Spännande och välgjort i tre timmar

FILMEN

124 år har gått sedan en av världshistoriens kändaste seriemördare satte skräck i London. Jack The Ripper - ett namn plockat ur ett brev som skickades till Central News Agency. Var det mördaren som skrev brevet eller var det bara ett i mängden av hundratals som skrevs under perioden?

Den här två-delade tv-filmen gjordes 1988, det vill säga 100 år efter de ouppklarade brotten, och menar i både text och voiceover att de studerat det material som finns och kommit fram till "sanningen". Hur det nu är med den saken är givetvis omöjligt att avgöra. Det finns mängder av teorier som pekar ut olika personer som den "sanna" mördaren. Man får alltså ta det med en nypa salt, eller kanske snarare som en spännande och underhållande teori i tre timmar.

Jack The Rippers offer var samtliga prostituerade. De mördades inte hux flux utan med en kirurgisk precision där organ plockades bort ur kroppen på ett rent och korrekt sätt, något som fick polisen att tro att mördaren var en person med kirurgiska egenskaper, eller åtminstone knivvana. Scotland Yards huvudutredare är den försupna Frederick Abberline (Michael Caine) som tar sig i kragen och stoppar undan spritflaskorna när fallet blir hans. Brotten sker i stadsdelen Whitechapel där Abberline är uppväxt och han känner personligen för den fattiga befolkningen där, samtidigt som de inte känner speciellt mycket för honom. Förtroendet för polisen är i princip obefintligt, vilket skakar både den högre polisledningen såväl som regeringen och kungahuset. Det startas ett medborgargarde som gör livet och jobbet svårt för polisen, speciellt som Abberline och hans assistent George Godley (Lewis Collins) inte kommer någonstans. Det är något konstigt med hela fallet som de inte riktigt kan sätta fingret på.

Abberline sätter in hela polisstyrkan och samtalar till och med med ett medium som får misstankarna att riktas mot en populär amerikansk skådespelare (Armand Assante) som framför en skräckinjagande rendering av "Dr Jekyll & Mr Hyde" på teaterscenen där han bokstavligt talat förvandlas till ett monster varje kväll. De samtalar även med ledande psykologiprofessorer och misstänker motvilliga läkare.

Till slut blir det hederlig polisarbete och logisk slutledningsförmåga som får dem in på rätt spår och då blir det i stället en kamp mot tiden innan situationen i London blir ohanterbar.

Den här miniserien blev en braksuccé när den sändes och Michael Caine fick en Golden Globe för sin insats, och jag kan mycket väl förstå varför. Det är en riktigt bra filmatisering - med undantag för en hel del uppenbara studiomiljöer och den naturliga föråldring en 24 år gammal tv-produktion får av tidens tand. Riktigt spännande och välgjord. Jag gillar extra mycket hur polisarbetet skildras i och med att detta var långt, långt innan de verktyg för teknisk bevisning som finns idag och till och med fanns kanske 50 år senare. Poliserna använder sina hjärnor och inte några magiska "CSI"-manicker.

En väldigt lyckad och sevärd miniserie.


EXTRAMATERIALET

Inget utöver trailers till andra filmer.


TRE SAKER

1. Jack The Rippers tredje offer, Elizabeth Stride, var svenska. Född som Elisabeth Gustafsdotter i Torslanda.

2. Så vitt jag kan se har de - självklart reproducerade - brev Jack The Ripper skrev och de bilder polisen tog av offren använts i serien.

3. Utan att avslöja för mycket så är den "sanning" som kommer fram i denna filmatisering samma som Alan Moore använde i sin grafiska roman "From Hell" och givetvis i filmatiseringen med samma namn med Johnny Depp som Abberline.


ANDERS JAKOBSON (2012-08-30)
KOMMENTARER - Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
20 senaste recensionerna i kategorin thriller
50 senaste recensionerna
Sök i arkivet Titel eller fritext
RECENSERAT DENNA DAG (4/12):
Alla recensioner från denna dag
NIO TIPS FRÅN NOVEMBER
12 SENASTE
ANIMERADE FILMERNA