Historiens bästa film, enligt IMDB
FILMENEn anekdot jag hört Stephen King berätta några gånger är när han stötte på en upprörd kvinna som tyckte att han bara skrev så otäcka historier. "Du borde skriva något som 'Nyckeln till frihet'" tyckte hon, varpå King svarade att han hade skrivit den, men det trodde kvinnan absolut inte på.
Men King har skrivit novellen som ligger till grund för Frank Darabonts debutfilm från 1994, en film som idag räknas som en av historiens bästa, inte minst om man går efter IMDB:s användarbetyg där den i många, många år legat på plats nummer 1 med över en halv miljon betyg. Varför filmen blivit så omtyckt är något som dissekeras bland extramaterialet, men det finns två enkla anledningar enligt mig: 1) Frank Darabont är den främsta adaptören av Stephen King (utöver "Nyckeln till frihet", är både "Den gröna milen" och "The Mist" bland de bästa King-filmer som gjorts), och 2) Det är helt enkelt en ruskigt bra film.
Mer om King och Darabont finns nedan i Tre saker, men nu till "Nyckeln till frihet". Bankmannen Andy Dufresne (Tim Robbins) anklagas för att ha mördat sin fru efter att ha kommit på henne med en älskare. Trots att Andy svär att han är oskyldig, är bevisningen så stark att han döms till två livstidsdomar på Shawshankfängelset.
Året är 1947 och veteranfången Red (Morgan Freeman) tror inte att Andy kommer att överleva den första natten inom fängelsets murar. Men det gör han. Han överlever också misshandlar och våldtäkter utan att göra något väsen av sig. Red blir fascinerad av denna nya fånge som verkar leva i sin egna värld, men i och med Red är fången som kan "fixa grejer" kommer Andy slutligen till honom och beställer en liten hammare så att han kan göra figurer av den kvartssten som finns på fängelsegården.
Sakta börjar Andy komma in i gänget, men det hela tar en vändning när han använder sina ekonomiska kunskaper för att hjälpa fängelsets värsta vakt (Clancy Brown) med ett skatteproblem, en gärning han gör enbart för sina kamraters skull trots att han snudd på riskerar livet på kuppen. Snart sprider sig Andys kunskaper inom fängelset och han får fler uppdrag och till och med fängelsedirektören (Bob Gunton) ser potential i Andy, vilket leder till att han plötsligt är insyltad i ekonomisk brottslighet där direktören tjänar grova pengar.
Åren går, men än lever hoppet om att bli fri. Och hoppet är som bekant det sista som överger människan.
En av "Nyckeln till frihets" stora styrkor är att filmen har så många lager. Det är inte bara en vanlig linjär historia från A till B utan den berikas hela tiden av fler lager utan att den blir komplicerad och rörig. Något som tas upp är till exempel vad som händer med en människa som suttit i fängelse i större delen av sitt liv när den kommer ut i friheten. Detta exemplifieras av Brooks (James Whitmore) som är sådan person. Den frihet han kommer ut till är en värld som förändrats och utvecklats utan att han haft insyn i den, och blir därför en omöjlig plats för honom att leva i. Historien om Brooks var bara någon enstaka paragraf i Kings originaltext, men Darabont har effektivt utökat den till något viktigt, vilket är ytterligare ett exempel på Darabonts fingertoppskänsla för Kings ord.
Det de flest minns bäst från filmen är den starka vänskapsskildringen mellan Andy och Red. Novellens Red var en irländare vilket gör att när Morgan Freeman säger att han kanske kallas Red för att han är irländare (vilket i novellen var helt sant) nu blir ett ironiskt skämt som blir extra kul när det kommer ur Freemans mun. Vad jag kan minnas var detta första gången jag lade märke till Freeman och är nog beredd att säga att det är en av hans bästa skådespelarprestationer. Under filmens gång står han inför en grupp människor var tionde år för att förhöras om han ska bli frisläppt och det lilla tal han håller den sista gången är en av filmens klassiska scener.
Även Tim Robbins är bra i en karaktär som är ganska tillbakahållen, men som liksom alla andra viktiga karaktärer i filmen har fler lager än vad man först ser. Allt detta leder samman till att "Nyckeln till frihet" blir en vansinnigt bra film - fin och varm och rå på samma gång, rolig och gripande, spännande och oväntad och kanske den absolut bästa film som gjorts baserad på en förlaga av Stephen King.
