Färgsprakande med Jackman i toppklass
FILMENHistorien om Peter Pan har adapterats i all evighet sedan författaren J.M. Barries originalpjäs gick upp 1904. Samtidigt har det gjorts filmer som knyter an till historien men berättar andra historier. Steven Spielbergs "Hook" berättade om en vuxen Peter Pan som glömt bort att han var "pojken som vägrade bli vuxen", och "Finding Neverland" med Johnny Depp berättade en sorts variant på storyn med Barries som huvudperson. "Pan" kommer också med en egen twist på legenden och presenterar en inte tidigare berättad origin story om hur barnhemspojken Peter (Levi Miller) visade sig vara den flygande pojken Peter Pan som enligt en profetia skulle fria Neverland från piraten Blackbeards (Hugh Jackman) envälde.
Inledningsvis ser vi hur en ung kvinna (Amanda Seyfried) motvilligt placerar ett spädbarn vid ett barnhems ytterdörr. Hon ger barnet ett halsband med en panflöjt och smyger ned ett personligt brev som förklarar allt innan hon försvinner. Tolv år senare är vi mitt i andra världskrigets London, där bombplanen viner förbi och tiderna är minst sagt bistra. Peter och hans kompis noterar att flera av deras vänner försvinner över natten, som om de blivit placerade i fosterhem utan att säga adjö. De misstänker dock att något är skumt och en natt ser de hur pirater kommer in genom taket och kidnappar barnen. Peter blir också tagen och upphissad till ett flygande piratskepp som far iväg till Neverland där Peter och de övriga barnen ska bli slavar i Blackbeards gruva. Han behöver älvstoft för att förbli ung och alert.
Här pausar jag lite för att ta fram den stora skopan och ösa kärlek över Hugh Jackman som plockar fram sin teatrala och medvetet komiska ådra och får till ett härligt överspel som passar exakt rätt i sammanhanget. Jackman tar över hela filmen och det är en fröjd att se varenda sekund han är med i rutan. Åter till plotten:
Peter blir kompis med en lite äldre gruvarbetare, James Hook (Garrett Hedlund) - ja precis, den Hook som enligt legenden är Pans värsta fiende, och i samband med att Peter blir anklagad för att ha stulit älvstoft upptäcker de att han kan flyga, om än ganska okontrollerat. Det hela ebbar ut i en kaotisk situation där Hook, Peter och den mesiga förmannen Smee (Adeel Akhtar) flyr för att stjäla ett piratskepp och flyga bort från ön. Peter har dock fått höra profetian och misstänker att hans mamma finns någonstans på ön, och vill i stället söka upp Stamfolket som är de enda som står emot Blackbeard. Samtidigt gnager profetian i hans huvud: Är han den utvalda pojken och vad ska han i så fall göra?
Det här är verkligen en riktig familjefilm av klassiskt matinésnitt som rullar på med fart och fläkt. Rent utseendemässigt skildrar filmen den inledande hälften i den krigsdrabbade och fattiga London som väldigt grått och trist för att sedan blomma ut i riktigt färgsprakande prakt i Neverland. Stamfolket är multikulturellt och till och med piraterna bidrar med färg då deras krutrök är både blå och gul och grön och vilka färger man nu kan hitta. Ett lustigt tilltag som verkligen avdramatiserar att piraterna faktiskt utför någon sorts utrotning.
Personligen blir jag inte direkt golvad. Utöver Jackmans bländande insats får resten av filmen godkänt. Snyggt gjort och allt sådant, men det känns mer som barnens film än min. Det är dock ganska kul att få den här bakgrundshistorien och det är förstås lite lustigt att Peter och Hook är vänner här. Tidpunkten när de blir ovänner skildras aldrig och det är ju förstås något en eventuell uppföljare kan skildra, även om jag själv inte känner något behov av mer.
3D-VERSION
I sitt platta 2D-utförande får man faktiskt en ganska bra känsla av rymd och djup, men självklart förstärks det när 3D:n ger filmen en episk knuff. 3D:n tillför helt klart något positivt i detta fall. Snyggt och effektivt.
Inledningsvis ser vi hur en ung kvinna (Amanda Seyfried) motvilligt placerar ett spädbarn vid ett barnhems ytterdörr. Hon ger barnet ett halsband med en panflöjt och smyger ned ett personligt brev som förklarar allt innan hon försvinner. Tolv år senare är vi mitt i andra världskrigets London, där bombplanen viner förbi och tiderna är minst sagt bistra. Peter och hans kompis noterar att flera av deras vänner försvinner över natten, som om de blivit placerade i fosterhem utan att säga adjö. De misstänker dock att något är skumt och en natt ser de hur pirater kommer in genom taket och kidnappar barnen. Peter blir också tagen och upphissad till ett flygande piratskepp som far iväg till Neverland där Peter och de övriga barnen ska bli slavar i Blackbeards gruva. Han behöver älvstoft för att förbli ung och alert.
