Småsegt om grälande grannar
FILMENDen andra miniserien om "Polisen i Strömstad" kom två år efter den första (1984) och byter lite format på berättandet. Här kastas vi direkt in i en polisjakt efter en försvunnen kvinna. Sen backas bandet och vi får se att bonden Tore Spjut (Hans Wigren) bråkade med sin fru Birgit (Kerstin Tidelius) vilket slutade med att hon ramlade och slog huvudet i spisen och dog. Desperat gjorde sig Tore av med liket eftersom han inte trodde att polisen skulle tro på sanningen.
Grannen Valfrid Hult (Tord Peterson) såg hela olyckshändelsen och följde även efter Tore när han stuvade undan liket. Nu ser han sin chans att ta hämnd för ett livslångt gråll och börjar utpressa Tore mot löfte om att hålla käften.
Polischef Jörgensson (Per Oscarsson) och hans kollegor Gryt (Evert Lindkvist) och Kronborg (Alf Nilsson) kör snabbt fast i fallet. De tror på Tores historia och misstänker att Birgit flytt fältet. De följer dock upp alla spår de kommer över men kommer ingenstans. Först tre månader senare händer något som ger nytt liv åt fallet.
"Polisen som vägrade ge upp" är en tråkigare och segare historia än sin föregångare, mycket tack vare att fokus egentligen ligger på de grälande grannarna och den strippa (Viveka Seldahl) som hamnar mellan dem. Polisarbetet hamnar lite i skymundan och för att lätta upp stämningen får Kronberg dras med Larsson (Stefan Ljungqvist) som ska vidareutbilda sig inom utredningsarbetet. Det går så där.
I sitt sammanhang, som en del i denna miniseriesvit så är "Polisen som vägrade ge upp" inget vidare. Inget fiasko men långt ifrån någon av de bättre i sviten.
Grannen Valfrid Hult (Tord Peterson) såg hela olyckshändelsen och följde även efter Tore när han stuvade undan liket. Nu ser han sin chans att ta hämnd för ett livslångt gråll och börjar utpressa Tore mot löfte om att hålla käften.
Polischef Jörgensson (Per Oscarsson) och hans kollegor Gryt (Evert Lindkvist) och Kronborg (Alf Nilsson) kör snabbt fast i fallet. De tror på Tores historia och misstänker att Birgit flytt fältet. De följer dock upp alla spår de kommer över men kommer ingenstans. Först tre månader senare händer något som ger nytt liv åt fallet.
"Polisen som vägrade ge upp" är en tråkigare och segare historia än sin föregångare, mycket tack vare att fokus egentligen ligger på de grälande grannarna och den strippa (Viveka Seldahl) som hamnar mellan dem. Polisarbetet hamnar lite i skymundan och för att lätta upp stämningen får Kronberg dras med Larsson (Stefan Ljungqvist) som ska vidareutbilda sig inom utredningsarbetet. Det går så där.
I sitt sammanhang, som en del i denna miniseriesvit så är "Polisen som vägrade ge upp" inget vidare. Inget fiasko men långt ifrån någon av de bättre i sviten.
EXTRAMATERIALET
Ingenting.
TRE SAKER
1. Författaren till böckerna om "Polisen i Strömstad" - Gösta Unefeldt - gör en liten cameo som präst.
2. Apropå liten skådespelarinsats, Sten Ljunggrens lilla inhopp som aggressiv fyllbult med håret på ända, hör till seriens höjdpunkter.
3. Stefan Ljungqvists karaktär Larsson har inte speciellt stor roll i den här miniserien heller och är mest med för att klanta till det. Han har en tendens att springa på bevis men inte fatta deras värde.
2. Apropå liten skådespelarinsats, Sten Ljunggrens lilla inhopp som aggressiv fyllbult med håret på ända, hör till seriens höjdpunkter.
3. Stefan Ljungqvists karaktär Larsson har inte speciellt stor roll i den här miniserien heller och är mest med för att klanta till det. Han har en tendens att springa på bevis men inte fatta deras värde.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA