Upprepande, men lite roligt
FILMEN"Little Britain" har blivit en jättesuccé i England och även visats i Sverige. När serien började gå här var den så uppskriven att jag var tvungen att titta på den. Dessvärre fattade jag inte alls grejen och slutade titta.
Jag tror att man behöver se ett par avsnitt för att komma in i humorn och fastna för karaktärerna, och då passar det bra att få en hel säsong serverad på DVD. Andra säsongen av serien innehåller sex halvtimmesavsnitt.
Ett problem med sketchserier med återkommande karaktärer är att det blir så mycket upprepning. Det är liksom samma skämt som kommer gång på gång, och det kan jag bli lite trött på. Det är kanske därför som jag inte riktigt fastnar för serien och bara tycker att den är smårolig. Man lär sig snabbt formen på skämten och det är väldigt sällan "Little Britain" avviker från den, och när de gör det känns det ganska självskrivet.
Till exempel finns det en återkommande sketch med en man som kommer in i en butik och efterfrågar något väldigt specifikt. Till exempel vill han hyra en videofilm med vissa skådisar och med en viss handling. Problemet är bara att filmen inte finns, och den här formen återanvänds på andra produkter som böcker, gratulationskort etc. Tills sista avsnittet då han efterfrågar en väldigt specifik skiva som faktiskt finns. Det kändes som den poängen byggdes upp under seriens gång.
Vissa sketcher är direkt tråkiga och då blir det inte så roligt att få samma skämt upprepat sex gånger, som till exempel sketchen med artistförmedlaren och hans miniatyrartist.
Matt Lucas och David Walliams humor går mycket ut på att klä ut sig till damer eller bögar. Det ryktas om att de är ett par på riktigt, men så är det inte. Matt är visserligen homosexuell, men inte tillsammans med David. Humor som driver med bögar brukar annars vara lite känsligt, men "Little Britain" kommer kanske undan med det av det uppenbara skälet.
Men som sagt: det är lite kul emellanåt, men kanske inte direkt min humor. Fast karaktären Andy, han som ska vara utvecklingsstörd och invalid, men som tydligt inte är det när hans assistent Lou vänder ryggen till, är alltid rolig.
Jag tror att man behöver se ett par avsnitt för att komma in i humorn och fastna för karaktärerna, och då passar det bra att få en hel säsong serverad på DVD. Andra säsongen av serien innehåller sex halvtimmesavsnitt.
Ett problem med sketchserier med återkommande karaktärer är att det blir så mycket upprepning. Det är liksom samma skämt som kommer gång på gång, och det kan jag bli lite trött på. Det är kanske därför som jag inte riktigt fastnar för serien och bara tycker att den är smårolig. Man lär sig snabbt formen på skämten och det är väldigt sällan "Little Britain" avviker från den, och när de gör det känns det ganska självskrivet.
Till exempel finns det en återkommande sketch med en man som kommer in i en butik och efterfrågar något väldigt specifikt. Till exempel vill han hyra en videofilm med vissa skådisar och med en viss handling. Problemet är bara att filmen inte finns, och den här formen återanvänds på andra produkter som böcker, gratulationskort etc. Tills sista avsnittet då han efterfrågar en väldigt specifik skiva som faktiskt finns. Det kändes som den poängen byggdes upp under seriens gång.
Vissa sketcher är direkt tråkiga och då blir det inte så roligt att få samma skämt upprepat sex gånger, som till exempel sketchen med artistförmedlaren och hans miniatyrartist.
Matt Lucas och David Walliams humor går mycket ut på att klä ut sig till damer eller bögar. Det ryktas om att de är ett par på riktigt, men så är det inte. Matt är visserligen homosexuell, men inte tillsammans med David. Humor som driver med bögar brukar annars vara lite känsligt, men "Little Britain" kommer kanske undan med det av det uppenbara skälet.
Men som sagt: det är lite kul emellanåt, men kanske inte direkt min humor. Fast karaktären Andy, han som ska vara utvecklingsstörd och invalid, men som tydligt inte är det när hans assistent Lou vänder ryggen till, är alltid rolig.
EXTRAMATERIALET
Ingen "Little Britain"-fantast kan klaga på extramaterialet. Här finns flera timmars tittande och lyssnande utöver de sex avsnitten.
På första skivan finns kommentatorspår till alla avsnitt och sen finns det en fiffig funktion där man kan välja att se alla sketcher med en speciell karaktär eller karaktärspar. Perfekt om man har en personlig favorit.
På andra skivan möts vi först av en dokumentär kallad "Little documentary". Under ca 45 minuter får vi en rejäl titt bakom kulisserna från skapandet av andra säsongen. Vi får vara med när de repar sketcherna och när de filmar dem, samt när de filmar vissa delar för publik. En intressant sak är att det märks hur mycket karaktärernas utseende betyder för under repningarna är de sig själva och det blir inte alls samma sak. Matt och Davids familjer är också med i dokumentären, vilket är lite roligt.
