Ett urvattnat koncept
FILMENGeneriska skräckfilmer pumpas ständigt ut på marknaden utan något slut i sikte. Det mesta är skräp, men då och då hittar man ett guldkorn som ger nytt liv till ens intresse för genren. Lyckas "Thr3e" med detta? Läs och bli varse.
Kevin (Marc Blucas) är en teologistuderande som börjar förföljas av "the riddle killer", en seriemördare som gillar att ställa kluriga gåtor till sina offer, och spränga dem i luften när de misslyckas hitta svaret. Till sin hjälp har han polisen Jennifer (Justine Waddell) och barndomsvännen Samantha (Laura Jordan). De listar snart ut att Kevin är mer än bara ett godtyckligt offer för gåtmördaren, och att hemligheten bakom terrorn finns någonstans i hans dunkla barndom.
Trots att "Thr3e" är en hyfsat välgjord i film när det kommer till story och spänning, blir man som åskådare snart varse att man sett mycket av detta förut. Den moraliserande seriemördaren kändes fräsch i "Seven" i mitten på 90-talet och funkade fortfarande bra i "Saw"-filmerna, men är vid det här laget ett minst sagt urvattnat koncept.
Precis som alla andra moderna rysare innehåller filmen även en twist på slutet, som vanligt inte speciellt oförutsägbar, men åtminstone fungerande inom handlingens ramar. Synd bara att jag kände igen den innan jag hann säga "Switchblade romance".
Som om inte detta var nog håller både skådespeleri och dialog riktig låg klass. Justine Waddell är en katastrof i rollen som Jennifer, och det är omöjligt att köpa att hon skulle vara en polisutredare när hon hela tiden beter sig som en förvirrad tonårsbrud. Dessutom är huvudpersonen är en riktig mes som jag inte kan tänka mig att någon vill identifiera sig med.
"Thr3e" är kort sagt gammal skåpmat. För den som inte är speciellt bevandrad bland skräckfilmer och kan stå ut med kassa skådisar kan den säkert funka som underhållning på lördagskvällen, men för ett fan av genren är detta verkligen inget att ha.
Kevin (Marc Blucas) är en teologistuderande som börjar förföljas av "the riddle killer", en seriemördare som gillar att ställa kluriga gåtor till sina offer, och spränga dem i luften när de misslyckas hitta svaret. Till sin hjälp har han polisen Jennifer (Justine Waddell) och barndomsvännen Samantha (Laura Jordan). De listar snart ut att Kevin är mer än bara ett godtyckligt offer för gåtmördaren, och att hemligheten bakom terrorn finns någonstans i hans dunkla barndom.
Trots att "Thr3e" är en hyfsat välgjord i film när det kommer till story och spänning, blir man som åskådare snart varse att man sett mycket av detta förut. Den moraliserande seriemördaren kändes fräsch i "Seven" i mitten på 90-talet och funkade fortfarande bra i "Saw"-filmerna, men är vid det här laget ett minst sagt urvattnat koncept.
Precis som alla andra moderna rysare innehåller filmen även en twist på slutet, som vanligt inte speciellt oförutsägbar, men åtminstone fungerande inom handlingens ramar. Synd bara att jag kände igen den innan jag hann säga "Switchblade romance".
Som om inte detta var nog håller både skådespeleri och dialog riktig låg klass. Justine Waddell är en katastrof i rollen som Jennifer, och det är omöjligt att köpa att hon skulle vara en polisutredare när hon hela tiden beter sig som en förvirrad tonårsbrud. Dessutom är huvudpersonen är en riktig mes som jag inte kan tänka mig att någon vill identifiera sig med.
"Thr3e" är kort sagt gammal skåpmat. För den som inte är speciellt bevandrad bland skräckfilmer och kan stå ut med kassa skådisar kan den säkert funka som underhållning på lördagskvällen, men för ett fan av genren är detta verkligen inget att ha.
EXTRAMATERIALET
Finns inget på denna skiva.
TRE SAKER
1. Datoranimerade explosioner har använts till tusen i denna film. Ett säkert och smidigt sätt att smälla av bomber på vita duken, men urladdningarna känns ganska veka i jämförelse med den äkta varan.
2. Filmen är den första som släppts för biovisning av Fox Faith, ett underbolag till 20th Century Fox som inriktar sig till en kristen publik. Konstigt, då den känns som vilken annan mesig rysare som helst och inte har överdrivet kristna värderingar. Men det förklarar varför ingen sa "fuck" i hela filmen.
3. Baserad på en roman av Ted Dekker.
2. Filmen är den första som släppts för biovisning av Fox Faith, ett underbolag till 20th Century Fox som inriktar sig till en kristen publik. Konstigt, då den känns som vilken annan mesig rysare som helst och inte har överdrivet kristna värderingar. Men det förklarar varför ingen sa "fuck" i hela filmen.
3. Baserad på en roman av Ted Dekker.
JOEL FORNBRANT (2007-09-30)
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA