Godkänd uppväxtsskildring
FILMEN"20th Century Women" är emellanåt en långsam film med en intellektuell, filosofisk och politisk underton som jag visserligen kan trivas att vistas i, men som även riskerar att passera förbi utan att jag hänger med. Fullt så komplicerad är inte Mike Mills halvt självbiografiska film, men den är i den här Noah Baumbach-aktiga världen där filmerna kanske är lite för smarta för mig. Det finns även en knivsudd Wes Anderson i filmen, men det är mest för att filmens struktur är lite romanaktig med information via voiceover, stillbilder och annat.
Historien utspelar sig 1979. Jamie (Lucas Jade Zumann) är femton år och bor tillsammans med sin mamma Dorothea (Annette Bening) i ett renoveringsobjekt till hus. Pappan finns inte med i bilden, men det bor en annan man i huset. William (Billy Crudup) är inneboende och en riktig fixare som lagar bilar och renoverar huset. En annan inneboende är 24-åriga fotografen Abbie (Greta Gerwig) och en tredje är 17-åriga Julie (Elle Fanning) som egentligen inte bor där men varje kväll kryper in genom Jamies fönster och sover bredvid honom.
1979 är ett år när världen förändras. 70-talet går bokstavligt talat över i 80-talet, men det är så mycket mer än att kalendern ändrar den tredje siffran i årtalet. Dorothea känner att hon börjar tappa greppet om Jamie som är en bit in i tonåren och i förändring. Han hävdar att allt är bra, men Dorothea tycker ändå att han behöver hjälp att formas till "en bra man". Därför ber hon Abbie och Julie om assistans. De förstår världen som Jamie är på väg in i och kan bidra med både kulturell och emotionell utbildning när hennes egna resurser inte längre räcker till.
Mike Mills (född 1966 och alltså inte helt jämnårig med filmens huvudperson) berättar i extramaterialets featuretter att Dorothea är baserad på hans egen mamma, Abbie på tjejer han känner och Julie på tjejer han var förälskad i under tonåren. Att filmen är delvis självbiografisk är ganska givet. Men det händer egentligen inte så där jättemycket när Abbie och Julie får sina uppdrag - och i ärlighetens namn tycker jag att de redan innan Dorothea ber dem om hjälp gör ungefär det som hon ber dem göra. Den biten är lite otydlig i filmen.
Men samtidigt som Jamie lär sig att bli en man får Dorothea tid att komma underfund med vilken sorts kvinna hon är, och det blir en parallell resa för de båda karaktärerna som leder fram till något efter att kameran slutat att fånga deras liv.
Det är en godkänd film. Jag kan inte påstå att jag blir överdrivet engagerad i historien, men jag tycker att det är en intressant skildring av en killes uppväxt bland en rad spännande personligheter. Dessutom är filmen riktigt sympatisk ur en musikalisk synvinkel. Tiden kring 1979 var inte helt dum när det gällde det musikaliska.
Historien utspelar sig 1979. Jamie (Lucas Jade Zumann) är femton år och bor tillsammans med sin mamma Dorothea (Annette Bening) i ett renoveringsobjekt till hus. Pappan finns inte med i bilden, men det bor en annan man i huset. William (Billy Crudup) är inneboende och en riktig fixare som lagar bilar och renoverar huset. En annan inneboende är 24-åriga fotografen Abbie (Greta Gerwig) och en tredje är 17-åriga Julie (Elle Fanning) som egentligen inte bor där men varje kväll kryper in genom Jamies fönster och sover bredvid honom.
1979 är ett år när världen förändras. 70-talet går bokstavligt talat över i 80-talet, men det är så mycket mer än att kalendern ändrar den tredje siffran i årtalet. Dorothea känner att hon börjar tappa greppet om Jamie som är en bit in i tonåren och i förändring. Han hävdar att allt är bra, men Dorothea tycker ändå att han behöver hjälp att formas till "en bra man". Därför ber hon Abbie och Julie om assistans. De förstår världen som Jamie är på väg in i och kan bidra med både kulturell och emotionell utbildning när hennes egna resurser inte längre räcker till.
Mike Mills (född 1966 och alltså inte helt jämnårig med filmens huvudperson) berättar i extramaterialets featuretter att Dorothea är baserad på hans egen mamma, Abbie på tjejer han känner och Julie på tjejer han var förälskad i under tonåren. Att filmen är delvis självbiografisk är ganska givet. Men det händer egentligen inte så där jättemycket när Abbie och Julie får sina uppdrag - och i ärlighetens namn tycker jag att de redan innan Dorothea ber dem om hjälp gör ungefär det som hon ber dem göra. Den biten är lite otydlig i filmen.
Men samtidigt som Jamie lär sig att bli en man får Dorothea tid att komma underfund med vilken sorts kvinna hon är, och det blir en parallell resa för de båda karaktärerna som leder fram till något efter att kameran slutat att fånga deras liv.
Det är en godkänd film. Jag kan inte påstå att jag blir överdrivet engagerad i historien, men jag tycker att det är en intressant skildring av en killes uppväxt bland en rad spännande personligheter. Dessutom är filmen riktigt sympatisk ur en musikalisk synvinkel. Tiden kring 1979 var inte helt dum när det gällde det musikaliska.
EXTRAMATERIALET
Utöver kommentarspår med regissören och manusförfattaren Mike Mills finns det hela nio featuretter i olika längder. Dessa lider generellt av alldeles för mycket utdrag ur filmen och upprepande information, men ger ändå en bra blick på filmens innehåll, roller och skådespelare med mera.
TRE SAKER
1. Filmens svenska titel är "Alla tiders kvinnor". Lite märklig titel eftersom "20th century" ju är nittonhundratalet och knappast "alla tider".
2. Jag hade väl aldrig trott att jag skulle få se Annette Bening mima till Black Flags "Nervous Breakdown" men det får jag i denna film.
3. Billy Crudup kom in i mitt liv i den film som jag länge rankat som min absoluta favorit genom tiderna och jag blev förtjust i hans utseende i den - halvlångt hår och snygg mustasch - och blev besviken när han inte såg ut så i vanliga fall. Sexton år senare har han exakt samma utseende i denna film, bara lite klädsamt äldre i dragen!
2. Jag hade väl aldrig trott att jag skulle få se Annette Bening mima till Black Flags "Nervous Breakdown" men det får jag i denna film.
3. Billy Crudup kom in i mitt liv i den film som jag länge rankat som min absoluta favorit genom tiderna och jag blev förtjust i hans utseende i den - halvlångt hår och snygg mustasch - och blev besviken när han inte såg ut så i vanliga fall. Sexton år senare har han exakt samma utseende i denna film, bara lite klädsamt äldre i dragen!
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Blu-ray
Annette Bening (8)
Annette Bening (8)