Vidare ett specialavsnitt gjort för Comic relief. Comic relief är en brittisk organisation skapad av komiker för att samla in pengar till världens behövande. Vartannat år hålls Red nose day där mängder av specialgjorda komediprogram visas på TV, och detta var ett sådant. I programmet gästspelar kändisar som George Michaels, Elton John och Robbie Williams. I anslutning till detta får vi ett par minuter outtakes, bloopers etc från inspelningen.
I avdelningen deleted scenes får vi nästan 50 minuter borttagna scener. Här kan man se att hela storys med några karaktärer tagits bort, blandat med sketcher med några av karaktärerna som var med i avsnitten. Räknar man samman de borttagna scenerna med Comic relief-specialen så blir det nästan ytterligare tre avsnitt av "Little Britain" och titta på. Inte illa.
Än är det inte slut på extramaterialet. I "Little Britain at the NFT" får vi se ett långt porträtt av skådespelarna gjort live. Här får vi hela bakgrundshistorien och dessutom se hur några av karaktärerna växte fram. De populära paret Lou och Andy har sitt ursprung i en MTV Cribs-parodi där Lou Reed hade Andy Warhol hemma i huset.
Fortsätter vi att klicka runt finns det två radiointervjuer om ca 35 minuter styck från Chris Doyles och Jonathan Ross radioprogram. Till ljudet visas stillbilder från programmen. Jonathan Ross har numera en veckomässigt intervjuprogram och vi får se när Matt och David är med i anslutning till andra säsongens start.
Slutligen ett kort inslag från soffprogrammet Richard and Judy där just Richard och Judy gör en egen Lou and Andy-sketch, och allra sist kommer en isolerad sketch med byns enda bög Dafydd när han blir polis. Varför denna sketch är isolerad framgår inte någonstans.
Tonvis med extramaterial alltså!
På första skivan finns kommentatorspår till alla avsnitt och sen finns det en fiffig funktion där man kan välja att se alla sketcher med en speciell karaktär eller karaktärspar. Perfekt om man har en personlig favorit.
På andra skivan möts vi först av en dokumentär kallad "Little documentary". Under ca 45 minuter får vi en rejäl titt bakom kulisserna från skapandet av andra säsongen. Vi får vara med när de repar sketcherna och när de filmar dem, samt när de filmar vissa delar för publik. En intressant sak är att det märks hur mycket karaktärernas utseende betyder för under repningarna är de sig själva och det blir inte alls samma sak. Matt och Davids familjer är också med i dokumentären, vilket är lite roligt.
Vidare ett specialavsnitt gjort för Comic relief. Comic relief är en brittisk organisation skapad av komiker för att samla in pengar till världens behövande. Vartannat år hålls Red nose day där mängder av specialgjorda komediprogram visas på TV, och detta var ett sådant. I programmet gästspelar kändisar som George Michaels, Elton John och Robbie Williams. I anslutning till detta får vi ett par minuter outtakes, bloopers etc från inspelningen.
I avdelningen deleted scenes får vi nästan 50 minuter borttagna scener. Här kan man se att hela storys med några karaktärer tagits bort, blandat med sketcher med några av karaktärerna som var med i avsnitten. Räknar man samman de borttagna scenerna med Comic relief-specialen så blir det nästan ytterligare tre avsnitt av "Little Britain" och titta på. Inte illa.
Än är det inte slut på extramaterialet. I "Little Britain at the NFT" får vi se ett långt porträtt av skådespelarna gjort live. Här får vi hela bakgrundshistorien och dessutom se hur några av karaktärerna växte fram. De populära paret Lou och Andy har sitt ursprung i en MTV Cribs-parodi där Lou Reed hade Andy Warhol hemma i huset.
Fortsätter vi att klicka runt finns det två radiointervjuer om ca 35 minuter styck från Chris Doyles och Jonathan Ross radioprogram. Till ljudet visas stillbilder från programmen. Jonathan Ross har numera en veckomässigt intervjuprogram och vi får se när Matt och David är med i anslutning till andra säsongens start.
Slutligen ett kort inslag från soffprogrammet Richard and Judy där just Richard och Judy gör en egen Lou and Andy-sketch, och allra sist kommer en isolerad sketch med byns enda bög Dafydd när han blir polis. Varför denna sketch är isolerad framgår inte någonstans.
Tonvis med extramaterial alltså!
TRE SAKER
1. Vinjetten till "Little Britain" är väldigt tjusig och snyggt gjord.
2. En stor behållning med serien är Tom Bakers berättarröst som binder samman sketcherna. Han säger bara absurda saker så lyssna noga!
3. Det lite skojiga skådespelarordet "tjockisdräkt" får en helt ny betydelse - och utseende - när Matt Lucas framträder som tanten Bubbles. Jag säger då det!
2. En stor behållning med serien är Tom Bakers berättarröst som binder samman sketcherna. Han säger bara absurda saker så lyssna noga!
3. Det lite skojiga skådespelarordet "tjockisdräkt" får en helt ny betydelse - och utseende - när Matt Lucas framträder som tanten Bubbles. Jag säger då det!
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA