Amerikansk skit
FILMEN"Crude" kan betyda osofistikerad eller ofärdig men de orden räcker knappast till för att beskriva den här katastrofen till film. Den ska föreställa en svart komedi men är i total avsaknad av såväl humor som drama och spänning.
Ron Livingston spelar Johnny, en idiot som försöker ge sin kompis Bill (Rob Schneider) den perfekta svensexan genom att förse honom med en transexuell prostituerad. Det hela går naturligtvis åt helvete, en snut blir skjuten av en förrymd kvinnlig fånge och snart är Bill efterlyst för polismord. Den kvinnliga rymmaren har tillsammans med en manlig kumpan smidit en plan om hur de ska kunna råna en ond gangster som råkar vara affärspartner med Johnnys pappa, som specialiserar sig på att kidnappa unga flickor för att sälja dem vidare till högstbjudande.
Handlingen är lika förvirrande som den låter. Filmskaparna har naturligtvis försökt vara finurliga och smarta genom att knyta ihop till synes löst hängande trådar på bästa Guy Ritchie-manér. Men detta är ingen "Lock, Stock & Two Smoking Barrels" eller "Snatch", utan bara en extremt dålig ursäkt för att visa upp diverse smak- och humorlösa skämt och actionscener man sett hundra gånger förut.
Dialogen är så usel att ingen av skådisarna tar sig helskinnad ur en enda scen. Rob Schneider brukar jag åtminstone finna hyfsat rolig i normala fall, men precis som alla övriga aktörer i "American Crude" har han noll att jobba med. Den enda scen som fick mig att dra på munnen utspelade sig i en bögbar där ett homosexuellt countryband spelar en smäktande ballad, som en korsning mellan "Polisskolan" och "Brokeback Mountain" ungefär. Att det inslaget är det enda roliga som händer i filmen säger en del om nivån.
"American Shit" hade varit en mer lämplig titel. För skit är precis vad detta är.
Ron Livingston spelar Johnny, en idiot som försöker ge sin kompis Bill (Rob Schneider) den perfekta svensexan genom att förse honom med en transexuell prostituerad. Det hela går naturligtvis åt helvete, en snut blir skjuten av en förrymd kvinnlig fånge och snart är Bill efterlyst för polismord. Den kvinnliga rymmaren har tillsammans med en manlig kumpan smidit en plan om hur de ska kunna råna en ond gangster som råkar vara affärspartner med Johnnys pappa, som specialiserar sig på att kidnappa unga flickor för att sälja dem vidare till högstbjudande.
Handlingen är lika förvirrande som den låter. Filmskaparna har naturligtvis försökt vara finurliga och smarta genom att knyta ihop till synes löst hängande trådar på bästa Guy Ritchie-manér. Men detta är ingen "Lock, Stock & Two Smoking Barrels" eller "Snatch", utan bara en extremt dålig ursäkt för att visa upp diverse smak- och humorlösa skämt och actionscener man sett hundra gånger förut.
Dialogen är så usel att ingen av skådisarna tar sig helskinnad ur en enda scen. Rob Schneider brukar jag åtminstone finna hyfsat rolig i normala fall, men precis som alla övriga aktörer i "American Crude" har han noll att jobba med. Den enda scen som fick mig att dra på munnen utspelade sig i en bögbar där ett homosexuellt countryband spelar en smäktande ballad, som en korsning mellan "Polisskolan" och "Brokeback Mountain" ungefär. Att det inslaget är det enda roliga som händer i filmen säger en del om nivån.
"American Shit" hade varit en mer lämplig titel. För skit är precis vad detta är.
EXTRAMATERIALET
Några borttagna scener medföljer. Som om man skulle vilja ha mer när filmen är slut.
TRE SAKER
1. Filmen har i skrivande stund ett imponerande snittbetyg på 3.2 på imdb.com.
2. Regissör är B-skådisen Craig Sheffer. Han borde fortsätta hålla sig framför kameran istället.
3. Ett störande dvd-fenomen som blivit allt vanligare är det onödiga användandet av diverse disclaimers: "De åsikter som ges uttryck för i kommentarer och intervjuer delas inte nödvändigtvis av Sony Pictures bla bla bla" ni vet. Jag förstår att företag vill frånsäga sig ansvar för diverse tokigheter som kan sägas, men ska det verkligen vara nödvändigt när utgåvan varken innehåller kommentarspår eller intervjuer?
2. Regissör är B-skådisen Craig Sheffer. Han borde fortsätta hålla sig framför kameran istället.
3. Ett störande dvd-fenomen som blivit allt vanligare är det onödiga användandet av diverse disclaimers: "De åsikter som ges uttryck för i kommentarer och intervjuer delas inte nödvändigtvis av Sony Pictures bla bla bla" ni vet. Jag förstår att företag vill frånsäga sig ansvar för diverse tokigheter som kan sägas, men ska det verkligen vara nödvändigt när utgåvan varken innehåller kommentarspår eller intervjuer?
JOEL FORNBRANT (2008-09-17)
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA