Instruktioner för utvalda stereotyper
FILMEN"How to Be Single" är en lätt romantisk komedi om singellivet. Här definieras fyra olika singeltyper. Vi kan ta dem i den ordning de är avbildade på omslaget: 1) Singeln som väntar på DEN RÄTTA för att sedan direkt följa det livsmanus hon redan författat sedan länge = Lucy (Alison Brie), 2) Singeln som njuter av att festa och ligga med nya människor stup i kvarten = Robin (Rebel Wilson), 3) Singeln som kommer från ett långt förhållande och nu vill ha "paus" för att hitta sig själv = Alice (Dakota Johnson) samt 4) Singeln som prioriterat jobb och karriär framför kärleken = Meg (Leslie Mann). Det finns några män med i filmen också (Anders Holm, Nicholas Braun, Damon Wayans Jr och Jake Lacy) som visserligen har viss funktion i filmen och i kvinnornas liv, men det är dessa utvalda singlar det handlar om.
Alice får ses som filmens huvudperson. Det är hon som väljer att ta paus från sin collegekille nu när hon ska ut i den riktiga världen. Hon träffar proffs-singeln Robin på sin nya arbetsplats och Robin lär henne allt hon kan, och det är rätt mycket. När motgångarna kommer tröstar hon sig gärna hos storasyster Meg, förlossningsläkaren som sett till att 3000 barn kommit till världen och samtidigt intalat sig själv att barn inte är något för henne. Fast den biologiska klockan tickar så högt att längtan väcks.
Lite utanför denna trio finns Lucy som har planen klar för sig men ingen man att dela den med. Hon knyts ihop med de andra via bartendern Tom (Holm) som är en manlig proffs-singel, men som kommer på andra tankar under filmens gång. Och det är väl också det filmen går ut på för vår huvudperson Alice. Hon vill hitta sig själv och måste utsätta sig själv för en del prövningar längs med vägen.
Som gift man kan jag inte riktigt relatera till någonting i filmen. Jag kan inte ens retroaktivt framkalla mitt singeljag och hitta beröringspunkter. Det handlar om ganska utvalda stereotyper och en film som kanske först och främst är ämnad för kvinnliga tittare. Tonen i filmen är inte direkt rå, men det är nästan uteslutande skämt om sex och ofta av "jämförelse"-karaktär, där det görs en populärkulturell syftning för att beskriva något. Till exempel när Robin tycker att Alice behöver trimma sina intimare delare ("It's like Gandalf is staring right at me. 'No penis shall pass!'"). Kul emellanåt, men lite tjatigt i längden.
För min del blir det ingen omvälvande upplevelse att se "How to Be Single". Jag vantrivs inte under de 109 minuterna, men jag skrattar inte heller. Framför allt känner jag inte igen mig, och det gör att detta inte är en film som direkt passar mig.
Alice får ses som filmens huvudperson. Det är hon som väljer att ta paus från sin collegekille nu när hon ska ut i den riktiga världen. Hon träffar proffs-singeln Robin på sin nya arbetsplats och Robin lär henne allt hon kan, och det är rätt mycket. När motgångarna kommer tröstar hon sig gärna hos storasyster Meg, förlossningsläkaren som sett till att 3000 barn kommit till världen och samtidigt intalat sig själv att barn inte är något för henne. Fast den biologiska klockan tickar så högt att längtan väcks.
Lite utanför denna trio finns Lucy som har planen klar för sig men ingen man att dela den med. Hon knyts ihop med de andra via bartendern Tom (Holm) som är en manlig proffs-singel, men som kommer på andra tankar under filmens gång. Och det är väl också det filmen går ut på för vår huvudperson Alice. Hon vill hitta sig själv och måste utsätta sig själv för en del prövningar längs med vägen.
Som gift man kan jag inte riktigt relatera till någonting i filmen. Jag kan inte ens retroaktivt framkalla mitt singeljag och hitta beröringspunkter. Det handlar om ganska utvalda stereotyper och en film som kanske först och främst är ämnad för kvinnliga tittare. Tonen i filmen är inte direkt rå, men det är nästan uteslutande skämt om sex och ofta av "jämförelse"-karaktär, där det görs en populärkulturell syftning för att beskriva något. Till exempel när Robin tycker att Alice behöver trimma sina intimare delare ("It's like Gandalf is staring right at me. 'No penis shall pass!'"). Kul emellanåt, men lite tjatigt i längden.
För min del blir det ingen omvälvande upplevelse att se "How to Be Single". Jag vantrivs inte under de 109 minuterna, men jag skrattar inte heller. Framför allt känner jag inte igen mig, och det gör att detta inte är en film som direkt passar mig.
EXTRAMATERIALET
Några kortare featuretter går igenom filmen, Rebel Wilson och humorn i filmen, där improvisation haft en stor betydelse. Vilken kioskvältare! Featuretterna är ganska typiska för den här sortens film. Lite plikttrogna och inte så överdrivet givande.
Wilson får sedan ett eget block där lite borttaget och alternativt material samlats. Det är ganska uppenbart att filmen utnyttjat hennes speciella stil, som vi dessvärre nu sett i ganska många filmer på raken. Mer borttaget finns det i ett separat block där jag tycker att redigerarna klippt bort överflödigt material på ett helt korrekt sätt. Blooperssamlingen är dessvärre sömnigt trist där det mest handlar om att skådespelarna dansar framför kameran. Superskoj!
Wilson får sedan ett eget block där lite borttaget och alternativt material samlats. Det är ganska uppenbart att filmen utnyttjat hennes speciella stil, som vi dessvärre nu sett i ganska många filmer på raken. Mer borttaget finns det i ett separat block där jag tycker att redigerarna klippt bort överflödigt material på ett helt korrekt sätt. Blooperssamlingen är dessvärre sömnigt trist där det mest handlar om att skådespelarna dansar framför kameran. Superskoj!
TRE SAKER
1. Filmen bygger på en roman, men verkar mest bara ha snott titeln från förlagan. Boken handlar om en 38-årig förläggare som reser runt i världen för att se hur olika kulturer hanterar singellivet.
2. Arvet från "Sex and the City" är tydligt. Filmen utspelar sig i New York och det är unga kvinnor på jakt efter kärleken som är det stora fokuset. När Dakota Johnson sedan bidrar med lite voice-over blir det nästan löjligt tydligt.
3. Exakt samma maffiga lägenhet (eller våning, snarare) som figurerar i "Big" är med även i denna film.
2. Arvet från "Sex and the City" är tydligt. Filmen utspelar sig i New York och det är unga kvinnor på jakt efter kärleken som är det stora fokuset. När Dakota Johnson sedan bidrar med lite voice-over blir det nästan löjligt tydligt.
3. Exakt samma maffiga lägenhet (eller våning, snarare) som figurerar i "Big" är med även i denna film.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA