Anders Jakobsons blogg - september, 2020
höstprojekt 2020: mcu x 23 (16)Postad: 2020-09-27 17:00:03
Kort resumé: Årets sommarhöstprojekt är att se om alla 23 filmer i Marvels filmuniversum (MCU), denna gång tillsammans med min fru som bara sett en handfull, spridda titlar. Jag bloggar om upplevelsen utifrån en återkommande mall. Dags för film 16 av 23...
SPIDER-MAN: HOMECOMING (2017)Regi: Jon Watts
Kommentar:
Nu jädrar går det undan i projektet! Två filmer på två kvällar, lite som i början... Apropå början - när Marvel drog igång sitt filmuniversum fanns det inte på kartan att en av Marvels mest älskade och ikoniska figurer skulle ingå i det. Spider-Man tillhörde filmstudion Sony och därmed var det stopp. Men nästan tio år senare kom "Spider-Man: Homecoming", efter två omgångar filmatiseringar hyfsat tätt inpå, som en del i MCU. Perfekt. Filmen tar rygg på Spider-Mans introduktion i "Captain America: Civil War" och skildrar den som hjälte lite bortkomna Peter Parker som väntar på nästa uppdrag. Det dröjer och under tiden gör Spider-Man insatser i grannskapet i Queens. Allt från att ta fast cykeltjuvar och hjälpa damer över gatan. Parallellt har en påhittig man (Michael Keaton) inlett en illegal vapenhandel med specialgjorda vapen gjorda med den utomjordiska teknologi som hamnat på jorden sedan "The Avengers". Det blir så småningom uppdraget. Filmen har en betydligt yngre upplaga av Peter Parker vilket gör att det är mer av en ungdomsfilm än tidigare versioner. Så här i denna omtittning upplever jag filmen som lite seg inledningsvis, men det tar sig.
Kontinuiteten:
Som sagt - filmen tar verkligen rygg på ”Civil War” och innehåller Peter Parkers hemmavideos från sitt äventyr i Tyskland. Sen i och med att filmen även berör det som lämnades kvar efter tidigare Avengers-insatser knyter den verkligen ihop trådarna. Och med Tony Stark som en sorts mentor till Peter Parker blir det väldigt tydligt att den här versionen av Spider-Man ingår i filmuniversumet. Även kul med de små Captain America-filmer som dyker upp här och där.
Daterad eller inte?
Det går inte att komma förbi att många av scenerna där Spider-Man svingar sig hit och dit känns lite dataspel, men det är bara att tugga i sig. Jag tycker designen av Spider-Man är kalas med serietidningarnas uttrycksfulla ögon och en avsevärt mer högteknologisk dräkt än tidigare, eller ”hajteck” som det står i den riktigt usla översättningen på blu-ray:en.
Fruns kommentar:
Detta är också en av de filmer jag sett tidigare och det var kul att se om den efter tre år i sitt rätta sammanhang. Det är inte en av favoritfilmerna men Michael Keaton var bra som skurk. Det ska blir roligt att se nästa Spider-Man och se vad som händer.
Slutknorr:
Jag är lite besviken på den här återtittningen. Jag minns filmen som mycket bättre. Vissa av hjältarna känns som de har ett bättre syfte när är med i ett större sammanhang än i sina egna solofilmer. Lite av den känslan får jag av Spider-Man denna gång. Men jag gillar den i alla fall och speciellt att man lyckats få den i serietidningarna så osannolika skurken Gamen att bli avsevärt mer sannolik. Väldigt kul. 16 sedda, sju kvar...
anders jakobson
höstprojekt 2020: mcu x 23 (15)
Postad: 2020-09-26 16:33:11
Kort resumé: Årets sommarhöstprojekt är att se om alla 23 filmer i Marvels filmuniversum (MCU), denna gång tillsammans med min fru som bara sett en handfull, spridda titlar. Jag bloggar om upplevelsen utifrån en återkommande mall. Dags för film 15 av 23...
GUARDIANS OF THE GALAXY VOL. 2 (2017)Regi: James Gunn
Kommentar:
Återigen har det tagit tid mellan nedslagen i MCU och det har delvis berott på att "Guardians of the Galaxy Vol. 2" stått på tur. Den första filmen var ingen favorit för frun men jag har gång på gång sagt att filmsviten är pusselbitar och det är bara att tugga i sig för att komma vidare. Till slut var det dags och jag ska erkänna att jag var lite orolig själv då jag inte tyckte att filmen hörde till de bättre när jag såg den första gångerna. Men det blev en stor överraskning i soffan - dels för att jag tyckte att den var bättre än jag mindes och dels för att frun engagerat tittade och skrattade mer än hon gjort till någon annan del i serien hittills. Filmen tar vid efter den första och etablerat Guardians of the Galaxy som ett gäng som blivit tajtare men med utrymme för sarkasmer och tjafs. Den fortsätter att utforska gåtan om vem som är Quills pappa, nämligen celestialen Ego (spelad av Kurt Russell). Större delen av filmen utspelar sig på Egos planet (där nytillskottet Mantis också finns) men det är mer äventyr än så. Filmen lutar sig på att vi "kan" karaktärerna sen förra filmen och ger dessutom mer djupt åt bifigurer som Nebula och Yondu, vilket förstås är bra.
