Så nära att det känns som på riktigt
FILMENDet verkar nästan som det pågår en liten minitrend med filmer om krigsfotografer. På lite mer än ett år har jag sett tre stycken för DVDKritik.se:s räkning - först "Vittne till ett krig" och sen "Under Fire" (som visserligen var en gammal film) och nu "The Hidden War". Samtliga filmer förmedlar fint den enorma psykiska påfrestningen som ligger i detta fullständigt livsfarliga yrke.
"The Hidden War" utspelar sig i Sydafrika i början av 90-talet, när kriget mellan apartheidregimen och ANC pågick som bäst. Men det pågick även ytterligare ett krig mellan de svarta medborgarna där Inkatha Freedom Party (IFP) blev en partner till apartheidregimen. Mitt i detta våldsamma och blodiga krig mellan ANC och IFP hittar vi ett antal krigsfotografer som dokumenterar allt så nära de kan komma. Genom att fotograferna är vita uppfattas det inte som de tar ställning åt något håll och kan därför verka utan någon direkt fara för sitt liv.
Greg Marinovich (Ryan Phillippe) är en aspirerande men än så länge ganska oerfaren krigsfotograf. Genom att visa sig på styva linan får han frilansjobb hos The Star där han tillsammans Kevin Carter (Taylor Kitsch), Ken Oosterbroek (Frank Rautenbach) och João Silva (Neels Van Jaarsveld) tar bilder som i bästa fall sprids över hela världen. Greg lyckas ta en bild som ger honom Pulitzerpriset och plötsligt är han inte the new guy längre utan respekterad för sitt mod och fotografiska öga. De värsta situationerna kallar de för "bang bang" och de blir kallade "The Bang Bang Club" i ett reportage.
Men under ytan bubblar ångesten. Är det värt att se sådant som ingen människa borde se för att ta den där speciella bilden? Hur hanterar man ångesten? Var hittar man kraften till att göra samma sak igen dag efter dag? Är det blodspengar man får i lönekuvertet eller är det bara ett jobb?
De fyra fotograferna hanterar dessa frågor på olika sätt, samtidigt som kriget trappas upp och jobbsituationerna blir både vidrigare och farligare.
Detta är en verklighetsbaserad historia som bygger på en bok av Greg och João och regissören och manusförfattaren Steven Silver har fått till ett krigsdrama som ger en kusligt autentisk känsla av vad som föregick för ungefär 20 år sedan. Det är ett ganska dramatiskt anslag i filmfotot och det känns verkligen som vi kommer nära händelserna, som om det nästan vore på riktigt. Att filmfotot är bra tycker jag är extra viktigt i en film som ändå handlar om fotografer och bilder, och även de stillbilder vi får se under filmens gång är riktigt bra fotografier.
Ryan Phillippe är fortfarande en ganska ny bekantskap för mig men jag tycker han övertygar allt mer för varje roll jag ser honom göra, och "The Hidden War" är en riktigt bra film.
"The Hidden War" utspelar sig i Sydafrika i början av 90-talet, när kriget mellan apartheidregimen och ANC pågick som bäst. Men det pågick även ytterligare ett krig mellan de svarta medborgarna där Inkatha Freedom Party (IFP) blev en partner till apartheidregimen. Mitt i detta våldsamma och blodiga krig mellan ANC och IFP hittar vi ett antal krigsfotografer som dokumenterar allt så nära de kan komma. Genom att fotograferna är vita uppfattas det inte som de tar ställning åt något håll och kan därför verka utan någon direkt fara för sitt liv.
