Mytologiskt svärdfajtande som redan gjorts
FILMENFinska filmexporten Renny Harlin hade sin storhetstid på 90-talet då han regisserade filmer som "Die Hard 2", "Cliffhanger", "Cutthroat Island", "Long Kiss Goodnight" och "Deep Blue Sea". Men sedan millennieskiftet har det inte varit lika tätt med fullträffar. Bland det senaste han gjorde var "5 Days of War" där han enligt vår recensent var helt fel person att ta sig an ett seriöst och allvarligt budskap som filmen bar på. Nu gör han någon form av comeback till actionmarkerna igen genom att fläska på med legenden om Hercules.
Dessvärre är "The Legend of Hercules" inte filmen som kommer att sätta Harlin på kartan igen. Harlin har kanske aldrig varit en originell regissör men när han ger sig in i det episka svärdfajtsträsket gör han det genom att snegla på vad andra har gjort. Det har varit svårt att göra den här typen av filmer på ett eget sätt efter att både "Gladiator" och "300" satt sin prägel på genren. När actionscenerna i "The Legend of Hercules" bryts av med extrem slow-motion önskar man att Zach Snyder kunde få lite royalties direkt ur Harlins ficka...
"Before the myth there was the man" står det på baksidan som någon bonustagline och det är det filmen går ut på. Den inleds 20 år tidigare när Tiryns konung Amphitryon (Scott Adkins) invaderar Argos. Trots att det redan varit mycket blodspillan och två enorma arméer står mot varandra väljer Amphitryon att utmana Argos kung i en man mot man-strid som ska avgöra det hela. Amphitryon vinner och utökar sin armé. Drottning Alkmene (Roxanne McKee) inser att hennes man är maktgalen och aldrig blir nöjd och vänder sig till gudinnan Hera för att få vägledning om hur en fred kan uppstå. I stället blir hon befruktad av guden Zeus för att föda det barn som ska bli problemets lösning. Amphitryon tror att Alkmene haft en mänsklig älskare och vägrar se sonen, som han döper till Alcides, som en like till deras tidigare son Iphikles.
20 år senare är Alcides (Kellan Lutz) en bättre och starkare man än sin bror (Liam Garrigan), och samtidigt är han i vägen. Han har fångat Kretas prinsessas (Gaia Weiss) hjärta, men det är Iphikles hon ska äkta, menar Amphitryon som skickar iväg sin oönskade son på ett idiotuppdrag i Egypten där hela styrkan utom Alcides och kaptenen Sotiris (Liam McIntyre) slaktas. De överlever genom att Sotiris menar att Alcides dött och mannen vid hans sida presenterar sig som Hercules. De blir sålda som slavar och kastas in i fajter, men genom att vara både duktiga och smarta kan de ta sig tillbaka till Grekland och inleda den revolt folket så väl behöver.
Tittar man på filmens IMDB-sida finns det läsarrecensioner som sågar filmen längs med fotknölarna. Jag tycker inte att den är så dålig. Jag är väldigt svag för episka äventyr av det här slaget och har en liten kärlek till grekisk mytologi sedan gammalt och även om "The Legend of Hercules" inte är ett mästerverk blir jag ändå underhållen, och i och med att filmen är oväntat blodfattig angränsar den till att bli en matinéfilm.
Den stora bristen är möjligtvis bristen på originalitet. Utseendemässigt har filmen gjorts redan (främst genom "300") och slaven som blev hjälte känner vi igen från tidigare nämnda "Gladiator" och inte minst från "Spartacus"-serien där Liam McIntyre gjorde en liknande roll i de två sista omgångarna. Kellan Lutz gör sig dock bra som musklig hjälte, men filmen kommer inte att bli någon klassiker som kommande episka svärdfajtsfilmer kommer att jämföras med.
