Obskyrt, udda och bra
FILMENAtt Marvel börjat gräva allt djupare i sin karaktärsskatt är uppenbart för nu börjar även hyfsat obskyra figurer dyka upp i deras filmuniversum. Ingen hade trott för tio år sedan när de första filmerna med hushållskaraktärer som Iron Man, Hulk, Captain America och Thor kom att vi en dag skulle se en tv-serie med Moon Knight. Men uppenbarligen är inget omöjligt när man fått snurr på sina produktioner.
Jag vet att i någon av mina banankartonger med barndomens serietidningar som tyvärr ligger och trycker i förrådet finns det en eller ett par nummer av "Superserien: Månriddaren". Konsulterar jag stabila källan Seriewikin finner jag att utöver två album 1980 kom det totalt 26 nummer mellan 1981 och 1983. Med svenska mått mätt anser jag att Moon Knight därmed är ganska obskyr.
Jag mindes inte mer än namnet och karaktärens utseende inför tv-seriens start och därför blir jag rätt överraskad när seriens huvudperson lider av dissociativ identitetsstörning, eller personlighetsklyvning för att använda ett lättare uttryck. Det är Oscar Isaac som spelar huvudpersonen Steven Grant, en försynt brittisk vegan med ett stort intresse för det gamla Egypten och dess mytologi. Han jobbar på British Museum i London och drömmer om att bli guide för att kunna dela med sig sin kunskap, men han är bunden till souvenirbutiken utan chans till avancemang. Steven lider av blackouter där han plötsligt kan vakna upp någon helt annanstans utan att veta hur han hamnat där och vad han gjort. Emellanåt får han minnesbilder som känns helt främmande. Det har sin förklaring i att Steven inte bara är Steven utan också Marc Spector, en amerikansk före detta yrkessoldat.
Det är Marc som är Moon Knight, en avatar för den egyptiska månguden Khonshu, som straffar de som begått oförrätter. Steven har ingen vetskap om Marc och Khonshu, men de vet om Steven och Marc börjar kontakta sin andra persona genom reflektioner. När Steven hittar en okänd telefon i sitt hem kommer han i kontakt med Layla (May Calamawy) som är Marcs fru som heller inte känner till Steven men som ändå förstår att mannen som ser ut som hennes man inte är det. Layla blir behjälplig för Steven att förstå situationen.
Seriens skurk är kultledaren Arthur Harrow (Ethan Hawke) som tidigare var Khonshus avatar men i stället började dyrka gudinnan Ammit som har ett betydligt hårdare bestraffningsunderlag än Khonshu. Harrows mål är att hitta Ammits grav och frigöra henne och för det behöver han något som Marc/Steven har. Äventyret tar oss till Egypten och Steven och Marc behöver hitta ett sätt att samarbeta för att förhindra Harrow från att lyckas med sitt uppdrag.
"Moon Knight" är en av de mest komplexa produktionerna i MCU hittills. Det är inte nödvändigtvis något negativt utan snarare en spännande utmaning för tittaren. Jag känner att jag ganska snart skulle vilja se om serien i ett hyfsat mer raskt tempo än ett avsnitt i veckan. Jag tror upplevelsen gynnas av det.
Det är ingen traditionell superhjältehistoria. Faktum är att vi ser ganska lite av hjälten Moon Knight. Fokus ligger på personerna innanför kostymen och det fokuset rymmer mer djup och botten än vad det vanligtvis brukar finnas. Visserligen har de flesta superhjältar något tragiskt i sin personliga historia som är en förklaring till det hela, men i fallet Marc/Steven är det något annorlunda. Det dröjer ända till det femte och nästa sista avsnittet innan vi landar i något som kan beskrivas som Moon Knights ursprungshistoria. Det om något visar att fokuset ligger på annat.
Därmed inte sagt att serien är fri från action. Vi får några sekvenser med Moon Knight, eller den mer välklädda varianten Mr. Knight, längs med resans gång. Oscar Isaac gör ett fantastiskt jobb med sina karaktärer. Med små men effektiva medel gör han trovärda gestalter av Steven och Marc med egna röster, rörelser och attityder. Det glädjer mig något enormt när jag läser på att Oscar delvis plockade inspiration från ingen annan Karl Pilkington när han skulle skapa Steven. Det är faktiskt oerhört kul även om jag per automatik inte hade dragit den slutsatsen.
"Moon Knight" är också en del av det mer mångfaldsinriktade Marveluniversumet där vi under ett par stunder träffar den troligen första egyptiska superhjälten. Hela grejen med Egypten är spännande. Jag är barnsligt förtjust i mytologin och här går man till och med djupare än vad jag hade kunnat föreställa mig, men det är intressant och spännande gjort.
Vad mer ska jag säga? Ethan Hawke gör en bra skurk, seriens svarta humor och skruvade inslag överraskar mig och det smarta användandet av musik (Engelbert Humperdincks "A Man Without Love"!) är lysande och så vidare. Jag behöver nog se om serien för att kalla den en fullträff men en väldigt lyckad och udda Marvelproduktion är det under alla omständigheter. Nu är bara frågan: vad leder det till?
Jag vet att i någon av mina banankartonger med barndomens serietidningar som tyvärr ligger och trycker i förrådet finns det en eller ett par nummer av "Superserien: Månriddaren". Konsulterar jag stabila källan Seriewikin finner jag att utöver två album 1980 kom det totalt 26 nummer mellan 1981 och 1983. Med svenska mått mätt anser jag att Moon Knight därmed är ganska obskyr.