Men King har skrivit novellen som ligger till grund för Frank Darabonts debutfilm från 1994, en film som idag räknas som en av historiens bästa, inte minst om man går efter IMDB:s användarbetyg där den i många, många år legat på plats nummer 1 med över en halv miljon betyg. Varför filmen blivit så omtyckt är något som dissekeras bland extramaterialet, men det finns två enkla anledningar enligt mig: 1) Frank Darabont är den främsta adaptören av Stephen King (utöver "Nyckeln till frihet", är både "Den gröna milen" och "The Mist" bland de bästa King-filmer som gjorts), och 2) Det är helt enkelt en ruskigt bra film.
Mer om King och Darabont finns nedan i Tre saker, men nu till "Nyckeln till frihet". Bankmannen Andy Dufresne (Tim Robbins) anklagas för att ha mördat sin fru efter att ha kommit på henne med en älskare. Trots att Andy svär att han är oskyldig, är bevisningen så stark att han döms till två livstidsdomar på Shawshankfängelset.
Året är 1947 och veteranfången Red (Morgan Freeman) tror inte att Andy kommer att överleva den första natten inom fängelsets murar. Men det gör han. Han överlever också misshandlar och våldtäkter utan att göra något väsen av sig. Red blir fascinerad av denna nya fånge som verkar leva i sin egna värld, men i och med Red är fången som kan "fixa grejer" kommer Andy slutligen till honom och beställer en liten hammare så att han kan göra figurer av den kvartssten som finns på fängelsegården.
Sakta börjar Andy komma in i gänget, men det hela tar en vändning när han använder sina ekonomiska kunskaper för att hjälpa fängelsets värsta vakt (Clancy Brown) med ett skatteproblem, en gärning han gör enbart för sina kamraters skull trots att han snudd på riskerar livet på kuppen. Snart sprider sig Andys kunskaper inom fängelset och han får fler uppdrag och till och med fängelsedirektören (Bob Gunton) ser potential i Andy, vilket leder till att han plötsligt är insyltad i ekonomisk brottslighet där direktören tjänar grova pengar.
Åren går, men än lever hoppet om att bli fri. Och hoppet är som bekant det sista som överger människan.
En av "Nyckeln till frihets" stora styrkor är att filmen har så många lager. Det är inte bara en vanlig linjär historia från A till B utan den berikas hela tiden av fler lager utan att den blir komplicerad och rörig. Något som tas upp är till exempel vad som händer med en människa som suttit i fängelse i större delen av sitt liv när den kommer ut i friheten. Detta exemplifieras av Brooks (James Whitmore) som är sådan person. Den frihet han kommer ut till är en värld som förändrats och utvecklats utan att han haft insyn i den, och blir därför en omöjlig plats för honom att leva i. Historien om Brooks var bara någon enstaka paragraf i Kings originaltext, men Darabont har effektivt utökat den till något viktigt, vilket är ytterligare ett exempel på Darabonts fingertoppskänsla för Kings ord.
Det de flest minns bäst från filmen är den starka vänskapsskildringen mellan Andy och Red. Novellens Red var en irländare vilket gör att när Morgan Freeman säger att han kanske kallas Red för att han är irländare (vilket i novellen var helt sant) nu blir ett ironiskt skämt som blir extra kul när det kommer ur Freemans mun. Vad jag kan minnas var detta första gången jag lade märke till Freeman och är nog beredd att säga att det är en av hans bästa skådespelarprestationer. Under filmens gång står han inför en grupp människor var tionde år för att förhöras om han ska bli frisläppt och det lilla tal han håller den sista gången är en av filmens klassiska scener.
Även Tim Robbins är bra i en karaktär som är ganska tillbakahållen, men som liksom alla andra viktiga karaktärer i filmen har fler lager än vad man först ser. Allt detta leder samman till att "Nyckeln till frihet" blir en vansinnigt bra film - fin och varm och rå på samma gång, rolig och gripande, spännande och oväntad och kanske den absolut bästa film som gjorts baserad på en förlaga av Stephen King.
EXTRAMATERIALET
Utgåvan är den samma som kom 2004 när filmen firade 10 år, så det finns inget nytt extramaterial sedan sist. Frank Darabonts kommentarspår är intressant att lyssna på, men mycket av den information om hur filmen kom till återkommer i de andra inslagen. Dock finns det lite roliga anekdoter som att mugshot-bilden på Red (tagen när han var en ung man) är på Morgan Freemans son Alfonso som även gör en mindre roll i början av filmen.