Kontinuiteten:
Än så länge är Guardians of the Galaxy ganska långt bort från resten av Avengers. Thanos nämns förstås men så mycket mer än så är det. Det är väldigt många bonusscener som möjligen ger en hint om den framtida "Vol. 3" men jag vet inte. Den stora kontinuiteten är ju Groot som är småbarn i den här filmen vilket är otroligt gulligt och underhållande.
Daterad eller inte?
Utseendet på filmen är helt makalöst och jag tycker fortfarande att det är helt genialt att ha en otroligt episk fajt mot ett jättemonster rulla i bakgrunden under förtexterna. Snyggt och smart gjort.
Fruns kommentar:
Jag var väldigt negativt inställd innan eftersom jag inte gillade första filmen. Det har förhalat det hela och därför är det ironiskt att jag tyckte denna film var svinbra. Jag skrattade mycket, blev kär i Groot och grät en hel del i slutet. På något sätt har man lärt känna figurerna. Drax var till exempel skitrolig. Sen: Är man sinnes om man tycker att ens egen tiomånaderspojke är lik ett litet animerat träd?
Slutknorr:
När jag såg filmen på bio i april 2017 var det en dryg månad efter att vi förlorat vårt första barn halvvägs i graviditeten. En pojke som vi kallar Folke. I och med att faderskap och relationen mellan far och son är ett tema i filmen kunde jag inte hålla tårarna borta i biosalongen under filmens avslutning. Jag trodde inte att det skulle ske igen men så blev det. Vissa saker går inte att glömma. Hur som helst var det oväntat kul att återse "Guardians of the Galaxy Vol. 2" och filmen blev en liten energiskjuts för det här projektet. Nu kör vi vidare! 15 sedda, åtta kvar...
anders jakobson
höstprojekt 2020: mcu x 23 (14)
Postad: 2020-09-10 09:50:07
Kort resumé: Årets sommarhöstprojekt är att se om alla 23 filmer i Marvels filmuniversum (MCU), denna gång tillsammans med min fru som bara sett en handfull, spridda titlar. Jag bloggar om upplevelsen utifrån en återkommande mall. Dags för film 14 av 23...
DOCTOR STRANGE (2016)Regi: Scott Derrickson
Kommentar:
Sommarprojektet har blivit ett höstprojekt och det kan mycket väl landa i ett vinterprojekt. Så får det bli i så fall, för det är lite svårt att få ihop vardag och nöjen. Nog om det: "Doctor Strange" introducerar en ny karaktär i MCU, men en etablerad sådan i Marvelvärlden. Det finns ju till och med tidigare filmatiseringar. För mig är det ingen karaktär jag känner till överdrivet väl så alla referenser och förändringar i filmen passerade förbi som en gnistrande magisk cirkel. För filmen introducerar magi som ett inslag i universumet och det gör att den verkligen sticker ut i mängden. Den bjuder på tid- och rumsbändande action som har mer gemensamt med "Inception" än "Iron Man" och lite filosofi och flum ovanpå det. Benedict Cumberbatch spelar neurokirurgen Stephen Strange som vänder sig till österländsk medicin när han inte får ordning på sina skadade händer efter en allvarlig olycka. Han får se världar han inte kände till och blir en viktig pusselbit i den magiska kampen mot det onda. Jag gillar Benedict Cumberbatch och filmen är ett äventyr att se, men lider lite av den här klumpigheten som vissa superhjältefilmer har. Det blir lite för stort på något vis, men som introduktion av karaktären är den lysande.
Kontinuiteten:
I och med att det är en helt ny karaktär (som dock nämnts vid namn i en tidigare film) så är kopplingarna till övriga MCU få. Avengers nämns och den första bonusscenen innehåller en välbekant karaktär, men det som är viktigt är att den grönskimrande Agamottos öga som Doctor Strange använder för att manipulera tiden är en Evighetssten. Inte helt oviktigt för framtiden...
Daterad eller inte?
Specialeffekterna i filmen är helt otroliga. Jag kan inte förstå hur man lyckats designa dem till att börja med. Alltså - hur ser manuset ut? Oerhört imponerande, och rätt snurrigt. Denna film gynnas av att se i 3D.
Fruns kommentar:
Det här med tidsmanipulation är inte någon favorit hos mig. Jag har svårt för det och jag tappar snabbt intresset. Jag gillar inte hela inriktningen på filmen, men det är i och för sig kul att det kommer något helt nytt i serien. Tilda Swinton var bra och filmen är jävligt snyggt gjord, men blir lite yr och illamående i vissa scener.
Slutknorr:
Jag känner ett visst besvär för att det här projektet går lite långsamt framåt för tillfället. Jag menar inte enbart tiden mellan filmtittningarna utan att det är några filmer kvar tills vi kommer till det som jag ser som de stora höjdpunkterna, tredje och fjärde Avengers-filmerna. Men det är ju förstås några pusselbitar kvar att fylla i. Det är bara att kämpa på. 14 sedda, nio kvar...
anders jakobson
Föregående månad:
augusti, 2020
augusti, 2020
Nästa månad:
oktober, 2020
oktober, 2020
