En helt ny värld och huvudskurk
FILMENMed film nummer 31 sparkar Marvel igång fas fem i sitt numera ordentligt etablerade filmuniversum. Det är imponerande när man tänker på det, speciellt som det inte finns ett givet stopp för franchisen i dagsläget. Film nummer 31 är också film tre för Ant-Man/Scott Lang (Paul Rudd) som debuterade för åtta år sedan och utöver den egna trilogin också synts i ytterligare tre och därmed är lika etablerad. Precis som The Wasp/Hope Van Dyne (Evangeline Lilly) som varit med hela vägen, men inte dräktklädd i alla filmer.
Filmen knyter an till sin föregångare där Scott, Hope och Hank Pym (Michael Douglas) lyckades hämta hem Janet Van Dyne (Michelle Pfeiffer) från kvantvärlden där hon varit fast i 30 år. Inledningen på den här filmen visar att hon inte varit helt ensam där under alla de där åren... Filmen knyter även an till tv-serien "Loki" som etablerade en karaktär som där kallades He Who Remains (Jonathan Majors) men som i själva verket borde kallas Kang och som vi från och med nu kommer att se en hel del av.
Scott Lang lever ett trivsamt liv som igenkänd hjälte efter bataljerna mot Thanos. I stället är det dottern Cassie (numera spelad av Kathryn Newton) som likt sin far hamnar i häktet då och då på grund av något dumt bus. Men Cassie är inget problembarn utan en smart ung forskare som tillsammans med Hank och Hope jobbat på ett litet hemligt projekt som hon visar för resten av familjen. Det är en sorts teleskop för att studera kvantvärlden utan att fara dit. Oerhört smart tycker alla utom Janet som i panik instruerar Cassie att omedelbart stänga av den signal teleskopet skickar till kvantvärlden. Men det är för sent och plötsligt svarar kvantvärlden och vips sugs kvintetten ned till denna subatomiska värld som snabbt ska visa sig vara ett komplett universum med allt vad det innebär.
Gänget delas upp i två delar som var för sig stöter på människor och varelser därnere och Hank och Hope blir varse om att Janet långt ifrån berättat sanningen om vad som på gick under hennes 30 år i kvantvärlden och vem hon faktiskt var där. Men Janet vet också vem som finns där och varför det är så viktigt att han under inga omständigheter får lämna kvantvärlden. Kangs fullständiga namn är Kang erövraren och många är de universum som han utplånat bara för att han kunnat.
Men Kang kan vara övertygande och när han bestämt säger att något väldigt mycket värre är på väg ställs Scott inför ett väldigt svårt val som kan vara direkt avgörande för framtiden.
Jag hade sett en del trista sifferbetyg på "Ant-Man and the Wasp: Quantumania" innan jag själv såg filmen och var lite orolig att den skulle svika mig. Det gjorde den verkligen inte. Jag kommer på mig själv kanske en halvtimme in i storyn att jag verkligen gillar den. Skämten är roliga och är precis lagom många (något som "Thor: Love and Thunder" misslyckades med) och den visuella designen är helt makalös. Jag kan inte begripa hur Marvel gång på gång kan skapa så magnifika och unika världar och varelser. Någonstans beskrevs "Quantumania" som "Marvels 'Star Wars'" och jag förstår varför. Kvantvärldens miljöer och varelser är väldigt likt den variation och mångfald som George Lucas hittade på en gång i tiden. Det är hur som helst oerhört läckert och märkligt trovärdigt.
Det känns också bra att Marvel har sin nästa stora huvudskurk klar och kan lägga lite tid på att utveckla Kang ytterligare i några filmer innan dubbelmackan "Avengers: The Kang Dynasty" och "Avengers: Secret Wars" (2025-2026). I många superhjältefilmsammanhang faller skurkarna lite platt men Marvel lyckades bra med Thanos och jag tror att det kan bli något liknande nu. Jonathan Majors har goda möjligheter att skapa en riktigt karismatisk skurk - om han nu får chans att fortsätta som karaktären...
Filmen knyter an till sin föregångare där Scott, Hope och Hank Pym (Michael Douglas) lyckades hämta hem Janet Van Dyne (Michelle Pfeiffer) från kvantvärlden där hon varit fast i 30 år. Inledningen på den här filmen visar att hon inte varit helt ensam där under alla de där åren... Filmen knyter även an till tv-serien "Loki" som etablerade en karaktär som där kallades He Who Remains (Jonathan Majors) men som i själva verket borde kallas Kang och som vi från och med nu kommer att se en hel del av.
Scott Lang lever ett trivsamt liv som igenkänd hjälte efter bataljerna mot Thanos. I stället är det dottern Cassie (numera spelad av Kathryn Newton) som likt sin far hamnar i häktet då och då på grund av något dumt bus. Men Cassie är inget problembarn utan en smart ung forskare som tillsammans med Hank och Hope jobbat på ett litet hemligt projekt som hon visar för resten av familjen. Det är en sorts teleskop för att studera kvantvärlden utan att fara dit. Oerhört smart tycker alla utom Janet som i panik instruerar Cassie att omedelbart stänga av den signal teleskopet skickar till kvantvärlden. Men det är för sent och plötsligt svarar kvantvärlden och vips sugs kvintetten ned till denna subatomiska värld som snabbt ska visa sig vara ett komplett universum med allt vad det innebär.
