Tjusigt men inte speciellt spännande
FILMENMilos Forman har skrivit in sig i filmhistorieböckerna med all sin rätt, men han kan inte lyckas jämt. "Goya's Ghosts" beskrivs som en storfilm - och visst, filmen är mycket välgjord och tjusig - men för epitetet "storfilm" tycker jag att det krävs en historia som är något alldeles extra, och där lyckas inte "Goya's Ghosts".
Stellan Skarsgård spelar den spanska konstnären, på sin tid sedd som landets främsta. Vi befinner oss i den tid då den spanska inkvistionen röjer runt och fängslar folk till höger och vänster om de inte följer kyrkans lagar. Goya är respekterad men samtidigt lite farlig eftersom han skildrar samtiden i vad som kyrkan ser som nidbilder. Han gör helt enkelt ingen bra reklam för dem.
Fader Lorenzo (Javier Bardem) är en av de som anlitat Goya för ett porträtt, trots att kyrkan ställer sig väldigt tveksamma till detta. Samtidigt är Lorenzo en av de som propsar för att kyrkan ska ta hårdare tag, och det gör de. De tar in unga Ines (Natalie Portman), en av Goyas musor och dotter till en god vän, för förhör och menar att hon utför judeitiska ritualer och torterar och fängslar henne. Ines familj vänder sig till Goya som i sin tur vänder sig till Lorenzo. Trots att familjen erbjuder en stor donation till kyrkan samtidigt som de effektivt utpressar Lorenzo blir Ines kvar i fängelset, där hon blir förgripen av Lorenzo. Strax därefter går han under jorden.
15 år senare griper Frankrike in och tar över Spanien och upplöser inkvisitionen. Alla fängslade släpps och en mycket tärd Ines staplar omkring på gatorna och hittar till slut hem till Goya. Där berättar hon att hon fick en dotter i fängelset som togs från henne. När Goya försöker rota i det hela stöter han på Lorenzo igen som är på Frankrikes sida och numera en prominent ledare. När han får höra om den försvunna dottern menar han att Ines blivit galen och "tar hand om henne". Goya lyckas dock lokalisera dottern men Lorenzo gör allt för att hon inte ska få träffa sin mamma, samtidigt som Engelsmännen står för dörren för att befria Spanien från Frankrike.
Ja, något i den stilen. Trots en hel del händelser känner jag aldrig att filmen rycker tag i mig. Det är stundtals svårt att förstå vad som är den egentliga plotten i filmen, och så oklar kan inte en "storfilm" vara.
Detta är lite tråkigt, för förutom den flyktiga historien är filmen bra. Skarsgård är stabil i sin ledande roll och Portman spelar tre roller i filmen - först som den unga, glada (men samtidigt lite bleka) Ines och sedan en tärd och skev variant av samma person 15 år senare (en mycket ovanlig roll för Portman) samt som sin egen dotter Alicia med löständer och allt. Bardem är också mycket övertygande som först den torra och korrekta fader Lorenzo och sedan som frihetskämpen Lorenzo i andra hälften av filmen.
Bra och mindre bra på samma gång alltså. Därför blir jag inte direkt förvånad över att jag aldrig hört talas om "Goya's Ghosts" tidigare. Så stor var den storfilmen.
Stellan Skarsgård spelar den spanska konstnären, på sin tid sedd som landets främsta. Vi befinner oss i den tid då den spanska inkvistionen röjer runt och fängslar folk till höger och vänster om de inte följer kyrkans lagar. Goya är respekterad men samtidigt lite farlig eftersom han skildrar samtiden i vad som kyrkan ser som nidbilder. Han gör helt enkelt ingen bra reklam för dem.
Fader Lorenzo (Javier Bardem) är en av de som anlitat Goya för ett porträtt, trots att kyrkan ställer sig väldigt tveksamma till detta. Samtidigt är Lorenzo en av de som propsar för att kyrkan ska ta hårdare tag, och det gör de. De tar in unga Ines (Natalie Portman), en av Goyas musor och dotter till en god vän, för förhör och menar att hon utför judeitiska ritualer och torterar och fängslar henne. Ines familj vänder sig till Goya som i sin tur vänder sig till Lorenzo. Trots att familjen erbjuder en stor donation till kyrkan samtidigt som de effektivt utpressar Lorenzo blir Ines kvar i fängelset, där hon blir förgripen av Lorenzo. Strax därefter går han under jorden.
15 år senare griper Frankrike in och tar över Spanien och upplöser inkvisitionen. Alla fängslade släpps och en mycket tärd Ines staplar omkring på gatorna och hittar till slut hem till Goya. Där berättar hon att hon fick en dotter i fängelset som togs från henne. När Goya försöker rota i det hela stöter han på Lorenzo igen som är på Frankrikes sida och numera en prominent ledare. När han får höra om den försvunna dottern menar han att Ines blivit galen och "tar hand om henne". Goya lyckas dock lokalisera dottern men Lorenzo gör allt för att hon inte ska få träffa sin mamma, samtidigt som Engelsmännen står för dörren för att befria Spanien från Frankrike.
Ja, något i den stilen. Trots en hel del händelser känner jag aldrig att filmen rycker tag i mig. Det är stundtals svårt att förstå vad som är den egentliga plotten i filmen, och så oklar kan inte en "storfilm" vara.
Detta är lite tråkigt, för förutom den flyktiga historien är filmen bra. Skarsgård är stabil i sin ledande roll och Portman spelar tre roller i filmen - först som den unga, glada (men samtidigt lite bleka) Ines och sedan en tärd och skev variant av samma person 15 år senare (en mycket ovanlig roll för Portman) samt som sin egen dotter Alicia med löständer och allt. Bardem är också mycket övertygande som först den torra och korrekta fader Lorenzo och sedan som frihetskämpen Lorenzo i andra hälften av filmen.
Bra och mindre bra på samma gång alltså. Därför blir jag inte direkt förvånad över att jag aldrig hört talas om "Goya's Ghosts" tidigare. Så stor var den storfilmen.
EXTRAMATERIALET
Inte en knivsudd extramaterial på denna utgåva.
TRE SAKER
1. Titeln är långt ifrån klockren. Jag tror att "Ghosts" syftar på de personer som Goya målar av i filmen, bland annat just Ines och Lorenzo.
2. Hur den "goda tron på gud" kan ta sig sådana extrema uttryck som den spanska inkvisitionen är för mig obegripligt.
3. Trots att jag inte är någon vidare supporter av den här filmen så tycker jag att Forman ändå fått till dramat kring Ines, Lorenzo och Alicia på ett ganska smart sätt.
2. Hur den "goda tron på gud" kan ta sig sådana extrema uttryck som den spanska inkvisitionen är för mig obegripligt.
3. Trots att jag inte är någon vidare supporter av den här filmen så tycker jag att Forman ändå fått till dramat kring Ines, Lorenzo och Alicia på ett ganska smart sätt.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
DVD
Natalie Portman (14)
Natalie Portman (14)
