Bra katastroffilm med bekanta skådisar
FILMENNär jag såg "Poseidon" blev jag glatt överraskad över att se några stora skådespelare återvända till den vita duken. Det var till exempel väldigt roligt att se Richard Dreyfuss som den homosexuelle Richard som dumpats av sin älskade. Jag minns inte ens när jag såg Dreyfuss i en större roll senast så det var mycket roligt att återse honom här.
Sen är ju även Kurt Russell tillbaka efter en tids frånvaro. Han spelar den orolige fadern Robert Ramsey som från början oroar sig för sin dotter och att hon går för fort fram med sin pojkvän. Han får dock större saker att oroa sig över allt eftersom handlingen rullar på.
Tillsammans med Dreyfuss och Russell är det Josh Lucas som har de ledande rollerna. Han spelar Dylan Johns som livnär sig på att spela av folk pengar vid pokerbordet efter att de fått i sig några glas för mycket. "Poseidon" har även en del kvinnliga roller men som det brukar vara i sådana här filmer får de lätt rollen som hjälplösa offer som de starka männen måste rädda. Lite så är det även här men med det sagt vill jag ändå påpeka att Jacinda Barrett, Emmy Rossum och Mía Maestro gör sina roller väldigt bra. Över lag är filmens skådespelarinsatser över förväntan. Det man kanske skulle ha kunnat skippa är Kevin Dillons roll som Lucky Larry. Den känns bara onödig och malplacerad.
"Poseidon" är en katastroffilm när den är som bäst. Vi har här som i de flesta katastroffilmer först katastrofen och sen en grupp människor som ska ta sig ut. Det som skiljer filmen från övriga katastroffilmer är att man här lyckats kombinera både bra skådespelare, bra manus och bra specialeffekter. Att lyckas med alla dessa tre ingredienser är inte helt lätt. Det som man kan sakna lite är karaktärernas bakgrundshistoria. Som det är nu skulle de lika gärna kunnat börja existera i samma sekund de klev ombord på skeppet.
"Poseidon" är kanske inte lika storslagen som "Titanic" men effekterna är som sagt mycket välgjorda. När man får se båten slå runt känns det väldigt verkligt och man kan inte låta bli att ryckas med. Det är väldigt bra gjort och det gäller för övrigt filmen i stort, den är väldigt välgjord och trevlig att titta på.
Sen är ju även Kurt Russell tillbaka efter en tids frånvaro. Han spelar den orolige fadern Robert Ramsey som från början oroar sig för sin dotter och att hon går för fort fram med sin pojkvän. Han får dock större saker att oroa sig över allt eftersom handlingen rullar på.
Tillsammans med Dreyfuss och Russell är det Josh Lucas som har de ledande rollerna. Han spelar Dylan Johns som livnär sig på att spela av folk pengar vid pokerbordet efter att de fått i sig några glas för mycket. "Poseidon" har även en del kvinnliga roller men som det brukar vara i sådana här filmer får de lätt rollen som hjälplösa offer som de starka männen måste rädda. Lite så är det även här men med det sagt vill jag ändå påpeka att Jacinda Barrett, Emmy Rossum och Mía Maestro gör sina roller väldigt bra. Över lag är filmens skådespelarinsatser över förväntan. Det man kanske skulle ha kunnat skippa är Kevin Dillons roll som Lucky Larry. Den känns bara onödig och malplacerad.
"Poseidon" är en katastroffilm när den är som bäst. Vi har här som i de flesta katastroffilmer först katastrofen och sen en grupp människor som ska ta sig ut. Det som skiljer filmen från övriga katastroffilmer är att man här lyckats kombinera både bra skådespelare, bra manus och bra specialeffekter. Att lyckas med alla dessa tre ingredienser är inte helt lätt. Det som man kan sakna lite är karaktärernas bakgrundshistoria. Som det är nu skulle de lika gärna kunnat börja existera i samma sekund de klev ombord på skeppet.
"Poseidon" är kanske inte lika storslagen som "Titanic" men effekterna är som sagt mycket välgjorda. När man får se båten slå runt känns det väldigt verkligt och man kan inte låta bli att ryckas med. Det är väldigt bra gjort och det gäller för övrigt filmen i stort, den är väldigt välgjord och trevlig att titta på.
EXTRAMATERIALET
När det gäller "The Making of"-filmen ("Poseidon: Ett fartyg på bioduken") som finns med här är det nästan som ett skolboksexempel på hur sen sådan ska göras. Man går igenom allt om hur man spelade in filmen och visar hur det såg ut. En imponerande sak som man får se här är att de flesta stunten faktiskt görs av skådisarna själva. En annan sak är att mycket av kulisserna faktiskt är uppbyggda på riktigt och förvånansvärt lite är gjort med hjälp av en dator.
I "Poseidon: Upp-och-ner" fortsätter man att berätta hur filmen spelades in. Här är dock fokus på att man i filmen skulle illustrera att båten låg upp-och-ner och alla problem det innebar. Dessa två dokumentärer är just så bra som man önskar att de ska vara när man ser att de är med på DVD:n.
Förutom dessa får vi, i en videodagbok, följa inspelningen, lära oss mer om dessa enorma vågor som kan uppstå mitt ute på havet samt se en trailer.
I "Poseidon: Upp-och-ner" fortsätter man att berätta hur filmen spelades in. Här är dock fokus på att man i filmen skulle illustrera att båten låg upp-och-ner och alla problem det innebar. Dessa två dokumentärer är just så bra som man önskar att de ska vara när man ser att de är med på DVD:n.
Förutom dessa får vi, i en videodagbok, följa inspelningen, lära oss mer om dessa enorma vågor som kan uppstå mitt ute på havet samt se en trailer.
TRE SAKER
1. Det var bara under en dag man filmade utomhus under hela inspelningen. Det man filmade då var scenen i början när Josh Lucas rollfigur joggar runt på båten. Allt annat är filmat inomhus.
2. Jag blev lite förvånad över att filmen inte är mer än 94 minuter lång. "Storfilmer" brukar ju som regel vara minst två timmar långa.
3. Detta är en remake av 1972:s "S.O.S. Poseidon" med Gene Hackman i huvudrollen.
2. Jag blev lite förvånad över att filmen inte är mer än 94 minuter lång. "Storfilmer" brukar ju som regel vara minst två timmar långa.
3. Detta är en remake av 1972:s "S.O.S. Poseidon" med Gene Hackman i huvudrollen.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA