Manipulation i chatrummet
FILMENJag har alltid tyckt att det har varit lite knepigt när filmer ska handa om internet. Hur ska man skildra det, speciellt som det i "Chatrooms" fall handlar om chatrum? Jo, genom att göra fysiska rum där chattarna träffas. Inte verkliga rum, utan virtuella. De sitter fortfarande framför sina datorer eller knapprar på sina mobiler, men deras gestalter är i rummet, eller i andra rum.
Det är det logiska sättet att skildra det på även om det blir lite knepigt. I det här fallet heter rummet "Chelsea Teens!" och det är William (Aaron Johnson) som skapat det. En efter en kommer deltagarna in: Eva (Imogen Poots), Jim (Matthew Beard), Emily (Hannah Murray) och Mo (Daniel Kaluuya). Alla bär de på personliga bagage som luftas inom chatrummets väggar. Eva har jobbiga kompisar, Jim knaprar anti-depressiva piller, Emily känner sig inte sedd av sina föräldrar och Mo har förälskat sig i sin bästa kompis allt för unga syster. William är den enda som spelar en roll. Hans bagage är hans familj och hans många självmordsförsök, men i chatrummet är han den som manipulerar de andra till att förändra sina liv. Han ger dem rätt dåliga råd men som han med sin manipulativa förmåga får att låta bra.
Även om alla manipuleras så är det speciellt en av dem han riktar in sig på extra mycket, och det handlar plötsligt om liv eller död och det enda sättet att förhindra en stor tragedi är att ta sig ut ur chatrummet och in i den verkliga världen.
Från att ha inletts lite småsegt och knepigt avancerar filmen och blir rent av riktigt spännande mot slutet. Vändpunkten kommer efter en oerhört stark scen av Matthew Beard där han berättar vad som är anledningen till att han behöver ta mediciner. Det är en ganska lång monolog som framförs mycket känslosamt av Beard. Överlag är det bra skådespelarinsatser där det dialogtunga manuset kräver en hel del av aktörerna. Att det dessutom handlar om ganska unga skådespelare gör det hela ännu bättre.
Det ligger en otrevlig känsla över filmen, vilket i och för sig bör räknas som ett bra betyg för en psykologisk thriller, men samtidigt känns det inte som att filmen träffar helt rätt. Den blir lite för knepig, men ändå intressant.
Det är det logiska sättet att skildra det på även om det blir lite knepigt. I det här fallet heter rummet "Chelsea Teens!" och det är William (Aaron Johnson) som skapat det. En efter en kommer deltagarna in: Eva (Imogen Poots), Jim (Matthew Beard), Emily (Hannah Murray) och Mo (Daniel Kaluuya). Alla bär de på personliga bagage som luftas inom chatrummets väggar. Eva har jobbiga kompisar, Jim knaprar anti-depressiva piller, Emily känner sig inte sedd av sina föräldrar och Mo har förälskat sig i sin bästa kompis allt för unga syster. William är den enda som spelar en roll. Hans bagage är hans familj och hans många självmordsförsök, men i chatrummet är han den som manipulerar de andra till att förändra sina liv. Han ger dem rätt dåliga råd men som han med sin manipulativa förmåga får att låta bra.
Även om alla manipuleras så är det speciellt en av dem han riktar in sig på extra mycket, och det handlar plötsligt om liv eller död och det enda sättet att förhindra en stor tragedi är att ta sig ut ur chatrummet och in i den verkliga världen.
Från att ha inletts lite småsegt och knepigt avancerar filmen och blir rent av riktigt spännande mot slutet. Vändpunkten kommer efter en oerhört stark scen av Matthew Beard där han berättar vad som är anledningen till att han behöver ta mediciner. Det är en ganska lång monolog som framförs mycket känslosamt av Beard. Överlag är det bra skådespelarinsatser där det dialogtunga manuset kräver en hel del av aktörerna. Att det dessutom handlar om ganska unga skådespelare gör det hela ännu bättre.
Det ligger en otrevlig känsla över filmen, vilket i och för sig bör räknas som ett bra betyg för en psykologisk thriller, men samtidigt känns det inte som att filmen träffar helt rätt. Den blir lite för knepig, men ändå intressant.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Manuset är skrivet av Enda Walsh och bygger på en pjäs med samma namn hon skrivit. Stundtals märks det väldigt tydligt att en pjäs ligger till grund för filmen, inte minst i den mycket teatraliska slutscenen.
2. Regissör är Hideo Nakata, som satt sitt avtryck i historien med det japanska originalet av "The Ring".
3. Det är först nu jag fattar att Aaron Johnson är från England. Jag var helt övertygad om att han var amerikan, men nu faller bitarna på plats.
2. Regissör är Hideo Nakata, som satt sitt avtryck i historien med det japanska originalet av "The Ring".
3. Det är först nu jag fattar att Aaron Johnson är från England. Jag var helt övertygad om att han var amerikan, men nu faller bitarna på plats.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
DVD
Aaron Johnson (10)
Aaron Johnson (10)
