av en del personliga spöken, men främst av hunden som vi i slutet får veta heter "Rott". Fyndigt!
Ur en rent personlig synvinkel så är jag inte alls förtjust i rottweilers. Jag tycker de är stora och otäcka, och på det viset funkar "Rottweiler". Det är ingen trevlig jycke vi har att göra med, men å andra sidan är det väldigt svårt att köpa maskinbiten av djuret. Här har även filmmakarna målat in sig i ett hörn eftersom de får förlita sig på en utklädd version av hunden och en hunddocka för vissa scener. Det betyder att man inte alls har kapacitet att skildra hunden när den attackerar sina offer och det blir istället ganska hoppiga klipp där man får dra sina egna slutsatser.
Det finns en rätt skön framtidskänsla i filmen som är tilltalande, lite som "The Running Man" med ett dystopiskt samhälle som dock inte är för futuristiskt. Men filmen i sig känns hopplöst förlegad. Gjord 2004 av samma team som fick till "8 Legs - Dödens nät" har man varken lyckats få hop bra skådespelare eller speciellt bra effekter. Slutscenen i filmen är ett typexempel på att man inte ska försöka sig på dataeffekter när man varken har budget eller tillräckliga kunskaper.
Gång på gång kommer jag på att jag verkligen skulle älskat den här filmen 1985 när jag var 12 år. Då hade man inte reagerat på bristerna utan bara tyckt att allt var häftigt. Så ge mig en tidsmaskin så jag kan skicka tillbaka filmen till min barndom, för idag duger den verkligen inte.
Jakten kan börja.
Det är den smått legendariske skräckregissören/producenten Brian Yuzna ("Bride of Re-Animator") som ligger bakom den här filmen som korsar "Jagad" med "Cujo" och med massvis av inspiration från "Terminator". Yuzna bjuder på lite splattereffekter i denna annars ganska långtråkiga rysare.
Trots att Dante snabbt blir infångad så lyckas han rymma vidare genom att både döda hunden och dess ledare, men tro inte att hunden är död speciellt länge. Den är ständigt honom i hasorna när han försöker ta sig till Puerto Angel där han skildes från sin flickvän Ula för ett år sedan. Genom filmens gång får vi en rad flashbacks som förklarar bakgrundshistorien. Samtidigt jagas Dante av en del personliga spöken, men främst av hunden som vi i slutet får veta heter "Rott". Fyndigt!
Ur en rent personlig synvinkel så är jag inte alls förtjust i rottweilers. Jag tycker de är stora och otäcka, och på det viset funkar "Rottweiler". Det är ingen trevlig jycke vi har att göra med, men å andra sidan är det väldigt svårt att köpa maskinbiten av djuret. Här har även filmmakarna målat in sig i ett hörn eftersom de får förlita sig på en utklädd version av hunden och en hunddocka för vissa scener. Det betyder att man inte alls har kapacitet att skildra hunden när den attackerar sina offer och det blir istället ganska hoppiga klipp där man får dra sina egna slutsatser.
Det finns en rätt skön framtidskänsla i filmen som är tilltalande, lite som "The Running Man" med ett dystopiskt samhälle som dock inte är för futuristiskt. Men filmen i sig känns hopplöst förlegad. Gjord 2004 av samma team som fick till "8 Legs - Dödens nät" har man varken lyckats få hop bra skådespelare eller speciellt bra effekter. Slutscenen i filmen är ett typexempel på att man inte ska försöka sig på dataeffekter när man varken har budget eller tillräckliga kunskaper.
Gång på gång kommer jag på att jag verkligen skulle älskat den här filmen 1985 när jag var 12 år. Då hade man inte reagerat på bristerna utan bara tyckt att allt var häftigt. Så ge mig en tidsmaskin så jag kan skicka tillbaka filmen till min barndom, för idag duger den verkligen inte.
EXTRAMATERIALET
Ingenting på denna utgåva.
TRE SAKER
1. Den alltid lika rara Ivana Baquero gjorde sin andra filmroll någonsin i "Rottweiler" och är förmodligen bäst i filmen.
2. Under ett parti lyckas Dante bli av med alla sina kläder och springer runt spritt språngande naken med en gläfsande hund i bakhasorna. Ganska originellt.
3. Jag brukar alltid leta efter humor i seriösa (nåja) filmer och i "Rottweiler" är det en mycket komisk reaktion av en tupp (!) som får mig att skratta till. Nu i efterhand blir jag lite illa till mods eftersom det förmodligen var det bästa agerandet i hela filmen.
2. Under ett parti lyckas Dante bli av med alla sina kläder och springer runt spritt språngande naken med en gläfsande hund i bakhasorna. Ganska originellt.
3. Jag brukar alltid leta efter humor i seriösa (nåja) filmer och i "Rottweiler" är det en mycket komisk reaktion av en tupp (!) som får mig att skratta till. Nu i efterhand blir jag lite illa till mods eftersom det förmodligen var det bästa agerandet i hela filmen.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
DVD
Cornell John (4)
Cornell John (4)