Gänget delas upp i två delar som var för sig stöter på människor och varelser därnere och Hank och Hope blir varse om att Janet långt ifrån berättat sanningen om vad som på gick under hennes 30 år i kvantvärlden och vem hon faktiskt var där. Men Janet vet också vem som finns där och varför det är så viktigt att han under inga omständigheter får lämna kvantvärlden. Kangs fullständiga namn är Kang erövraren och många är de universum som han utplånat bara för att han kunnat.
Men Kang kan vara övertygande och när han bestämt säger att något väldigt mycket värre är på väg ställs Scott inför ett väldigt svårt val som kan vara direkt avgörande för framtiden.
Jag hade sett en del trista sifferbetyg på "Ant-Man and the Wasp: Quantumania" innan jag själv såg filmen och var lite orolig att den skulle svika mig. Det gjorde den verkligen inte. Jag kommer på mig själv kanske en halvtimme in i storyn att jag verkligen gillar den. Skämten är roliga och är precis lagom många (något som "Thor: Love and Thunder" misslyckades med) och den visuella designen är helt makalös. Jag kan inte begripa hur Marvel gång på gång kan skapa så magnifika och unika världar och varelser. Någonstans beskrevs "Quantumania" som "Marvels 'Star Wars'" och jag förstår varför. Kvantvärldens miljöer och varelser är väldigt likt den variation och mångfald som George Lucas hittade på en gång i tiden. Det är hur som helst oerhört läckert och märkligt trovärdigt.
Det känns också bra att Marvel har sin nästa stora huvudskurk klar och kan lägga lite tid på att utveckla Kang ytterligare i några filmer innan dubbelmackan "Avengers: The Kang Dynasty" och "Avengers: Secret Wars" (2025-2026). I många superhjältefilmsammanhang faller skurkarna lite platt men Marvel lyckades bra med Thanos och jag tror att det kan bli något liknande nu. Jonathan Majors har goda möjligheter att skapa en riktigt karismatisk skurk - om han nu får chans att fortsätta som karaktären...
EXTRAMATERIALET
Extramaterialet är av det kortare slaget men det är ändå någonting. Två korta featuretter står för det traditionella bakommaterialet (tillsammans med ett kommentarspår förstås) där den första handlar om Ant-Man-franschisen och familjetemat och den andra om filmens två huvudskurkar, Kang och MODOK.
De plikttrogna bloopersklippen ger inte mycket mervärde och de två bortklippta scenerna är ju inte riktigt det utan snarare två scener där vi får se filmens kanske roligaste karaktär, nämligen gelefiguren Veb som David Dastmalchian givit röst och rörelser till. Dastmalchian har i de tidigare Ant-Man-filmerna spelat den kufiska Kurt men Veb är en rolig och charmig ny karaktär. Här ser vi två viktiga scener innan Dastmalchian i grå dräkt ersatts med en datagjord karaktär.
De plikttrogna bloopersklippen ger inte mycket mervärde och de två bortklippta scenerna är ju inte riktigt det utan snarare två scener där vi får se filmens kanske roligaste karaktär, nämligen gelefiguren Veb som David Dastmalchian givit röst och rörelser till. Dastmalchian har i de tidigare Ant-Man-filmerna spelat den kufiska Kurt men Veb är en rolig och charmig ny karaktär. Här ser vi två viktiga scener innan Dastmalchian i grå dräkt ersatts med en datagjord karaktär.
TRE SAKER
1. En ny och udda karaktär är den i kvantvärlden högt uppsatta Lord Krylar som spelas av en skådespelare som kändes som totalt främmande för Marvelvärlden fram till nu, nämligen Bill Murray. Lite snarlik Jeff Goldblums inhopp som Grandmaster i "Thor: Ragnarök".
2. Filmen innehåller alltså den första liveactionversionen av Marvelfiguren MODOK i en gestaltning som blivit lite av en vattendelare. Jag vet att många är besvikna på den. Personligen har jag ingen relation till MODOK alls, men tycker att den är lite... konstig och att specialeffekterna kunde varit bättre, speciellt MODOKs ögon/blick som är lite off.
3. Filmen har två bonusscener som båda är relevanta för framtiden.
2. Filmen innehåller alltså den första liveactionversionen av Marvelfiguren MODOK i en gestaltning som blivit lite av en vattendelare. Jag vet att många är besvikna på den. Personligen har jag ingen relation till MODOK alls, men tycker att den är lite... konstig och att specialeffekterna kunde varit bättre, speciellt MODOKs ögon/blick som är lite off.
3. Filmen har två bonusscener som båda är relevanta för framtiden.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Blu-ray