Här pausar jag lite för att ta fram den stora skopan och ösa kärlek över Hugh Jackman som plockar fram sin teatrala och medvetet komiska ådra och får till ett härligt överspel som passar exakt rätt i sammanhanget. Jackman tar över hela filmen och det är en fröjd att se varenda sekund han är med i rutan. Åter till plotten:
Peter blir kompis med en lite äldre gruvarbetare, James Hook (Garrett Hedlund) - ja precis, den Hook som enligt legenden är Pans värsta fiende, och i samband med att Peter blir anklagad för att ha stulit älvstoft upptäcker de att han kan flyga, om än ganska okontrollerat. Det hela ebbar ut i en kaotisk situation där Hook, Peter och den mesiga förmannen Smee (Adeel Akhtar) flyr för att stjäla ett piratskepp och flyga bort från ön. Peter har dock fått höra profetian och misstänker att hans mamma finns någonstans på ön, och vill i stället söka upp Stamfolket som är de enda som står emot Blackbeard. Samtidigt gnager profetian i hans huvud: Är han den utvalda pojken och vad ska han i så fall göra?
Det här är verkligen en riktig familjefilm av klassiskt matinésnitt som rullar på med fart och fläkt. Rent utseendemässigt skildrar filmen den inledande hälften i den krigsdrabbade och fattiga London som väldigt grått och trist för att sedan blomma ut i riktigt färgsprakande prakt i Neverland. Stamfolket är multikulturellt och till och med piraterna bidrar med färg då deras krutrök är både blå och gul och grön och vilka färger man nu kan hitta. Ett lustigt tilltag som verkligen avdramatiserar att piraterna faktiskt utför någon sorts utrotning.
Personligen blir jag inte direkt golvad. Utöver Jackmans bländande insats får resten av filmen godkänt. Snyggt gjort och allt sådant, men det känns mer som barnens film än min. Det är dock ganska kul att få den här bakgrundshistorien och det är förstås lite lustigt att Peter och Hook är vänner här. Tidpunkten när de blir ovänner skildras aldrig och det är ju förstås något en eventuell uppföljare kan skildra, även om jag själv inte känner något behov av mer.
3D-VERSION
I sitt platta 2D-utförande får man faktiskt en ganska bra känsla av rymd och djup, men självklart förstärks det när 3D:n ger filmen en episk knuff. 3D:n tillför helt klart något positivt i detta fall. Snyggt och effektivt.
EXTRAMATERIALET
Utöver ett kommentarspår finns det en handfull featuretter av det lättare slaget som tillsammans utgör knappt en halvtimmes bonustittande. Det finns dessvärre inget märkvärdigt här utan det är en lite längre titt på filmens story och legenden om Pan, vidare två kortare tittar på hur man hittade rätt skådespelare till Peter Pan och hur piraterna med Hugh Jackman i spetsen knåpades ihop för att bli udda och originella, samt en liten genomgång av olika inspelningsmiljöer med en ganska fjantig berättarröst.
Den stora behållningen är, precis som i filmen, Hugh Jackman som piraten Blackbeard. Det syns att han njöt av att göra rollen och karaktären är i modern tid den roligaste piraten sedan Captain Jack Sparrow.
Den stora behållningen är, precis som i filmen, Hugh Jackman som piraten Blackbeard. Det syns att han njöt av att göra rollen och karaktären är i modern tid den roligaste piraten sedan Captain Jack Sparrow.
TRE SAKER
1. Man måste beundra genidraget att använda sig av Nirvanas "Smells like Teen Spirit" och The Ramones "Blitzkrieg Bop" i filmen på ett så pass annorlunda och oväntat sätt. Hatten av!
2. Fen Tingeling figurerar som hastigast i filmen och den stora kvinnliga rollen görs av Rooney Mara som krigarprinsessan Tiger Lily som både sparkar arsle, motiverar Peter att tro på sig själv och bli något sorts kärleksintresse för Hook.
3. Filmens manus är ett av de som utmärkt sig på den så kallade "Blacklist", listan över oproducerade men uppskattade manus. 2013 fanns "Pan" med på listan.
2. Fen Tingeling figurerar som hastigast i filmen och den stora kvinnliga rollen görs av Rooney Mara som krigarprinsessan Tiger Lily som både sparkar arsle, motiverar Peter att tro på sig själv och bli något sorts kärleksintresse för Hook.
3. Filmens manus är ett av de som utmärkt sig på den så kallade "Blacklist", listan över oproducerade men uppskattade manus. 2013 fanns "Pan" med på listan.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA