Åderlåtningen fortsätter
FILMENHere we go again. Som om det inte räckte med 2008 års senkomna och genomusla uppföljare till en av filmhistoriens mest aktade skräckkomedier, bjuds vi med "Lost Boys 3: The Thirst" på ytterligare ett urvattnat kapitel i sagan om vampyrjägaren Edgar Frog (ja, karaktären har nu befordrats till huvudrollsstatus), sedvanligt spelad av mångårige föredettingen Corey Feldman. När en serie filmer inte kan rättfärdigas på något annat sätt än att följa, förvisso underhållande, birollsfigurer tycker man att producenter och filmbolag kanske borde fundera på om det inte är lika bra att lägga ner hela projektet. I fallet "Lost Boys" har man inte haft några sådana betänklighter och kör på ändå, även om serien idag är en ren direkt till dvd-historia.
Utöver Feldman utgör Jamison Newlander det enda för serien bekanta ansiktet, då han återvänder i rollen som Edgars bror Allan, nu förvandlad till vampyr. Av Corey Haim (som gjorde en cameo i två år gamla "Lost Boys: The Tribe") syns av inte ett spår. Han tackade nej till en roll i "The Thirst", men menade att han kunde tänka sig vara med i en fjärde film. Detta kommer dock inte hända då han tyvärr dog i våras, 38 år gammal. Han dyker ändå upp i "The Thirst", i några tillbakablickar från 1987 års originalfilm, i vad jag antar är ett sätt att visa den framlidne skådespelaren respekt. Dessvärre påminner dessa flashbacks även om hur oändligt mycket bättre den första filmen är.
Det som är bra med "The Thirst" är att den till skillnad från sin förgångare inte gör misstaget att storymässigt vara en direkt kopia på originalfilmen. Det spelar dock inte så stor roll när berättelsen är av en väldigt ointressant, tv-mässig karaktär. Edgar Frog har här flyttat till kalifornska San Cazador, där han råkat i ekonomiska svårigheter och bland annat riskerar vräkning från sin husvagn. En dag erbjuds han av vampyrboksförfattaren Gwen Lieber (Tanit Phoenix) att hjälpa henne rädda sin bror, som hamnat i klorna på ett gäng huggtandsförsedda ravare. Dessa överstajlade blodsugare, ledda av den mystiske DJ X (Seb Castang) försöker skapa en vampyrarmé genom att anordna ravepartyn där de delar ut vampyrblod under förespeglingen att det är en ny och tuff partydrog.
Trots Edgars inledande skepsis antar han uppdraget, och med hjälp av serietidningssäljande kompisen Zoe (Casey B. Dolan) och en idiotisk tv-kändis (Steven van Niekerk) ger han sig på jakt efter våra nya lost boys. DJ X, angelägen om att röja Edgar ur vägen, ligger dock steget före, och det blir ett antal drabbningar mellan vampyrjägaren och hans villebråd innan den slutgiltiga uppgörelsen, som innehåller den sortens twist man kan ana cirka 20 minuter in i filmen.
"The Thirst" känns som en avslagen blandning mellan "Blade" och "Buffy the Vampire Slayer", och kommer aldrig i närheten av originalets spänning eller humor. Mest anmärkningsvärt är hur lite fokus man lagt på vampyrerna, som knappt ges några personlighetsdrag alls och bara verkar finnas till för att tillintetgöras med hjälp av diverse urflippade vapen. Filmen känns dessutom på flera vis märkligt anakronistisk. Feldman är utstyrd som en rocker som missat grunge-tåget med cirka 19 år, och hur aktuellt är det egentligen med ravepartyn och dess drogkultur? Väldigt 90-tal.
Lyckligtvis är det hela över ganska snabbt, och lämnar överhuvudtaget inga bestående intryck. Edgar Frog (brorsan Allan har inte särskilt mycket tid i bild) var en färgstark karaktär i originalfilmen, men klarar inte att bära en hel uppföljare på sina axlar. Dessutom pushar Feldman 40 bast. Filmens story öppnar i slutet upp för nya, möjligtvis inte vampyrrelaterade (!), äventyr för bröderna Frog, men personligen anser jag att nu kan det räcka.
Utöver Feldman utgör Jamison Newlander det enda för serien bekanta ansiktet, då han återvänder i rollen som Edgars bror Allan, nu förvandlad till vampyr. Av Corey Haim (som gjorde en cameo i två år gamla "Lost Boys: The Tribe") syns av inte ett spår. Han tackade nej till en roll i "The Thirst", men menade att han kunde tänka sig vara med i en fjärde film. Detta kommer dock inte hända då han tyvärr dog i våras, 38 år gammal. Han dyker ändå upp i "The Thirst", i några tillbakablickar från 1987 års originalfilm, i vad jag antar är ett sätt att visa den framlidne skådespelaren respekt. Dessvärre påminner dessa flashbacks även om hur oändligt mycket bättre den första filmen är.
Det som är bra med "The Thirst" är att den till skillnad från sin förgångare inte gör misstaget att storymässigt vara en direkt kopia på originalfilmen. Det spelar dock inte så stor roll när berättelsen är av en väldigt ointressant, tv-mässig karaktär. Edgar Frog har här flyttat till kalifornska San Cazador, där han råkat i ekonomiska svårigheter och bland annat riskerar vräkning från sin husvagn. En dag erbjuds han av vampyrboksförfattaren Gwen Lieber (Tanit Phoenix) att hjälpa henne rädda sin bror, som hamnat i klorna på ett gäng huggtandsförsedda ravare. Dessa överstajlade blodsugare, ledda av den mystiske DJ X (Seb Castang) försöker skapa en vampyrarmé genom att anordna ravepartyn där de delar ut vampyrblod under förespeglingen att det är en ny och tuff partydrog.
Trots Edgars inledande skepsis antar han uppdraget, och med hjälp av serietidningssäljande kompisen Zoe (Casey B. Dolan) och en idiotisk tv-kändis (Steven van Niekerk) ger han sig på jakt efter våra nya lost boys. DJ X, angelägen om att röja Edgar ur vägen, ligger dock steget före, och det blir ett antal drabbningar mellan vampyrjägaren och hans villebråd innan den slutgiltiga uppgörelsen, som innehåller den sortens twist man kan ana cirka 20 minuter in i filmen.
"The Thirst" känns som en avslagen blandning mellan "Blade" och "Buffy the Vampire Slayer", och kommer aldrig i närheten av originalets spänning eller humor. Mest anmärkningsvärt är hur lite fokus man lagt på vampyrerna, som knappt ges några personlighetsdrag alls och bara verkar finnas till för att tillintetgöras med hjälp av diverse urflippade vapen. Filmen känns dessutom på flera vis märkligt anakronistisk. Feldman är utstyrd som en rocker som missat grunge-tåget med cirka 19 år, och hur aktuellt är det egentligen med ravepartyn och dess drogkultur? Väldigt 90-tal.
Lyckligtvis är det hela över ganska snabbt, och lämnar överhuvudtaget inga bestående intryck. Edgar Frog (brorsan Allan har inte särskilt mycket tid i bild) var en färgstark karaktär i originalfilmen, men klarar inte att bära en hel uppföljare på sina axlar. Dessutom pushar Feldman 40 bast. Filmens story öppnar i slutet upp för nya, möjligtvis inte vampyrrelaterade (!), äventyr för bröderna Frog, men personligen anser jag att nu kan det räcka.
EXTRAMATERIALET
En tio minuters featurette om vampyrer, ledd av Charisma Carpenter, känd från "Buffy", och inkluderande ett antal "sakkunniga" i ämnet. Det räcker med ett ord för att beskriva inslaget: Outhärdligt.
TRE SAKER
1. Lite efterforskning visar att "The Thirst" ändå gått hem hyfsat hos de inbitna "Lost Boys"-fansen. Men hur mycket kan man egentligen kräva efter ett fiasko som "The Tribe"?
2. Trots att försöken till humor är ganska misslyckade filmen igenom, får man ändå in ett par kängor mot "Twilight"-fenomenet och dokusåpor (Feldman och Corey Haim deltog år 2007 i en dokusåpa vid namn "The Two Coreys") som känns rätt kul.
3. Den största bedriften med "The Thirst" är annars att den för första gången visar hur man dödar en vampyr med hjälp av en LP-skiva.
2. Trots att försöken till humor är ganska misslyckade filmen igenom, får man ändå in ett par kängor mot "Twilight"-fenomenet och dokusåpor (Feldman och Corey Haim deltog år 2007 i en dokusåpa vid namn "The Two Coreys") som känns rätt kul.
3. Den största bedriften med "The Thirst" är annars att den för första gången visar hur man dödar en vampyr med hjälp av en LP-skiva.
JOEL FORNBRANT (2010-11-29)
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
DVD
Corey Feldman (5)
Corey Feldman (5)
