Arvet går vidare till en annan familj
FILMENTio år efter att vi trodde att sagan om boxaren Rocky Balboa (Sylvester Stallone) tagit slut dyker han upp igen. Men som ni kan utläsa av filmens titel är Rocky inte huvudpersonen längre och arvet, så väl för karaktären som för filmserien, går vidare till en annan familj. Ja, för de som kan sin "Rocky" är namnet Creed inte okänt. Carl Weathers spelade Apollo Creed i de fyra första filmerna och filmmördades av Ivan Drago under boxningsmotsvarigheten till det kalla kriget. Nu är det dags för en ny Creed att göra entré i boxningsringarna.
Han heter Adonis "Donnie" Johnson (Michael B. Jordan) och är resultatet av ett äventyr vid sidan av för Apollo. Utan far - Apollo dog innan Donnie föddes - och med en mor som dog tidigt i hans liv växte han upp i fosterhem och på anstalter med enorma mängder frustration och aggression inombords. Först när Apollos änka (Phylicia Rashad) tog sig an honom hittade han ett lugn och en tillhörighet.
Som vuxen har han anammat faderns boxningsintresse men har samtidigt skaffat sig en rejäl utbildning och en yrkeskarriär med utvecklingsmöjligheter. Detta lämnar han dock helt åt sidan för att ge sig hän boxningen. Helt utan stöd hemifrån och helt utan att vilja dra nytta av sin faders namn. Han vill vara sig själv, och han vill tränas av en speciell person. Flyttlasset går till en skruttig lägenhet i Philadelphia där han söker upp Rocky för att lägga fram sin plan.
Motvilligt tar Rocky på sig uppdraget och lär upp Donnie enligt den gamla skolan. Att den stora legenden helt plötsligt börjat träna en ny boxare väcker uppmärksamhet och snart kommer Donnies släktskap fram, vilket gör att många börja rycka i honom angående matcher. Donnie vet vilket ok han bär på sina axlar och måste bevisa att han både är en äkta Creed och även en helt egen individ.
"Creed" är i väldigt mycket en spegelbild av den första "Rocky"-filmen. Donnie är precis som Rocky var då en vilsen figur som hittar sitt kall och får sin talang formad av motiverande personer runt om honom, och ställs sedan inför skarpt läge lite orealistiskt snabbt. Det är väldigt likt när man tänker på det. Men samtidigt är "Creed" en film som avhandlar förhållandet mellan en far och en son, i det här fallet en far som inte fanns men som ändå finns som ett tungt moln över hela livet, och en fadersfigur som gör allting rätt.
Michael B. Jordan är väldigt bra i rollen. Framför allt förmedlar han frustrationen han har inombords på ett trovärdigt vis, samtidigt som han inte blir en arg skitunge. Frustrationen finns där men den omvandlas till motivation i svettiga gym och energi i strålkastardränkta boxningsringar. Att han är Apollo Creeds son och inte Rockys är ett riktigt genidrag från manusförfattarna.
Sylvester Stallone gör kanske inte sin sista insats som Rocky men karaktären har blivit sliten och gammal, och i den här historien mer än så, och precis som Stallone förvaltade karaktären väl i "Rocky Balboa" fortsätter han med den varsamma behandlingen här. Det är fint och lite tragiskt på samma gång.
Det är som gjort för att fortsätta sagan i en andra film om Adonis Creed och inte mig emot. I grund och botten är de här filmerna draman som känns och boxning är en väldigt bra filmsport. Kan man bibehålla känslan och ta filmserien vidare kan det bli riktigt intressant framöver.
Han heter Adonis "Donnie" Johnson (Michael B. Jordan) och är resultatet av ett äventyr vid sidan av för Apollo. Utan far - Apollo dog innan Donnie föddes - och med en mor som dog tidigt i hans liv växte han upp i fosterhem och på anstalter med enorma mängder frustration och aggression inombords. Först när Apollos änka (Phylicia Rashad) tog sig an honom hittade han ett lugn och en tillhörighet.
Som vuxen har han anammat faderns boxningsintresse men har samtidigt skaffat sig en rejäl utbildning och en yrkeskarriär med utvecklingsmöjligheter. Detta lämnar han dock helt åt sidan för att ge sig hän boxningen. Helt utan stöd hemifrån och helt utan att vilja dra nytta av sin faders namn. Han vill vara sig själv, och han vill tränas av en speciell person. Flyttlasset går till en skruttig lägenhet i Philadelphia där han söker upp Rocky för att lägga fram sin plan.
Motvilligt tar Rocky på sig uppdraget och lär upp Donnie enligt den gamla skolan. Att den stora legenden helt plötsligt börjat träna en ny boxare väcker uppmärksamhet och snart kommer Donnies släktskap fram, vilket gör att många börja rycka i honom angående matcher. Donnie vet vilket ok han bär på sina axlar och måste bevisa att han både är en äkta Creed och även en helt egen individ.
"Creed" är i väldigt mycket en spegelbild av den första "Rocky"-filmen. Donnie är precis som Rocky var då en vilsen figur som hittar sitt kall och får sin talang formad av motiverande personer runt om honom, och ställs sedan inför skarpt läge lite orealistiskt snabbt. Det är väldigt likt när man tänker på det. Men samtidigt är "Creed" en film som avhandlar förhållandet mellan en far och en son, i det här fallet en far som inte fanns men som ändå finns som ett tungt moln över hela livet, och en fadersfigur som gör allting rätt.
Michael B. Jordan är väldigt bra i rollen. Framför allt förmedlar han frustrationen han har inombords på ett trovärdigt vis, samtidigt som han inte blir en arg skitunge. Frustrationen finns där men den omvandlas till motivation i svettiga gym och energi i strålkastardränkta boxningsringar. Att han är Apollo Creeds son och inte Rockys är ett riktigt genidrag från manusförfattarna.
Sylvester Stallone gör kanske inte sin sista insats som Rocky men karaktären har blivit sliten och gammal, och i den här historien mer än så, och precis som Stallone förvaltade karaktären väl i "Rocky Balboa" fortsätter han med den varsamma behandlingen här. Det är fint och lite tragiskt på samma gång.
Det är som gjort för att fortsätta sagan i en andra film om Adonis Creed och inte mig emot. I grund och botten är de här filmerna draman som känns och boxning är en väldigt bra filmsport. Kan man bibehålla känslan och ta filmserien vidare kan det bli riktigt intressant framöver.
EXTRAMATERIALET
Tyvärr har vi inte fått ett fysiskt recensionsex av filmen, men både DVD och blu-ray-utgåvan rymmer lite bonusar. Se faktarutan.
TRE SAKER
1. Ett par legendariska shorts fick mina ögon att tåras lite. Märkligt att bli så påverkad av ett par byxor.
2. Donnie får sin egen "Adrian" i grannen Bianca spelad av Tessa Thompson. I filmen är Bianca musiker och låtarna hon framför är skrivna av den svenska kompositören och producenten Ludwig Göransson.
3. Redan i "Rocky V" (1990) blev den pensionerade Rocky tränare åt en ny talang. Jag har inget minne av att jag sett filmen.
2. Donnie får sin egen "Adrian" i grannen Bianca spelad av Tessa Thompson. I filmen är Bianca musiker och låtarna hon framför är skrivna av den svenska kompositören och producenten Ludwig Göransson.
3. Redan i "Rocky V" (1990) blev den pensionerade Rocky tränare åt en ny talang. Jag har inget minne av att jag sett filmen.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA