Intressant konflikt mellan två män
FILMENI Nordirland förändras två personers liv en oktoberkväll 1975. 17-åriga Alistair har gått med i Ulsters Frivilligstyrka, en paramilitär grupp vars mål är att Nordirland ska tillhöra Storbritannien. Alistair vill bli någon, han vill göra något för att visa sin tillhörighet. En chans visar sig när en konfrontation sker vid stadens sågverk; en man hotas att mördas om han inte slutar jobba. Alistairs grupp sätter in ett mothot, och han erbjuder sig att utföra mordet. Offret blir 19-årige Jim Griffin, helt enkelt för att han är katolik. När Alistair kliver fram för att skjuta Jim, möter han oväntat Jims lillebror Joe. Alistair utför ändå dådet med Joe som vittne.
33 år senare färdas Alistair i en bil på väg till en tv-inspelning. Där ska han och Joe mötas för första gången sedan mordet i ett avsnitt av serien "One on One". Alistair har suttit i fängelse för mordet och reser runt som föreläsare om våldsbrott. Han vaknar varje morgon med Joes unga ansikte framför sig, men vet att förlåtelse inte är på tapeten. I en andra bil sitter Joe som är ett nervöst vrak, och har med sig en kniv som han tänker använda...
"Five minutes of heaven" är i grunden en tv-film från BBC, men har prisats på bland annat Sundancefestivalen. Det känns lite grann som en film som "måste" få pris på grund av dess tema och att man satt ett stort namn som Liam Neeson i rollen som den vuxne Alistair. Sen hjälper det ju att regissören Oliver Hirschbiegel för några år sedan gjorde den uppmärksammade "Undergången" om Hitlers sista tid.
Filmens problem är att den är så tudelad. Filmens första halvtimme i 70-talets Nordirland är riktigt bra. Miljöerna är klockrena och man har fått själva filmen och färgerna att se ut som den filmats för 30 år sedan. Så fort dådet är utfört ändras alltihop när vi färdas fram till nutid. Det blir platt och tråkigt. Än mer märker jag skillnaden mellan filmens delar när jag läser att början är en verklig händelse, och andra delen fiktiv. En talang som Neeson kan förstås sova sig genom en sån här roll, men de flesta skådespelarnas insatser saknar helt fingertoppskänsla. TV-inspelningen i filmen känns också nästan som en satir, men man tar aldrig steget att kritisera det heller så det faller ganska platt.
Till en början oroar jag mig för att jag vet för lite om konflikten som ligger till bakgrund för allting, men det är inte det filmen handlar om. Det handlar om personerna. Konflikten mellan de två männen är ju faktiskt intressant och det är lockande att följa dem till historiens upplösning, även om filmens första del är den som fångar mig. Efteråt lämnas jag trots allt mest med en önskan om att se en film som ger mer djuplodande insikt i Nordirlands historia.
33 år senare färdas Alistair i en bil på väg till en tv-inspelning. Där ska han och Joe mötas för första gången sedan mordet i ett avsnitt av serien "One on One". Alistair har suttit i fängelse för mordet och reser runt som föreläsare om våldsbrott. Han vaknar varje morgon med Joes unga ansikte framför sig, men vet att förlåtelse inte är på tapeten. I en andra bil sitter Joe som är ett nervöst vrak, och har med sig en kniv som han tänker använda...
"Five minutes of heaven" är i grunden en tv-film från BBC, men har prisats på bland annat Sundancefestivalen. Det känns lite grann som en film som "måste" få pris på grund av dess tema och att man satt ett stort namn som Liam Neeson i rollen som den vuxne Alistair. Sen hjälper det ju att regissören Oliver Hirschbiegel för några år sedan gjorde den uppmärksammade "Undergången" om Hitlers sista tid.
Filmens problem är att den är så tudelad. Filmens första halvtimme i 70-talets Nordirland är riktigt bra. Miljöerna är klockrena och man har fått själva filmen och färgerna att se ut som den filmats för 30 år sedan. Så fort dådet är utfört ändras alltihop när vi färdas fram till nutid. Det blir platt och tråkigt. Än mer märker jag skillnaden mellan filmens delar när jag läser att början är en verklig händelse, och andra delen fiktiv. En talang som Neeson kan förstås sova sig genom en sån här roll, men de flesta skådespelarnas insatser saknar helt fingertoppskänsla. TV-inspelningen i filmen känns också nästan som en satir, men man tar aldrig steget att kritisera det heller så det faller ganska platt.
Till en början oroar jag mig för att jag vet för lite om konflikten som ligger till bakgrund för allting, men det är inte det filmen handlar om. Det handlar om personerna. Konflikten mellan de två männen är ju faktiskt intressant och det är lockande att följa dem till historiens upplösning, även om filmens första del är den som fångar mig. Efteråt lämnas jag trots allt mest med en önskan om att se en film som ger mer djuplodande insikt i Nordirlands historia.
EXTRAMATERIALET
Ingenting.
TRE SAKER
1. Joes mamma spelas av Niamh Cusack, som är dotter till skådespelarparet Cyril och Maureen Cusack, syster till regissören Paul Cusack, producenten Pádraig Cusack, skådespelerskorna Sinéad, Sorcha och Catherine Cusack, men alla dessa filmmänniskor till trots har hon inget släktskap med skådespelarsyskonen John och Joan Cusack.
2. Ulster Volunteer Force, UVF, är den paramilitära grupp som Alistair går med i. Den bildades 1912, men ombildades 1966 varefter man dödat runt 500 personer för sin sak.
3. Mycket kortfattat gick den Nordirländska konflikten ut på att katoliker ville att landet skulle vara självständigt, med protestanter ville att man skulle ingå i Storbritannien.
2. Ulster Volunteer Force, UVF, är den paramilitära grupp som Alistair går med i. Den bildades 1912, men ombildades 1966 varefter man dödat runt 500 personer för sin sak.
3. Mycket kortfattat gick den Nordirländska konflikten ut på att katoliker ville att landet skulle vara självständigt, med protestanter ville att man skulle ingå i Storbritannien.
HENRIK ANDERSSON (2010-03-11)
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Blu-ray
Liam Neeson (31)
Liam Neeson (31)
