Lättviktiga dubbeldeckare
FILMEN"At Risk" och "The Front" bygger på två böcker av den amerikanska kriminalförfattarinnan Patricia Cornwell, hennes hittills två enda böcker om utredaren Win Garano (Daniel Sunjata). I Sverige visades filmerna på tv sommaren 2010 som "I farozonen" del 1 och 2, men de är egentligen inte sammankopplade på fler sätt än att de har vissa gemensamma karaktärer. Huvudhistorien i "At Risk" fortsätter således inte i "The Front".
Garano är anställd av distriktsåklagaren Monique Lamont (Andie MacDowell), en hård kvinna som kandiderar till guvenörsposten. Garano är en stjärnutredare, och enormt viktig för Lamont i hennes hårda strategi för att både lösa brott, gärna gamla olösta sådana, och för hennes kampanjs skull. Mest för det sistnämnda.
Hon vill bygga upp ett hypermodernt rättsmedicinskt laboratorium där "allt" ska gå att lösa, och hon tvingar mer eller mindre Garano att rycka tag i i ett 35 år gammalt mordfall. Men innan han hunnit göra någonting blir Lamont överfallen i sitt hem av en kriminell som vill hämnas genom att ha ihjäl henne. Garano hinner dock rädda henne och Lamont blir själv ett exempel i sin kriminella politik. Bra för kampanjen. Det är dock något märkligt kring detta, så Garono får lämna över det gamla fallet till en elev (Annabeth Gish) som gör hästjobbet medan han utreder överfallet, och snart ska det visa sig att det finns detaljer som knyter ihop fallen.
I "The Front" ger Lamont Garano ytterligare ett gammal fall, här en kvinna som hittad strypt med sina egna nylonstrumpor. Lustigt nog har ett identiskt mord precis skett. Finns det någon koppling? Den här gången får Garano jobba tillsammans med utredaren Stump (Ashley Williams) som hatar honom, och han hatar henne. Inte nog med det, någon stjäl hans kläder och ett tjänstevapen, och de ska snart dyka upp i samband med ett mord på en FBI-agent. Tjuven, öppet avslöjad för tittaren men totalt okänd för Garano, ska visa sig vara riktigt farlig för alla inblandade.
I och med att filmerna är gjorda för tv så känns de lite tv-serieaktiga, som dubbla pilotavsnitt till någon serie. "At Risk" känns bättre än "The Front", men båda filmerna håller inte riktigt måttet. De är tydligt stöpta efter samma form, med mycket flashbacks, bläddrande i arkiv, och scener där Garano lagt ihop alla pusselbitar och förklarar allt för någon annan.
Det blir lite lättviktigt. Inga direkt komplicerade deckare, men samtidigt osannolikt röriga fall som man som tittare inte har så stor chans att lösa själv. Persongalleriet är ganska bra. Lamont är en karriärskvinna som dock inte har helt rent mjöl i påsen. Hon är manipulativ och dessutom betydligt mer insyltad i historierna än vad hon vill ge sken av. Garano är snygg och smart och charmar brallorna av varenda kvinna i hans närhet, även om han inte riktigt utnyttjar den egenskapen så värst mycket. Men det finns gott om uppdämd sexuell frustration i filmerna, nästan lite tantsnuskigt så där.
Enkelt sammanfattat är "At Risk" och "The Front" typiska tv-filmsdeckare. Lite smått underhållande, men ingenting som ger någon djupare behållning.
Garano är anställd av distriktsåklagaren Monique Lamont (Andie MacDowell), en hård kvinna som kandiderar till guvenörsposten. Garano är en stjärnutredare, och enormt viktig för Lamont i hennes hårda strategi för att både lösa brott, gärna gamla olösta sådana, och för hennes kampanjs skull. Mest för det sistnämnda.
Hon vill bygga upp ett hypermodernt rättsmedicinskt laboratorium där "allt" ska gå att lösa, och hon tvingar mer eller mindre Garano att rycka tag i i ett 35 år gammalt mordfall. Men innan han hunnit göra någonting blir Lamont överfallen i sitt hem av en kriminell som vill hämnas genom att ha ihjäl henne. Garano hinner dock rädda henne och Lamont blir själv ett exempel i sin kriminella politik. Bra för kampanjen. Det är dock något märkligt kring detta, så Garono får lämna över det gamla fallet till en elev (Annabeth Gish) som gör hästjobbet medan han utreder överfallet, och snart ska det visa sig att det finns detaljer som knyter ihop fallen.
I "The Front" ger Lamont Garano ytterligare ett gammal fall, här en kvinna som hittad strypt med sina egna nylonstrumpor. Lustigt nog har ett identiskt mord precis skett. Finns det någon koppling? Den här gången får Garano jobba tillsammans med utredaren Stump (Ashley Williams) som hatar honom, och han hatar henne. Inte nog med det, någon stjäl hans kläder och ett tjänstevapen, och de ska snart dyka upp i samband med ett mord på en FBI-agent. Tjuven, öppet avslöjad för tittaren men totalt okänd för Garano, ska visa sig vara riktigt farlig för alla inblandade.
I och med att filmerna är gjorda för tv så känns de lite tv-serieaktiga, som dubbla pilotavsnitt till någon serie. "At Risk" känns bättre än "The Front", men båda filmerna håller inte riktigt måttet. De är tydligt stöpta efter samma form, med mycket flashbacks, bläddrande i arkiv, och scener där Garano lagt ihop alla pusselbitar och förklarar allt för någon annan.
Det blir lite lättviktigt. Inga direkt komplicerade deckare, men samtidigt osannolikt röriga fall som man som tittare inte har så stor chans att lösa själv. Persongalleriet är ganska bra. Lamont är en karriärskvinna som dock inte har helt rent mjöl i påsen. Hon är manipulativ och dessutom betydligt mer insyltad i historierna än vad hon vill ge sken av. Garano är snygg och smart och charmar brallorna av varenda kvinna i hans närhet, även om han inte riktigt utnyttjar den egenskapen så värst mycket. Men det finns gott om uppdämd sexuell frustration i filmerna, nästan lite tantsnuskigt så där.
Enkelt sammanfattat är "At Risk" och "The Front" typiska tv-filmsdeckare. Lite smått underhållande, men ingenting som ger någon djupare behållning.
EXTRAMATERIALET
Ingenting.
TRE SAKER
1. På Wikipedia hittar jag följande generella sammanfattning om Patricia Cornwells böcker om forensikern Kay Scarpetta: The novels generally climax with action scenes in which Scarpetta and her associates confront, or are confronted by, the killer or killers, usually concluding with the death of the killer. Det samma går att säga om dessa historier.
2. Garano har en "grandmother" som betyder mycket för honom, och som med sina spågummeaktiga egenskaper är betydande i båda historierna. Jag skriver "grandmother" eftersom hon i "At Risk" kallas farmor, och i "The Front" mormor. Det eviga problemet med ordet "grandmother".
3. Patricia Cornwell gör cameos i filmerna.
2. Garano har en "grandmother" som betyder mycket för honom, och som med sina spågummeaktiga egenskaper är betydande i båda historierna. Jag skriver "grandmother" eftersom hon i "At Risk" kallas farmor, och i "The Front" mormor. Det eviga problemet med ordet "grandmother".
3. Patricia Cornwell gör cameos i filmerna.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
DVD
Andie MacDowell (10)
Andie MacDowell (10)
