Portman briljerar i välskrivet drama
FILMENIbland kan man slås av hur fantastisk en skådespelare är trots att man har sett honom eller henne i flera filmer tidigare. Men så plötsligt gör de den där rollen som får det att bli så självklart att skådespelaren är grym. Precis så är det med Natalie Portman i "The Other Woman"
Filmen handlar om juristen Emilia (Portman) som blir förälskad i företagets lite äldre delägare Jack (Scott Cohen). Jack är gift med Carolyne (Lisa Kudrow) och tillsammans har de sonen William (Charlie Tahan). Äktenskapet är inget lyckligt sådant och när Emilia och Jack blir kära, skiljer han sig och startar ett nytt liv tillsammans med sin nya kärlek. Paret verkar ha allt och snart blir de föräldrar till Isabel. Isabel dör dock i plötslig spädbarnsdöd och efter det mår ingen i familjen bra. Utöver sin sorg över den förlorade dottern får Emilia även dras med exfruns bitska kommentarer och fruktansvärda sätt mot henne. Dessutom är relationen till William inte den bästa, inte heller Emilias relation till sin pappa är speciellt fungerande.
Från början till slut är filmen intressant och den förlorar aldrig mig som tittar. Ganska snart slås jag av att man hoppar i nutid och dåtid utan att förklara det på något vis. Först blir det lite snurrigt men när det släpper fungerar det fint. Filmen tar upp flera vanliga problem. Hur det är att skiljas från sitt barns ena förälder, hur det är att bli styvmamma, föräldrars svek, att förlora ett barn och kampen om att få må bra. Det är mycket känslor rakt igenom och de levereras på ett sådant naturligt och bra sätt att jag köper alltihop.
Portman gör filmen. Men någon som också visar att hon kan och att hon är mer än komedi är Lisa Kudrow. Hennes roller är allt som oftast en lite blåst, men urgo och skön blondin, ofta väldigt lik hennes karaktär Phoebe i serien "Vänner". Här är hon absolut raka motsatsen. Hon är en sårad, iskall och oerhört irriterande bitch som gör livet surt för de flesta. Det är väldigt befriande att se. Portmans kemi med Charlie Tahan är också något som lägger sig på minnet och den lilla killen gör även han en otroligt bra insats.
Även om filmen berör många jobbiga ämnen så är helheten en form av njutning då den är fylld med bra skådespelare och ett manus som känns genomarbetat. Dessutom är dialogen rapp, känslosam och genuint äkta.
Filmen handlar om juristen Emilia (Portman) som blir förälskad i företagets lite äldre delägare Jack (Scott Cohen). Jack är gift med Carolyne (Lisa Kudrow) och tillsammans har de sonen William (Charlie Tahan). Äktenskapet är inget lyckligt sådant och när Emilia och Jack blir kära, skiljer han sig och startar ett nytt liv tillsammans med sin nya kärlek. Paret verkar ha allt och snart blir de föräldrar till Isabel. Isabel dör dock i plötslig spädbarnsdöd och efter det mår ingen i familjen bra. Utöver sin sorg över den förlorade dottern får Emilia även dras med exfruns bitska kommentarer och fruktansvärda sätt mot henne. Dessutom är relationen till William inte den bästa, inte heller Emilias relation till sin pappa är speciellt fungerande.
Från början till slut är filmen intressant och den förlorar aldrig mig som tittar. Ganska snart slås jag av att man hoppar i nutid och dåtid utan att förklara det på något vis. Först blir det lite snurrigt men när det släpper fungerar det fint. Filmen tar upp flera vanliga problem. Hur det är att skiljas från sitt barns ena förälder, hur det är att bli styvmamma, föräldrars svek, att förlora ett barn och kampen om att få må bra. Det är mycket känslor rakt igenom och de levereras på ett sådant naturligt och bra sätt att jag köper alltihop.
Portman gör filmen. Men någon som också visar att hon kan och att hon är mer än komedi är Lisa Kudrow. Hennes roller är allt som oftast en lite blåst, men urgo och skön blondin, ofta väldigt lik hennes karaktär Phoebe i serien "Vänner". Här är hon absolut raka motsatsen. Hon är en sårad, iskall och oerhört irriterande bitch som gör livet surt för de flesta. Det är väldigt befriande att se. Portmans kemi med Charlie Tahan är också något som lägger sig på minnet och den lilla killen gör även han en otroligt bra insats.
Även om filmen berör många jobbiga ämnen så är helheten en form av njutning då den är fylld med bra skådespelare och ett manus som känns genomarbetat. Dessutom är dialogen rapp, känslosam och genuint äkta.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Filmen är baserad på den bästsäljande romanen "Love and other impossible pursuits" av Ayelet Waldman.
2. Regissören Don Roos är mannen som skrev manuset till "Ensam ung kvinna söker".
3. Titeln "The Other Woman" är inte speciellt passande om man ser till filmens helhet. Då hade det varit bättre att behålla originaltiteln.
2. Regissören Don Roos är mannen som skrev manuset till "Ensam ung kvinna söker".
3. Titeln "The Other Woman" är inte speciellt passande om man ser till filmens helhet. Då hade det varit bättre att behålla originaltiteln.
MARIA EREMO (2011-04-21)
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA