93 totalt bortkastade minuter
FILMENI tv-serien "Futuramas" Halloween-specialprogram kunde man höra Maurice LaMarche annonsera "You watched it, you can't un-watch it!" och lite så känns det efter "Utan nåd". Jag skulle verkligen vilja o-se den. Inte för att den är obehaglig eller hemsk, utan för att den i mitt tycke enbart var 93 totalt bortkastade minuter.
Det är lite lustigt att vissa filmer inte ger någonting tillbaka. Omslaget har två (!) citat från Guardian: "Enormt fascinerande historia" och "Briljant och enastående skådespel - sensationell!". Jo, just det.
Nej, okej, jag ska inte vara så kategoriskt bitter. Det finns säkert de som finner en verklighetsbaserad historia om en liten rik familjs kollaps inklusive bisexualitet och incest fascinerande, och skådespelet är ju inte katastrofalt på något sätt. Men som sagt, filmen ger mig inte ett dugg.
Historien tar sin början 1946 och hoppar sedan med ojämna intervaller i tiden för att etablera hur familjen Baekeland rasar samman. Problemet är att man direkt i första scenen inser detta. Pappa Brooks (Stephen Dillane) babblar bara om sin förmögenhet, om sina förföräldrars förträfflighet och om hur hans familj var den enda som klarade sig under den stora depressionen. Mamma Barbara (Julianne Moore) är bara dryg och creepy från första stunden, medan sonen Tony (Eddie Redmayne) bara är nyfödd vid den här tidpunkten.
I nästa nedslag 13 år senare börjar vi ana att Tony har ett intresse i andra pojkar och i nästnästa har pappan lämnat familjen med Tonys flickvän. Försöken att lappa ihop det hela går inget vidare och relationen mellan Tony och Barbara förvandlas till något minst sagt onormalt. Ett hundhalsband från en länge sedan död hund har också stor betydelse i handlingen.
Nej, jag hittar ingenting i "Utan nåd" som jag gillar. Hur fascinerande än Guardians recensent fann historien så får den totalt motsatt effekt på mig. Den enda glädjen är att filmen snabbt kommer att försvinna ur minnet, och skönt är det.
Det är lite lustigt att vissa filmer inte ger någonting tillbaka. Omslaget har två (!) citat från Guardian: "Enormt fascinerande historia" och "Briljant och enastående skådespel - sensationell!". Jo, just det.
Nej, okej, jag ska inte vara så kategoriskt bitter. Det finns säkert de som finner en verklighetsbaserad historia om en liten rik familjs kollaps inklusive bisexualitet och incest fascinerande, och skådespelet är ju inte katastrofalt på något sätt. Men som sagt, filmen ger mig inte ett dugg.
Historien tar sin början 1946 och hoppar sedan med ojämna intervaller i tiden för att etablera hur familjen Baekeland rasar samman. Problemet är att man direkt i första scenen inser detta. Pappa Brooks (Stephen Dillane) babblar bara om sin förmögenhet, om sina förföräldrars förträfflighet och om hur hans familj var den enda som klarade sig under den stora depressionen. Mamma Barbara (Julianne Moore) är bara dryg och creepy från första stunden, medan sonen Tony (Eddie Redmayne) bara är nyfödd vid den här tidpunkten.
I nästa nedslag 13 år senare börjar vi ana att Tony har ett intresse i andra pojkar och i nästnästa har pappan lämnat familjen med Tonys flickvän. Försöken att lappa ihop det hela går inget vidare och relationen mellan Tony och Barbara förvandlas till något minst sagt onormalt. Ett hundhalsband från en länge sedan död hund har också stor betydelse i handlingen.
Nej, jag hittar ingenting i "Utan nåd" som jag gillar. Hur fascinerande än Guardians recensent fann historien så får den totalt motsatt effekt på mig. Den enda glädjen är att filmen snabbt kommer att försvinna ur minnet, och skönt är det.
EXTRAMATERIALET
I bakomfilmen berättar skådespelarna och folket bakom filmen hur fascinerande storyn är och bla bla... Ja, en ganska väntad bakomfilm som dock inte förändrar min åsikt över huvud taget.
Filmen är inte textad vilket är grymt olämpligt när några av de intervjuade pratar spanska.
Filmen är inte textad vilket är grymt olämpligt när några av de intervjuade pratar spanska.
TRE SAKER
1. Julianne Moore kan göra riktigt bra roller, men hon kan också göra roller som är genuint obehagliga att se, vilket i och för sig är en bra egenskap också men jag gillar inte riktigt de rollerna.
2. Filmen innehåller ett meningsutbyte på en flygplats som man definitivt inte vill vara med om på just en flygplats.
3. Baksidetexten på omslaget avslöjar alldeles för mycket av filmens handling, inklusive slutet.
2. Filmen innehåller ett meningsutbyte på en flygplats som man definitivt inte vill vara med om på just en flygplats.
3. Baksidetexten på omslaget avslöjar alldeles för mycket av filmens handling, inklusive slutet.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
DVD
Julianne Moore (18)
Julianne Moore (18)