Greg Marinovich (Ryan Phillippe) är en aspirerande men än så länge ganska oerfaren krigsfotograf. Genom att visa sig på styva linan får han frilansjobb hos The Star där han tillsammans Kevin Carter (Taylor Kitsch), Ken Oosterbroek (Frank Rautenbach) och João Silva (Neels Van Jaarsveld) tar bilder som i bästa fall sprids över hela världen. Greg lyckas ta en bild som ger honom Pulitzerpriset och plötsligt är han inte the new guy längre utan respekterad för sitt mod och fotografiska öga. De värsta situationerna kallar de för "bang bang" och de blir kallade "The Bang Bang Club" i ett reportage.
Men under ytan bubblar ångesten. Är det värt att se sådant som ingen människa borde se för att ta den där speciella bilden? Hur hanterar man ångesten? Var hittar man kraften till att göra samma sak igen dag efter dag? Är det blodspengar man får i lönekuvertet eller är det bara ett jobb?
De fyra fotograferna hanterar dessa frågor på olika sätt, samtidigt som kriget trappas upp och jobbsituationerna blir både vidrigare och farligare.
Detta är en verklighetsbaserad historia som bygger på en bok av Greg och João och regissören och manusförfattaren Steven Silver har fått till ett krigsdrama som ger en kusligt autentisk känsla av vad som föregick för ungefär 20 år sedan. Det är ett ganska dramatiskt anslag i filmfotot och det känns verkligen som vi kommer nära händelserna, som om det nästan vore på riktigt. Att filmfotot är bra tycker jag är extra viktigt i en film som ändå handlar om fotografer och bilder, och även de stillbilder vi får se under filmens gång är riktigt bra fotografier.
Ryan Phillippe är fortfarande en ganska ny bekantskap för mig men jag tycker han övertygar allt mer för varje roll jag ser honom göra, och "The Hidden War" är en riktigt bra film.
EXTRAMATERIALET
I en kvartslång intervju berättar regissören och manusförfattaren Steven Silver om filmen, hur han fick höra talas om historien, hur han gick till väga och lite om skådespelarna. Intressant, men det blev genast mindre intressant när man tittade på den trekvartslånga bakomfilmen som innehåller i princip allt från den kortare filmen plus en hel del till.
Intressant nog medverkar Greg Marinovich och João Silva i bakomfilmen och verkar dessutom varit väldigt involverade i hela processen. Det är riktigt inspirerande att se João ränna runt under en repetition och visa hur man gör det på riktigt.
Det hela avslutas med ett kortare inslag från en av inspelningsplatserna där det mest drivs fram av en sydafrikansk kille som fått tag på en mikrofon och gör smått märkliga intervjuer. Hela inslaget blir dock snabbt ganska oseriöst och inte så himla intressant.
Intressant nog medverkar Greg Marinovich och João Silva i bakomfilmen och verkar dessutom varit väldigt involverade i hela processen. Det är riktigt inspirerande att se João ränna runt under en repetition och visa hur man gör det på riktigt.
Det hela avslutas med ett kortare inslag från en av inspelningsplatserna där det mest drivs fram av en sydafrikansk kille som fått tag på en mikrofon och gör smått märkliga intervjuer. Hela inslaget blir dock snabbt ganska oseriöst och inte så himla intressant.
TRE SAKER
1. Originaltiteln på filmen är "The Bang Bang Club".
2. Svenska Malin Åkerman (eller, ja, Akerman om man vill vara tråkigt internationell) gör den största kvinnliga rollen i filmen som The Stars bildredaktör. Även hon gör ett stabilt och bra jobb.
3. Steven Silver har nästan uteslutande dokumentärer på meritlistan så att filmen känns lite dokumentäraktig är med andra ord inte så konstigt.
2. Svenska Malin Åkerman (eller, ja, Akerman om man vill vara tråkigt internationell) gör den största kvinnliga rollen i filmen som The Stars bildredaktör. Även hon gör ett stabilt och bra jobb.
3. Steven Silver har nästan uteslutande dokumentärer på meritlistan så att filmen känns lite dokumentäraktig är med andra ord inte så konstigt.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
DVD
Ryan Phillippe (7)
Ryan Phillippe (7)
