Välskriven feel-good av yttersta toppklass

FILMEN

Robert De Niro har hunnit göra mer än de flesta och gjort otroligt många minnesvärda insatser på filmdukarna, men lyckligtvis finns det mer att gräva fram på ålderns höst. Rollen i "The Intern" är en av de bästa jag sett De Niro göra på senare tid och det har helt och hållet att göra med att hans karaktär är vad som på engelska brukar kallas likeable, det vill säga en figur man verkligen gillar, och att han gör rollen helt perfekt. Rätt man på rätt plats och med rätt insats.

Han spelar Ben Whittaker, en pensionerad änkeman som ledsnat lite på det lediga livet. Han har rutiner som innefattar träffar med släkt och vänner och har plockat upp några hobbies, men det räcker inte. Han har helt enkelt mer att ge i arbetslivet och av en slump hittar en annons om ett praktikprogram för seniorer på ett snabbt växande modeföretag. Ansökan ska göras via en videopresentation, men även en sådan nymodernitet löser han med hjälp av ett barnbarn. Det går riktigt bra, och Ben blir en av de seniorer som antas till att jobba för About the Fit. Ben är till och med så kvalificerad att han utses till att bli About the Fit grundares personliga assistent.

Problemet är att grundaren Jules Ostin (Anne Hathaway) inte vill ha någon senior i hasorna. Hon startade företaget i sitt kök och den snabba expansionen är det är på bekostnad av både sömn och familjeliv, och sönderstressad meddelar hon Ben att hon hör av sig när hon behöver honom. Ben accepterar detta och lyckas under tiden bli en omtyckt medarbetare på företaget, där många unga ser honom som en klok fadersfigur, en erfaren man som verkar ha smarta lösningar på det mest oavsett om det handlar om jobbet eller det privata. Så småningom förstår även Jules Bens värde och han blir oumbärlig även för henne.

Filmer av det här slaget brukar komma till en punkt där allting krackelerar för att i bästa fall ordna upp sig till slutet. Man sitter och väntar på den punkten när man ser "The Intern" och även om det händer något så är det faktiskt inte det väntade utan något relativt oväntat, och det är en av många detaljer som gör "The Intern" till en riktig pärla i utbudet. Det är en synnerligen välskriven dramakomedi som fyller på feel-good-kontot så det räcker och blir över. De Niro gör som tidigare sagt en av de bästa roller jag sett honom göra på länge och även Hathaway är trovärdig som engagerad arbetsnarkoman.

Det finns faktiskt inget att klaga på. Det skulle möjligen vara att slutet kommer lite abrupt. Historien hade gärna fått fortsätta ett tag till. En mycket bra film!


EXTRAMATERIALET

Tre korta featuretter av det smörigare slaget avhandlar filmen, dess utseende och några av dess skådespelare, med gott om goda ord för regissören Nancy Meyers och Robert De Niro. Vilket kanske inte är så konstigt - Meyers är en duktig regissör och De Niro närmast en levande legend.

En trivsam kvart att runda av filmkvällen med.


TRE SAKER

1. Komedikvoten når sin toppnotering när Ben tar med sig tre unga kollegor för att göra ett litet inbrott å Jules räkning. På sätt och vis en lite orealistisk avvikelse från resten av filmen, men kul ändå.

2. Två medlemmar från "The Workoholics" är med i filmen (Anders Holm och Adam DeVine) dock utan att ha en enda scen ihop.

3. Nancy Meyers har som regissör tidigare gjort "Föräldrafällan" (1998), "Vad kvinnor vill ha" (2000), "Galen i kärlek" (2003), "The Holiday" (2006), "It’s Complicated" (2009).


ANDERS JAKOBSON (2016-02-29)
KOMMENTARER - Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
20 senaste recensionerna i kategorin dramakomedi
50 senaste recensionerna
Sök i arkivet Titel eller fritext
RECENSERAT DENNA DAG (5/10):
Alla recensioner från denna dag
NIO TIPS FRÅN JUNLI/AUGUSTI
12 SENASTE
DRAMAKOMEDIERNA