2008 eller 1982, det är frågan...
FILMEN1981 har blivit 1982 och Alex Drake är fortfarande fast i Gene Hunts värld. Ni som såg första säsongen av "Ashes to Ashes" minns säkert att Alex skjuts i huvudet 2008 vilket i sin tur för henne tillbaka till 1981 där hon träffar samma människor som Sam Tyler träffade när han skickades från 2007 till 1973 i "Life on Mars". Alex kämpar nu för att komma tillbaka till sin dotter och sitt liv i 2008 men det ska visa sig vara lättare sagt än gjort. I slutet av säsong 1 återupplevde hon sina föräldrars död och trodde att detta skulle skicka henne tillbaka men så blev inte fallet. Istället är hon kvar och tvingas fortsätta lösa brott med kollegorna Gene Hunt, Chris Skelton, Ray Carling och Chaz Granger.
Alex fortsätter att försöka ta sig hem samtidigt som hon kämpar mot den kvinnodiskriminering som finns samt att göra ett bra jobb. De andra börjar få en viss respekt för henne nu även om de tycker att hon emellanåt beter sig konstigt när hon refererar till framtiden och saker som ännu inte existerar. Hon gör dock sitt jobb och gör det riktigt bra trots att hennes metoder ofta går tvärt emot de man använde i början av 80-talet. Här är det knytnävarna som talar och inte psykologin…
Den största skillnaden mellan säsong 1 och 2 av "Ashes to Ashes" är att man nu har en röd tråd (förutom Alex försök att komma hem) som går genom alla åtta avsnitten. Tidigare har avsnitten varit rätt fristående men nu har alltså alla ett genomgående tema som har med poliskorruption att göra. Denna korruption går genom alla led inom polisen. Från de högsta till de lägsta och till och med in i Hunts egen grupp…
I säsong 2 har man även lyckats göra serien lite mörkare vilket är ett steg framåt. Alex blev aldrig den lättomtyckta karaktär Sam Tyler blev i "Life on Mars" vilket måste ses lite som ett misstag av seriens skapare. Serien blev heller inte lika intressant som sin föregångare. Detta har man dock lyckats bättre med i säsong 2 även om man nästan totalt misslyckats med att ta till vara de gratischanser man får av att seriens huvudfigur kommer från framtiden. Återigen misslyckas man med det som gjorde just "Life on Mars" så bra. Man misslyckas med att låta Alex veta vad som ska hända innan det hänt, man misslyckas med att låta henne bli frustrerad över att den teknologi som finns att tillgå är 26 år yngre än den hon är van vid. Visst, man snuddar vid detta några gånger men man gör det på tok för sällan.
Trots detta är serien riktigt bra och alla inblandade, med Philip Glenister som Gene Hunt i täten gör riktigt bra ifrån sig. Säsong 1:s svaga länk var Keeley Hawes i rollen som Alex. Hon var inte den ödmjuka och förvirrade själ man förväntat sig. Här har hon dock vuxit in i rollen och gör den riktigt bra. Det går heller inte att komma ifrån att det är riktigt kul att se allt man känner igen från 80-talet. Kläderna, bilarna, musiken, allt finns med.
Slutet då? Jo, vi får ett slut på serien i sista avsnittet och får vi aldrig mer återse Gene eller Alex så funkar det slut vi får här. Dock lämnar det, precis som "Life on Mars", en hel del öppet för egna tolkningar och dessutom lämnas en dörr på glänt för den tredje omgång man pratat om…
Alex fortsätter att försöka ta sig hem samtidigt som hon kämpar mot den kvinnodiskriminering som finns samt att göra ett bra jobb. De andra börjar få en viss respekt för henne nu även om de tycker att hon emellanåt beter sig konstigt när hon refererar till framtiden och saker som ännu inte existerar. Hon gör dock sitt jobb och gör det riktigt bra trots att hennes metoder ofta går tvärt emot de man använde i början av 80-talet. Här är det knytnävarna som talar och inte psykologin…
Den största skillnaden mellan säsong 1 och 2 av "Ashes to Ashes" är att man nu har en röd tråd (förutom Alex försök att komma hem) som går genom alla åtta avsnitten. Tidigare har avsnitten varit rätt fristående men nu har alltså alla ett genomgående tema som har med poliskorruption att göra. Denna korruption går genom alla led inom polisen. Från de högsta till de lägsta och till och med in i Hunts egen grupp…
I säsong 2 har man även lyckats göra serien lite mörkare vilket är ett steg framåt. Alex blev aldrig den lättomtyckta karaktär Sam Tyler blev i "Life on Mars" vilket måste ses lite som ett misstag av seriens skapare. Serien blev heller inte lika intressant som sin föregångare. Detta har man dock lyckats bättre med i säsong 2 även om man nästan totalt misslyckats med att ta till vara de gratischanser man får av att seriens huvudfigur kommer från framtiden. Återigen misslyckas man med det som gjorde just "Life on Mars" så bra. Man misslyckas med att låta Alex veta vad som ska hända innan det hänt, man misslyckas med att låta henne bli frustrerad över att den teknologi som finns att tillgå är 26 år yngre än den hon är van vid. Visst, man snuddar vid detta några gånger men man gör det på tok för sällan.
Trots detta är serien riktigt bra och alla inblandade, med Philip Glenister som Gene Hunt i täten gör riktigt bra ifrån sig. Säsong 1:s svaga länk var Keeley Hawes i rollen som Alex. Hon var inte den ödmjuka och förvirrade själ man förväntat sig. Här har hon dock vuxit in i rollen och gör den riktigt bra. Det går heller inte att komma ifrån att det är riktigt kul att se allt man känner igen från 80-talet. Kläderna, bilarna, musiken, allt finns med.
Slutet då? Jo, vi får ett slut på serien i sista avsnittet och får vi aldrig mer återse Gene eller Alex så funkar det slut vi får här. Dock lämnar det, precis som "Life on Mars", en hel del öppet för egna tolkningar och dessutom lämnas en dörr på glänt för den tredje omgång man pratat om…
EXTRAMATERIALET
Extramaterialet består av kommentarspår till de två första avsnitten, en 1980-quiz samt en drygt 30 minuter lång bakom kulisserna-film. Quizen är dock helt meningslös då det inte är den som tittar som får svara på frågor utan skådespelarna. Det är en intern tävling där det gäller för dem att svara rätt på ett gäng frågor från 1980-talet. Då man inte får några rätta svar och många är Englandsrelaterade känns den både svår och rätt meningslös tyvärr.
Bakomfilmen är däremot riktigt intressant. Vi får höra både från skaparna av serien och skådespelarna när de berättar om inspelningen, karaktärernas utveckling och så vidare. Detta ger oss en lite djupare inblick i karaktärerna och vad som får dem att göra det de gör. Vi kommer dock inte en millimeter närmare en förklaring av slutet…
Bakomfilmen är däremot riktigt intressant. Vi får höra både från skaparna av serien och skådespelarna när de berättar om inspelningen, karaktärernas utveckling och så vidare. Detta ger oss en lite djupare inblick i karaktärerna och vad som får dem att göra det de gör. Vi kommer dock inte en millimeter närmare en förklaring av slutet…
TRE SAKER
1. Som sagt planeras det en tredje och sista omgång av serien ("Life on Mars" är den första och "Ashes to Ashes" den andra). Det har dock inte läckt ut någon information om vi ska få fortsätta följa Alex eller om det blir helt nya karaktärer.
2. Mycket i serien är väldigt Englandsinfluerat, vilket inte är så konstigt då den är inspelad och utspelar sig där, men som icke-engelsman tror jag att man missar en hel del kopplingar till 80-talet.
3. Det är även språkligt en lite barriär man måste över för att ta till sig serien. Uttryck och slang som man aldrig hört förut haglar nämligen från karaktärerna. Personligen finner jag dock detta enbart underhållande.
2. Mycket i serien är väldigt Englandsinfluerat, vilket inte är så konstigt då den är inspelad och utspelar sig där, men som icke-engelsman tror jag att man missar en hel del kopplingar till 80-talet.
3. Det är även språkligt en lite barriär man måste över för att ta till sig serien. Uttryck och slang som man aldrig hört förut haglar nämligen från karaktärerna. Personligen finner jag dock detta enbart underhållande.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
DVD
Keeley Hawes (7)
Keeley Hawes (7)
