Löst och rörigt mellan allt och alla
FILMENDet finns bra såpor så som "Varuhuset" och "Rederiet". Men så finns det såpor som verkligen är fruktansvärt dåliga. "Lösa förbindelser" är exakt en sådan såpa. "Lösa förbindelser" hade premiär i tv-rutan i mars 1985 och anses vara Sveriges första riktiga tv-såpa även om man ofta vill tro att "Varuhuset" var den första. Det som skiljer den här såpan från till exempel "Varuhuset" är att det här verkligen är en såpa och ingen dramaserie. Likheterna med amerikansk tvål är slående och det är ruggigt pinsamt rakt igenom.
Handlingen utspelar sig i Stockholm där konstnären Karl Henrik (Börje Ahlstedt) målar tavlor på löpande band. Han är ingen större favorit hos recensenterna men håller sig ändå flytande. Hans fru Clair (Evabritt Strandberg) är en riktig karriärkvinna med sikte inställt på att bli chef för Moderna Museet. Clair har en relation med Tom Schilden (Ulf Brunnberg) som i sin tur är en maktfaktor inom kulturvärlden. Tom är gift med Hillevi (Suzanne Ernrup) och tillsammans har de tre barn. Karl Henriks dotter Lollo (Jonna Arb) arbetar inom reklambranschen tillsammans med Karl Henriks vän John (Lars Lind) som dessutom har barnen Paul (Pierre Wilkner) och Katarina (Sissela Kyle) tillsammans med Clair. John är nu gift med Kerstin (Marika Lindström) som har ett gott öga till kvinnokarlen Karl Henrik.
Låter det rörigt? Det var det också innan man kom in i serien. Det tog väl cirka tre avsnitt sedan var även jag fast i den här skiten. Skådespelarna är över lag väldigt dåliga och alla spelar mer eller mindre över. Många gånger känns det som att de tror att de är på teatern och eftersom den här typen av format var nytt 1985 kan det mycket väl vara så också, att de trodde det alltså. Det går inte att ta serien på allvar och porrfilmsmusiken som många gånger är pålagd är fruktansvärt pinsam.
Det roliga med att se så här gamla produktioner är allt som den tiden var självklart men som i dag känns helt absurt. Några sådana saker är till exempel att alla röker hela tiden och överallt – till och med på sjukhus. Att sedan gravida dricker alkohol utan minsta bekymmer något som i dagsläget inte ses med blida ögon känns helt sjukt.
När såpan kom blev den kritiserad redan från start. En synpunkt var att den innehöll väldigt mycket naket och det är exakt vad den gör också. Trots att man nu för tiden matas med naket regelbundet går det ändå inte att låta bli att reagera på att det är bröst och underliv högt och lågt. Dock är det dåligt med snoppar, vilket också talar för sig självt. Tydligen var det inga konstigheter att visa kvinnans mer intima delar men när det kommer till mannens är det inte lika självklart.
Handlingen utspelar sig i Stockholm där konstnären Karl Henrik (Börje Ahlstedt) målar tavlor på löpande band. Han är ingen större favorit hos recensenterna men håller sig ändå flytande. Hans fru Clair (Evabritt Strandberg) är en riktig karriärkvinna med sikte inställt på att bli chef för Moderna Museet. Clair har en relation med Tom Schilden (Ulf Brunnberg) som i sin tur är en maktfaktor inom kulturvärlden. Tom är gift med Hillevi (Suzanne Ernrup) och tillsammans har de tre barn. Karl Henriks dotter Lollo (Jonna Arb) arbetar inom reklambranschen tillsammans med Karl Henriks vän John (Lars Lind) som dessutom har barnen Paul (Pierre Wilkner) och Katarina (Sissela Kyle) tillsammans med Clair. John är nu gift med Kerstin (Marika Lindström) som har ett gott öga till kvinnokarlen Karl Henrik.
Låter det rörigt? Det var det också innan man kom in i serien. Det tog väl cirka tre avsnitt sedan var även jag fast i den här skiten. Skådespelarna är över lag väldigt dåliga och alla spelar mer eller mindre över. Många gånger känns det som att de tror att de är på teatern och eftersom den här typen av format var nytt 1985 kan det mycket väl vara så också, att de trodde det alltså. Det går inte att ta serien på allvar och porrfilmsmusiken som många gånger är pålagd är fruktansvärt pinsam.
Det roliga med att se så här gamla produktioner är allt som den tiden var självklart men som i dag känns helt absurt. Några sådana saker är till exempel att alla röker hela tiden och överallt – till och med på sjukhus. Att sedan gravida dricker alkohol utan minsta bekymmer något som i dagsläget inte ses med blida ögon känns helt sjukt.
När såpan kom blev den kritiserad redan från start. En synpunkt var att den innehöll väldigt mycket naket och det är exakt vad den gör också. Trots att man nu för tiden matas med naket regelbundet går det ändå inte att låta bli att reagera på att det är bröst och underliv högt och lågt. Dock är det dåligt med snoppar, vilket också talar för sig självt. Tydligen var det inga konstigheter att visa kvinnans mer intima delar men när det kommer till mannens är det inte lika självklart.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Såpan är rätt igenom väldigt konstigt klippt. Regelbundet kan det vara så att en karaktär är med i scenerna efter varandra och ibland till och med i tre scener på raken. Det gör så klart att det blir om möjligt ännu svårare att ta det som visas på allvar.
2. Jarl "Mr Aktuellt" Alfredius gör rollen som skjutjärnsreporter på Dagens Eko. Lite kul och jag vet inte om han var radioreporter 1985 eller om han arbetade på tv i verkliga livet.
3. När man tidigt i serien visar lesbiskt sex i gymmets dusch och när det sägs att framtidens reklam som är tv-reklam bara kommer visas mellan programmen går det inte att låta bli att skratta av pinsamhet, speciellt som vi faktiskt vet hur det ser ut med tv-reklamen i dag.
2. Jarl "Mr Aktuellt" Alfredius gör rollen som skjutjärnsreporter på Dagens Eko. Lite kul och jag vet inte om han var radioreporter 1985 eller om han arbetade på tv i verkliga livet.
3. När man tidigt i serien visar lesbiskt sex i gymmets dusch och när det sägs att framtidens reklam som är tv-reklam bara kommer visas mellan programmen går det inte att låta bli att skratta av pinsamhet, speciellt som vi faktiskt vet hur det ser ut med tv-reklamen i dag.
MARIA EREMO (2010-06-18)
KOMMENTARER -
Läs kommentarer (1)
DELA ELLER TIPSA
DVD
Börje Ahlstedt (8)
Börje Ahlstedt (8)