Resten av extramaterialet kan sammanfattas som intressant men en smula tjatigt. Det är tre ganska långa inslag som alla på olika sätt försöker komma fram till varför filmen blev en succé. Det är en egenproducerad bakomfilm, en extern dokumentär och ett samtal mellan Darabont, Freeman och Robbins på Charlie Rose Show. Givetvis finns det unikt material i alla dessa, men till större delen är det samma information som kommer fram, vilket gör att det är lite överflödigt att se allihop, i alla fall på rad.
Detta kompletteras med två ganska långa intervjuer med Robbins och Freeman där också mer eller mindre samma information kommer fram.
Allting avslutas med en behind the scenes från 1994 som är ganska kort och återigen berättar vad filmen går ut på. Vid det här laget vet man det...
Man ska inte klaga när det är hela tre timmar extramaterial + nästan lika mycket till om man räknar med kommentarspåret, men det blir lite för mycket likartad information för att man ska känna att det var värt tiden att se allt.
Resten av extramaterialet kan sammanfattas som intressant men en smula tjatigt. Det är tre ganska långa inslag som alla på olika sätt försöker komma fram till varför filmen blev en succé. Det är en egenproducerad bakomfilm, en extern dokumentär och ett samtal mellan Darabont, Freeman och Robbins på Charlie Rose Show. Givetvis finns det unikt material i alla dessa, men till större delen är det samma information som kommer fram, vilket gör att det är lite överflödigt att se allihop, i alla fall på rad.
Detta kompletteras med två ganska långa intervjuer med Robbins och Freeman där också mer eller mindre samma information kommer fram.
Allting avslutas med en behind the scenes från 1994 som är ganska kort och återigen berättar vad filmen går ut på. Vid det här laget vet man det...
Man ska inte klaga när det är hela tre timmar extramaterial + nästan lika mycket till om man räknar med kommentarspåret, men det blir lite för mycket likartad information för att man ska känna att det var värt tiden att se allt.
TRE SAKER
1. Stephen Kings originalnovell heter "Rita Hayworth and the Shawshank Redemption" och återfinns i samlingen "Different Seasons". Den boken delades i Sverige upp i två volymer - "Sommardåd" och "Vinterverk" - och novellen, på svenska kallad "Vårbedrift" finns i den första volymen. I "Vinterverk" finns "Höstgärning" (i original "The Body") som finns filmad som "Stand by me". Även "Sommardåd" ("Apt Pupil") finns filmad.
2. Frank Darabonts debut i Stephen King-sammanhang skedde med kortfilmen "The Woman in the Room", som han gjorde som filmstudent under Kings "dollarbaby"-premisser: rättigheterna såldes för 1 dollar mot att resultatet inte skulle visas offentligt. Nu blev kortfilmen så bra att den 1985 gavs ut i videosamlingen "Stephen King's Nightshift Collection". Under åren har väldigt många dollarbabies gjorts och många av dem har visats offentligt, så King har rubbat lite på sina principer.
3. Darabont har inte ledsnat på att adaptera King efter en kortfilm och tre långfilmer, utan planerar att ge sig på "The Long Walk" i framtiden. Denna bok gavs ursprungligen ut under pseudonymen Richard Bachman och finns i Sverige utgiven under namnet "Maratonmarchen".
2. Frank Darabonts debut i Stephen King-sammanhang skedde med kortfilmen "The Woman in the Room", som han gjorde som filmstudent under Kings "dollarbaby"-premisser: rättigheterna såldes för 1 dollar mot att resultatet inte skulle visas offentligt. Nu blev kortfilmen så bra att den 1985 gavs ut i videosamlingen "Stephen King's Nightshift Collection". Under åren har väldigt många dollarbabies gjorts och många av dem har visats offentligt, så King har rubbat lite på sina principer.
3. Darabont har inte ledsnat på att adaptera King efter en kortfilm och tre långfilmer, utan planerar att ge sig på "The Long Walk" i framtiden. Denna bok gavs ursprungligen ut under pseudonymen Richard Bachman och finns i Sverige utgiven under namnet "Maratonmarchen".
KOMMENTARER -
Läs kommentarer (1)
DELA ELLER TIPSA