Jag mindes inte mer än namnet och karaktärens utseende inför tv-seriens start och därför blir jag rätt överraskad när seriens huvudperson lider av dissociativ identitetsstörning, eller personlighetsklyvning för att använda ett lättare uttryck. Det är Oscar Isaac som spelar huvudpersonen Steven Grant, en försynt brittisk vegan med ett stort intresse för det gamla Egypten och dess mytologi. Han jobbar på British Museum i London och drömmer om att bli guide för att kunna dela med sig sin kunskap, men han är bunden till souvenirbutiken utan chans till avancemang. Steven lider av blackouter där han plötsligt kan vakna upp någon helt annanstans utan att veta hur han hamnat där och vad han gjort. Emellanåt får han minnesbilder som känns helt främmande. Det har sin förklaring i att Steven inte bara är Steven utan också Marc Spector, en amerikansk före detta yrkessoldat.
Det är Marc som är Moon Knight, en avatar för den egyptiska månguden Khonshu, som straffar de som begått oförrätter. Steven har ingen vetskap om Marc och Khonshu, men de vet om Steven och Marc börjar kontakta sin andra persona genom reflektioner. När Steven hittar en okänd telefon i sitt hem kommer han i kontakt med Layla (May Calamawy) som är Marcs fru som heller inte känner till Steven men som ändå förstår att mannen som ser ut som hennes man inte är det. Layla blir behjälplig för Steven att förstå situationen.
Seriens skurk är kultledaren Arthur Harrow (Ethan Hawke) som tidigare var Khonshus avatar men i stället började dyrka gudinnan Ammit som har ett betydligt hårdare bestraffningsunderlag än Khonshu. Harrows mål är att hitta Ammits grav och frigöra henne och för det behöver han något som Marc/Steven har. Äventyret tar oss till Egypten och Steven och Marc behöver hitta ett sätt att samarbeta för att förhindra Harrow från att lyckas med sitt uppdrag.
"Moon Knight" är en av de mest komplexa produktionerna i MCU hittills. Det är inte nödvändigtvis något negativt utan snarare en spännande utmaning för tittaren. Jag känner att jag ganska snart skulle vilja se om serien i ett hyfsat mer raskt tempo än ett avsnitt i veckan. Jag tror upplevelsen gynnas av det.
Det är ingen traditionell superhjältehistoria. Faktum är att vi ser ganska lite av hjälten Moon Knight. Fokus ligger på personerna innanför kostymen och det fokuset rymmer mer djup och botten än vad det vanligtvis brukar finnas. Visserligen har de flesta superhjältar något tragiskt i sin personliga historia som är en förklaring till det hela, men i fallet Marc/Steven är det något annorlunda. Det dröjer ända till det femte och nästa sista avsnittet innan vi landar i något som kan beskrivas som Moon Knights ursprungshistoria. Det om något visar att fokuset ligger på annat.
Därmed inte sagt att serien är fri från action. Vi får några sekvenser med Moon Knight, eller den mer välklädda varianten Mr. Knight, längs med resans gång. Oscar Isaac gör ett fantastiskt jobb med sina karaktärer. Med små men effektiva medel gör han trovärda gestalter av Steven och Marc med egna röster, rörelser och attityder. Det glädjer mig något enormt när jag läser på att Oscar delvis plockade inspiration från ingen annan Karl Pilkington när han skulle skapa Steven. Det är faktiskt oerhört kul även om jag per automatik inte hade dragit den slutsatsen.
"Moon Knight" är också en del av det mer mångfaldsinriktade Marveluniversumet där vi under ett par stunder träffar den troligen första egyptiska superhjälten. Hela grejen med Egypten är spännande. Jag är barnsligt förtjust i mytologin och här går man till och med djupare än vad jag hade kunnat föreställa mig, men det är intressant och spännande gjort.
Vad mer ska jag säga? Ethan Hawke gör en bra skurk, seriens svarta humor och skruvade inslag överraskar mig och det smarta användandet av musik (Engelbert Humperdincks "A Man Without Love"!) är lysande och så vidare. Jag behöver nog se om serien för att kalla den en fullträff men en väldigt lyckad och udda Marvelproduktion är det under alla omständigheter. Nu är bara frågan: vad leder det till?
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Missa inte bonusscenen i sista avsnittets eftertexter. Det fyller i vissa viktiga luckor.
2. Seriens och karaktärens framtid är i dagsläget oklar. Tidigt pratades det om att "Moon Knight" precis som "Hawkeye" skulle bli en "limited series" (miniserie) men det har även pratats om en andra säsong och en möjlig långfilm, så sista ordet är knappast sagt.
3. Det har också sagts att Moon Knight efter serien ska dyka upp i andra MCU-filmer och det vore nog bra. Så vitt jag kan se finns det inget i seriens sex avsnitt som knyter ihop figuren med MCU på ett tydligt vis. Jag hoppades in i det sista på en cameo eller någon detalj som ger den där känslan av en del i ett större sammanhang, men den kommer tyvärr, märkligt nog, inte.
2. Seriens och karaktärens framtid är i dagsläget oklar. Tidigt pratades det om att "Moon Knight" precis som "Hawkeye" skulle bli en "limited series" (miniserie) men det har även pratats om en andra säsong och en möjlig långfilm, så sista ordet är knappast sagt.
3. Det har också sagts att Moon Knight efter serien ska dyka upp i andra MCU-filmer och det vore nog bra. Så vitt jag kan se finns det inget i seriens sex avsnitt som knyter ihop figuren med MCU på ett tydligt vis. Jag hoppades in i det sista på en cameo eller någon detalj som ger den där känslan av en del i ett större sammanhang, men den kommer tyvärr, märkligt nog, inte.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Streamat