Dessvärre är "The Legend of Hercules" inte filmen som kommer att sätta Harlin på kartan igen. Harlin har kanske aldrig varit en originell regissör men när han ger sig in i det episka svärdfajtsträsket gör han det genom att snegla på vad andra har gjort. Det har varit svårt att göra den här typen av filmer på ett eget sätt efter att både "Gladiator" och "300" satt sin prägel på genren. När actionscenerna i "The Legend of Hercules" bryts av med extrem slow-motion önskar man att Zach Snyder kunde få lite royalties direkt ur Harlins ficka...
"Before the myth there was the man" står det på baksidan som någon bonustagline och det är det filmen går ut på. Den inleds 20 år tidigare när Tiryns konung Amphitryon (Scott Adkins) invaderar Argos. Trots att det redan varit mycket blodspillan och två enorma arméer står mot varandra väljer Amphitryon att utmana Argos kung i en man mot man-strid som ska avgöra det hela. Amphitryon vinner och utökar sin armé. Drottning Alkmene (Roxanne McKee) inser att hennes man är maktgalen och aldrig blir nöjd och vänder sig till gudinnan Hera för att få vägledning om hur en fred kan uppstå. I stället blir hon befruktad av guden Zeus för att föda det barn som ska bli problemets lösning. Amphitryon tror att Alkmene haft en mänsklig älskare och vägrar se sonen, som han döper till Alcides, som en like till deras tidigare son Iphikles.
20 år senare är Alcides (Kellan Lutz) en bättre och starkare man än sin bror (Liam Garrigan), och samtidigt är han i vägen. Han har fångat Kretas prinsessas (Gaia Weiss) hjärta, men det är Iphikles hon ska äkta, menar Amphitryon som skickar iväg sin oönskade son på ett idiotuppdrag i Egypten där hela styrkan utom Alcides och kaptenen Sotiris (Liam McIntyre) slaktas. De överlever genom att Sotiris menar att Alcides dött och mannen vid hans sida presenterar sig som Hercules. De blir sålda som slavar och kastas in i fajter, men genom att vara både duktiga och smarta kan de ta sig tillbaka till Grekland och inleda den revolt folket så väl behöver.
Tittar man på filmens IMDB-sida finns det läsarrecensioner som sågar filmen längs med fotknölarna. Jag tycker inte att den är så dålig. Jag är väldigt svag för episka äventyr av det här slaget och har en liten kärlek till grekisk mytologi sedan gammalt och även om "The Legend of Hercules" inte är ett mästerverk blir jag ändå underhållen, och i och med att filmen är oväntat blodfattig angränsar den till att bli en matinéfilm.
Den stora bristen är möjligtvis bristen på originalitet. Utseendemässigt har filmen gjorts redan (främst genom "300") och slaven som blev hjälte känner vi igen från tidigare nämnda "Gladiator" och inte minst från "Spartacus"-serien där Liam McIntyre gjorde en liknande roll i de två sista omgångarna. Kellan Lutz gör sig dock bra som musklig hjälte, men filmen kommer inte att bli någon klassiker som kommande episka svärdfajtsfilmer kommer att jämföras med.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Filmen gjordes i 3D, vilket är ganska tydligt med tanke på vilka klassiska "saker in i kameran"-bilder som figurerar i den. Tyvärr har 3D-utgåvan inte släppts i Sverige, men finns på import för den som är sugen.
2. Kellan Lutz spelade sin egen farbror - Poseidon - i "Immortals".
3. Hercules svenska namn är egentligen Herakles. För att göra det ännu mer krångligt finns det en Hercules inom den romerska mytologin som visserligen är en sorts fortsättning på den grekiska figuren.
2. Kellan Lutz spelade sin egen farbror - Poseidon - i "Immortals".
3. Hercules svenska namn är egentligen Herakles. För att göra det ännu mer krångligt finns det en Hercules inom den romerska mytologin som visserligen är en sorts fortsättning på den grekiska figuren.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Blu-ray
Kellan Lutz (9)
Kellan Lutz (9)
