Snubbelkomedi med genrens expert
FILMENDen klantiga agenten är ju en kär gammal filmfigur som går att spåra tillbaka till 60-talets "Rosa Pantern"-filmer och tv-serien "Get Smart". Även Johnny English har en femton år lång karriär vid det här laget, där "Johnny English Strikes Again" är den tredje filmen med karaktären. Jag har vad jag kan minnas inte sett någon av de tidigare filmerna, men det spelar föga roll då det är väldigt lätt att förstå grejen och komma in i filmen.
Johnny English (Rowan Atkinson) är en före detta agent vid den brittiska underrättelsetjänsten som numera tjänstgör som geografilärare på en landsbygdsskola där han sprider sina spiontrick till de uppskattande barnen. Men kanske drömmer han om att bli återinkallad till tjänst en dag. Och det är precis vad som händer när en cyberattack drabbar England och samtliga aktiva agenter avslöjas. En handfull äldre eller pensionerade agenter kallas in, men blir snabbt enbart en när English direkt klantar till det.
Hur som helst är han redo att göra en insats och tillsammans med sin betydligt duktigare sidekick Bough (Ben Miller) kör de i ilfart till Frankrike där ursprunget till attacken ska finnas. Som old school-agent väljer English bort både moderna hjälpmedel och energisnåla fordon för klassiska spionmanicklar och en brittisk klassiker: En röd Aston Martin V8 Vantage Classic. Perfekt för att inte synas i mängden. Eller?
En rad klanterier senare och English verkar vara skurken på spåren, men den skyldiga är samtidigt den enda person som kan rädda England från sin kollapsande digitala infrastruktur och det kan väl ändå inte vara en skurk?
Filmen är snabb och effektiv och lägger inte onödig tid på oväsentligheter och är därför över på mindre än 90 minuter. Det tycker jag passar stilen bra. Här känns det som historien redan på manusstadiet trimmades ordentligt. Komedin är föga oväntat av klassiskt slapsticksnitt och det känns emellanåt lite väl enkelt och dessutom ganska gjort, men samtidigt är Atkinson en expert på det här stuket och sekvensen där han äter en väldigt stark nöt är så kul att jag skrattar till.
Men det är bland de få grejer jag verkligen skrattar åt. "Johnny English Strikes Again" känns som en sådan där film där det roligaste är samlat i trailern och det nästan räcker med att se bara den. Fast riktigt så illa är det givetvis inte och är man på humör för en tramsig actionkomedi är detta rätt film att lägga nästan 90 minuter på.
Johnny English (Rowan Atkinson) är en före detta agent vid den brittiska underrättelsetjänsten som numera tjänstgör som geografilärare på en landsbygdsskola där han sprider sina spiontrick till de uppskattande barnen. Men kanske drömmer han om att bli återinkallad till tjänst en dag. Och det är precis vad som händer när en cyberattack drabbar England och samtliga aktiva agenter avslöjas. En handfull äldre eller pensionerade agenter kallas in, men blir snabbt enbart en när English direkt klantar till det.
Hur som helst är han redo att göra en insats och tillsammans med sin betydligt duktigare sidekick Bough (Ben Miller) kör de i ilfart till Frankrike där ursprunget till attacken ska finnas. Som old school-agent väljer English bort både moderna hjälpmedel och energisnåla fordon för klassiska spionmanicklar och en brittisk klassiker: En röd Aston Martin V8 Vantage Classic. Perfekt för att inte synas i mängden. Eller?
En rad klanterier senare och English verkar vara skurken på spåren, men den skyldiga är samtidigt den enda person som kan rädda England från sin kollapsande digitala infrastruktur och det kan väl ändå inte vara en skurk?
Filmen är snabb och effektiv och lägger inte onödig tid på oväsentligheter och är därför över på mindre än 90 minuter. Det tycker jag passar stilen bra. Här känns det som historien redan på manusstadiet trimmades ordentligt. Komedin är föga oväntat av klassiskt slapsticksnitt och det känns emellanåt lite väl enkelt och dessutom ganska gjort, men samtidigt är Atkinson en expert på det här stuket och sekvensen där han äter en väldigt stark nöt är så kul att jag skrattar till.
Men det är bland de få grejer jag verkligen skrattar åt. "Johnny English Strikes Again" känns som en sådan där film där det roligaste är samlat i trailern och det nästan räcker med att se bara den. Fast riktigt så illa är det givetvis inte och är man på humör för en tramsig actionkomedi är detta rätt film att lägga nästan 90 minuter på.
EXTRAMATERIALET
Bakomfilmerna om Rowan Atkinson och de andra skådespelarna är förstås indränkta i inbördes beundran, vilket gör filmerna lika givande och berikande som fri tillgång på krattor när det är snöstorm. I och för sig är det klart att Atkinson ändå är väl värd lite beröm och kärlek för lång och trogen tjänst inom snubbelkomiken.
Tillbakablicken på hela trilogin är däremot lite mer givande, speciellt för mig som inte sett de tidigare filmerna. Nu behöver jag inte det heller.
Innan vi landar i inslag om prylar, bilar och inspelningsplatser får vi en titt på filmens VR-scen som verkar har varit komplicerad att göra. Behållningen av den blev dock inte så enorm för min del. En ganska uppenbar och småtrist sekvens.
Slutligen finns ett kommentarspår för den som har tid att lägga på det.
Tillbakablicken på hela trilogin är däremot lite mer givande, speciellt för mig som inte sett de tidigare filmerna. Nu behöver jag inte det heller.
Innan vi landar i inslag om prylar, bilar och inspelningsplatser får vi en titt på filmens VR-scen som verkar har varit komplicerad att göra. Behållningen av den blev dock inte så enorm för min del. En ganska uppenbar och småtrist sekvens.
Slutligen finns ett kommentarspår för den som har tid att lägga på det.
TRE SAKER
1. Bilen Johnny English kör är Rowan Atkinsons egen, köpt ett halvår innan filminspelningen.
2. Sannolikt är detta den sista filmen med karaktären, men Atkinson gillar brasklappen "man ska aldrig säga aldrig".
3. När jag läser på lite noterar jag att grundupplägget på filmen är snarlikt den första "Johnny English"-filmen från 2003, och det finns fler likheter än att English är den enda tillgängliga agenten. Kanske ett sätt att knyta ihop säcken också?
2. Sannolikt är detta den sista filmen med karaktären, men Atkinson gillar brasklappen "man ska aldrig säga aldrig".
3. När jag läser på lite noterar jag att grundupplägget på filmen är snarlikt den första "Johnny English"-filmen från 2003, och det finns fler likheter än att English är den enda tillgängliga agenten. Kanske ett sätt att knyta ihop säcken också?
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Blu-ray
Kevin Eldon (7)
Kevin Eldon (7)
