Snyggt filmat dystert ungdomsdrama
FILMEN"Shoo bre", eller "sho bre", betyder ungefär hej och är en blandning av arabiska och serbiska. Språkrådet rekommenderar shobresvenska som samlingsnamn på förortssvenska, som även innefattar miljonsvenska, rinkebystockholmska, rosengårdskånska och gårdsten- eller angeredgöteborgska. Shobresvenska är en sociolekt som används bland vissa ungdomsgrupper av andra generationens invandrare i invandrartäta förorter. Detta är definitivt en del av det nya svenska språket, och vissa ord har letat sig in i SAOL som till exempel det utmärkta "keff".
I "Shoo bre" är nästan all dialog på shobresvenska och jag har lite problem med det. Åter igen: det är en del av det svenska språket, men jag kan inte låta bli att tycka att det låter konstlat och påklistrat, speciellt som de icke-erfarna skådespelarna agerar som om de läser innantill. Kanske är det en fullt realistisk skildring av konversationer bland andra generationens invandrarungdomar - jag kan inte avgöra det - men för mig som inte brukar shobresvenska, eller ens hör det i någon större utsträckning blir det knepigt.
Filmen bygger på en populär ungdomsbok och har blivit en liten "Snabba Cash"-light på film av Djengo Esmer. I korta drag skildrar den två gamla kompisars sluttamp på gymnasiet där de med tiden fått två helt skilda inriktningar i livet. Oscar (Simon Settergren) är en mönsterelev som har en strålande framtid framför sig, och Elias (Anestis Mavromatidis) har halkat in på den kriminella banan precis som sin storebror, men grubblar mycket över sitt val och oroar sig för sin lillebror som ligger i farozonen för att gå i samma fotspår.
Båda blir dessutom kära i helt fel personer. Oscar förälskar sig och inleder ett förhållande med sin lärare (Lisa Werlinder), medan den kristna Elias blir kär i muslimen Zeynep (Dilan Gwyn) och den förbjudna frukten blir snart rutten. En stulen digitalkamera knyter ihop de båda huvudpersonerna på ett ganska snyggt sätt och filmen ebbar ut i en rätt dyster historia.
Jag är inte alls rätt målgrupp för filmen och kan väl inte påstå att jag får med mig så mycket från den. Det är ett snyggt foto i filmen, och kärlekshistorien mellan Elias och Zeynep är ganska rar. De sekundära skådespelarna är tyvärr rätt bedrövliga och det blir lite "skruva på sig"-varning när dialogerna levereras platt och inlevelselöst. Dessutom tycker jag att thrillermomentet i filmen känns lite malplacerat, men jag förmodar att manuset följer boken och då är det inte så mycket att göra åt det.
I "Shoo bre" är nästan all dialog på shobresvenska och jag har lite problem med det. Åter igen: det är en del av det svenska språket, men jag kan inte låta bli att tycka att det låter konstlat och påklistrat, speciellt som de icke-erfarna skådespelarna agerar som om de läser innantill. Kanske är det en fullt realistisk skildring av konversationer bland andra generationens invandrarungdomar - jag kan inte avgöra det - men för mig som inte brukar shobresvenska, eller ens hör det i någon större utsträckning blir det knepigt.
Filmen bygger på en populär ungdomsbok och har blivit en liten "Snabba Cash"-light på film av Djengo Esmer. I korta drag skildrar den två gamla kompisars sluttamp på gymnasiet där de med tiden fått två helt skilda inriktningar i livet. Oscar (Simon Settergren) är en mönsterelev som har en strålande framtid framför sig, och Elias (Anestis Mavromatidis) har halkat in på den kriminella banan precis som sin storebror, men grubblar mycket över sitt val och oroar sig för sin lillebror som ligger i farozonen för att gå i samma fotspår.
Båda blir dessutom kära i helt fel personer. Oscar förälskar sig och inleder ett förhållande med sin lärare (Lisa Werlinder), medan den kristna Elias blir kär i muslimen Zeynep (Dilan Gwyn) och den förbjudna frukten blir snart rutten. En stulen digitalkamera knyter ihop de båda huvudpersonerna på ett ganska snyggt sätt och filmen ebbar ut i en rätt dyster historia.
Jag är inte alls rätt målgrupp för filmen och kan väl inte påstå att jag får med mig så mycket från den. Det är ett snyggt foto i filmen, och kärlekshistorien mellan Elias och Zeynep är ganska rar. De sekundära skådespelarna är tyvärr rätt bedrövliga och det blir lite "skruva på sig"-varning när dialogerna levereras platt och inlevelselöst. Dessutom tycker jag att thrillermomentet i filmen känns lite malplacerat, men jag förmodar att manuset följer boken och då är det inte så mycket att göra åt det.
EXTRAMATERIALET
En musikvideo med bilder ur filmen och från studion där låten spelas in.
TRE SAKER
1. Filmen innehåller originalmusik av Thomas Rusiak.
2. Ungdomsromanen filmen bygger på skrevs av Douglas Foley 2003. Den belönades med Nils Holgersson-plaketten 2004.
3. Jag förvånas över att filmfotografen Jay Vasquez inte har något annat på sin meritlista än just "Shoo bre". En imponerande debut måste jag säga.
2. Ungdomsromanen filmen bygger på skrevs av Douglas Foley 2003. Den belönades med Nils Holgersson-plaketten 2004.
3. Jag förvånas över att filmfotografen Jay Vasquez inte har något annat på sin meritlista än just "Shoo bre". En imponerande debut måste jag säga.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
DVD
Lisa Werlinder (5)
Lisa Werlinder (5)
