Hyfsad action i skönt futuristisk miljö
FILMEN"Bourne"-serien möter Christopher Nolans "Memento"? Tja, något sådant kan man dra till med om man enkelt vill beskriva sci-fi-thrillern "The Anomaly", där Noel Clarke dubbelarbetar som både regissör och huvudperson men inte är filmens ansikte utåt. Lite märkligt, men den uppgiften har hamnat på "Lost"-bekanta Ian Somerhalder.
Clarke spelar den före detta soldaten Ryan som behandlats för post-traumatisk stress. När filmen inleds vaknar han upp i en van utan att veta varför och hur han hamnat där. En kidnappad pojke finns också i vanen och Ryan gör det som faller naturligt och räddar honom. Ryan och pojken flyr undan och Ryan inser att hans senaste minne är sex månader gammalt. Ännu värre blir det när pojken identifierar honom som en av de män som dödade hans mamma och kidnappade honom. Ett slow-motion-slagsmål mot några skurkar senare tuppar Ryan av efter tio minuter realtid för att vakna upp ett par veckor senare på en ny plats, i ett nytt sällskap och med ingen som helst vetskap om hur han hamnat där.
Knivigt läge? Tja, tack vare Somerhalders karaktär Harkin får vi gott om exposition och luckorna fylls igen. Ryan deltog i ett experiment i regi av Harkins far Dr Langham (Brian Cox) och hans kropp är numera värd för Langhams medvetande, men med ojämna mellanrum glappar kontakten så att Ryans eget medvetande tittar fram under några minuter medan systemet startas om. Trots att Ryan bara är sig själv i tiominuterssnuttar då och då lyckas han lista ut vad som pågår och vad som är far och son Langhams stora plan och med hjälp av en prostituerad kvinna (Alexis Knapp) försöker Ryan hindra dem och rädda den kidnappade pojken.
Jag gillar idén och tycker att filmen är ganska välgjord med lagom futuristiska miljöer och detaljer, men jag önskar även att lite kunnigare folk hade fått ta hand om filmskapandet för det blir nästan löjligt med all förklarande exposition som ska klämmas in i varje tiominuterssnutt, precis som varje snutt nästan varje gång kulminerar med ett "episkt" slagsmål i slow-motion. Detta anser jag vara brister i förmågan att berätta en story på ett sätt som inte blir övertydligt. En skicklig manusförfattare fixar sådant.
Men "The Anomaly" är lite småcool på sitt sätt. Hyfsad action i skönt futuristisk miljö.
Clarke spelar den före detta soldaten Ryan som behandlats för post-traumatisk stress. När filmen inleds vaknar han upp i en van utan att veta varför och hur han hamnat där. En kidnappad pojke finns också i vanen och Ryan gör det som faller naturligt och räddar honom. Ryan och pojken flyr undan och Ryan inser att hans senaste minne är sex månader gammalt. Ännu värre blir det när pojken identifierar honom som en av de män som dödade hans mamma och kidnappade honom. Ett slow-motion-slagsmål mot några skurkar senare tuppar Ryan av efter tio minuter realtid för att vakna upp ett par veckor senare på en ny plats, i ett nytt sällskap och med ingen som helst vetskap om hur han hamnat där.
Knivigt läge? Tja, tack vare Somerhalders karaktär Harkin får vi gott om exposition och luckorna fylls igen. Ryan deltog i ett experiment i regi av Harkins far Dr Langham (Brian Cox) och hans kropp är numera värd för Langhams medvetande, men med ojämna mellanrum glappar kontakten så att Ryans eget medvetande tittar fram under några minuter medan systemet startas om. Trots att Ryan bara är sig själv i tiominuterssnuttar då och då lyckas han lista ut vad som pågår och vad som är far och son Langhams stora plan och med hjälp av en prostituerad kvinna (Alexis Knapp) försöker Ryan hindra dem och rädda den kidnappade pojken.
Jag gillar idén och tycker att filmen är ganska välgjord med lagom futuristiska miljöer och detaljer, men jag önskar även att lite kunnigare folk hade fått ta hand om filmskapandet för det blir nästan löjligt med all förklarande exposition som ska klämmas in i varje tiominuterssnutt, precis som varje snutt nästan varje gång kulminerar med ett "episkt" slagsmål i slow-motion. Detta anser jag vara brister i förmågan att berätta en story på ett sätt som inte blir övertydligt. En skicklig manusförfattare fixar sådant.
Men "The Anomaly" är lite småcool på sitt sätt. Hyfsad action i skönt futuristisk miljö.
EXTRAMATERIALET
Utöver ett kommentarspår med Noel Clarke finns tre bakomfilmer som tillsammans klockar in på en halvtimme ungefär. De två första bakomfilmerna handlar om produktionsdesignen och fajtscenerna. Den ansvarige designern redogör för hur vissa av scenbyggena gjordes och i fajtfilmen får vi veta att filmens unika inslag är att alla fajter är gjorda i en tagning, vilket krävde stor planering och även resulterade i vissa skador. Clarke berättar vid flera tillfällen hur han fick gå över till flytande diet under några dagar efter att ha skadat käken. Kul unik detalj, för det visuella greppet med slow-motion-pauser känns ganska gjort vid det här laget.
Den sista bakomfilmen kombinerar de båda genom att bryta ned manuset till en av filmens fajtscener och visa hur orden blev färdig film så att säga.
Den sista bakomfilmen kombinerar de båda genom att bryta ned manuset till en av filmens fajtscener och visa hur orden blev färdig film så att säga.
TRE SAKER
1. Clarke är först och främst skådespelare men har två regissörsjobb på meritlistan innan "The Anomaly".
2. För manuset står Simon Lewis som långfilmsdebuterar med filmen.
3. Att Ian Somerhalder är omslagspojke är inget unikt för utgåvan i Sverige. Han är även affischpojke över huvud taget verkar det som.
2. För manuset står Simon Lewis som långfilmsdebuterar med filmen.
3. Att Ian Somerhalder är omslagspojke är inget unikt för utgåvan i Sverige. Han är även affischpojke över huvud taget verkar det som.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA