Stjärnspäckat magplask
FILMENMed tre stjärnor i huvudrollerna borde "Passion Play" bli en riktigt bra film, eller? Stjärnor och stjärnor förresten, det kanske är att ta i, men Mickey Rourke, Megan Fox och Bill Murray är ändå välkända namn.
Mickey Rourke gör sin numera väletablerade rökande suput-roll, här som jazztrumpetaren Nate Poole. Då han ovetande har haft ett förhållande med gangsterbossen Happy Shannons (Murray) fru får han betala ett dyrt pris. En av Happys gorillor klubbar ned Nate och kör ut honom i öknen för att avrätta honom, men precis när det ska ske blir gorillan ihjälskjuten av några vitklädda typer som sedan försvinner ur handlingen. Nate stapplar i väg med hjärtat i halsgropen och stöter på en freak show mitt där ute i öknen. Han letar efter en telefon men hittar en ängel.
Bland showens eldsprutare, svärdslukare, dvärgar och skäggiga damer finns en ung kvinna med riktiga vingar. Nate blir fascinerad av Lily (Fox) och efter att ha hamnat i trubbel med showens ägare (Rhys Ifans) flyr Nate och Lily ihop.
Även om Nate verkar som hennes beskyddare inser han att hon också är hans skydd mot fortsatta vedergällningar från Happy. Därför erbjuder han gangsterbossen att ta del av ängelen mot en liten ersättning och sitt eget liv i behåll. Men samtidigt som han planerar detta fattar han allt mer tycke för Lily och det blir inte riktigt som han tänkt sig när Happy tar henne i från honom. Nate beslutar sig då för att fria Lily igen till vilket pris som helst.
Det blir tyvärr ingen bra film av "Passion Play". Den är fylld av logiska luckor och tydliga greenscreen-effekter som försämrar filmupplevelsen. Visserligen kan man kanske förklara de logiska luckorna med filmens slut, men jag tror inte det ena har med det andra att göra. I och med att manusförfattaren inte är någon nykomling tror jag att logiken enbart finns i hans eget huvud.
"Passion Play" känns som en film som försöker vara smartare än vad den är, med resultatet att det blir en lätt pretentiös soppa av det hela. Den hade faktiskt blivit bättre om den hade passerat ett David Lynch-filter à la "Wild at Heart" och skruvats till lite. Då hade det varit lättare att acceptera det som är dåligt i filmen och så hade det kanske till och med fått en funktion.
Som filmen blev nu gör den ingen glad.
Mickey Rourke gör sin numera väletablerade rökande suput-roll, här som jazztrumpetaren Nate Poole. Då han ovetande har haft ett förhållande med gangsterbossen Happy Shannons (Murray) fru får han betala ett dyrt pris. En av Happys gorillor klubbar ned Nate och kör ut honom i öknen för att avrätta honom, men precis när det ska ske blir gorillan ihjälskjuten av några vitklädda typer som sedan försvinner ur handlingen. Nate stapplar i väg med hjärtat i halsgropen och stöter på en freak show mitt där ute i öknen. Han letar efter en telefon men hittar en ängel.
Bland showens eldsprutare, svärdslukare, dvärgar och skäggiga damer finns en ung kvinna med riktiga vingar. Nate blir fascinerad av Lily (Fox) och efter att ha hamnat i trubbel med showens ägare (Rhys Ifans) flyr Nate och Lily ihop.
Även om Nate verkar som hennes beskyddare inser han att hon också är hans skydd mot fortsatta vedergällningar från Happy. Därför erbjuder han gangsterbossen att ta del av ängelen mot en liten ersättning och sitt eget liv i behåll. Men samtidigt som han planerar detta fattar han allt mer tycke för Lily och det blir inte riktigt som han tänkt sig när Happy tar henne i från honom. Nate beslutar sig då för att fria Lily igen till vilket pris som helst.
Det blir tyvärr ingen bra film av "Passion Play". Den är fylld av logiska luckor och tydliga greenscreen-effekter som försämrar filmupplevelsen. Visserligen kan man kanske förklara de logiska luckorna med filmens slut, men jag tror inte det ena har med det andra att göra. I och med att manusförfattaren inte är någon nykomling tror jag att logiken enbart finns i hans eget huvud.
"Passion Play" känns som en film som försöker vara smartare än vad den är, med resultatet att det blir en lätt pretentiös soppa av det hela. Den hade faktiskt blivit bättre om den hade passerat ett David Lynch-filter à la "Wild at Heart" och skruvats till lite. Då hade det varit lättare att acceptera det som är dåligt i filmen och så hade det kanske till och med fått en funktion.
Som filmen blev nu gör den ingen glad.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Bill Murray var ursprungligen inte planerad till rollen som Happy Shannon, utan ersatte en annan skådespelare som hoppade av. Murray ger dock rollen en obehaglig touch och reagerar perfekt när Rourkes karaktär klämmer ur sig en riktigt klichéartad replik.
2. Filmen hade premiär på filmfestivalen i Toronto i en tidig och inte alls färdigställd version. Kritikerna var tuffa mot filmen och vissa lämnade till och med salongen innan den spelat klart.
3. Mitch Glazer är manusförfattaren bakom filmen som regidebuterar med den samma. Enligt min efterforskning är detta ett projekt han lagt ned 20 år på, och så blev det inte bättre än så här.
2. Filmen hade premiär på filmfestivalen i Toronto i en tidig och inte alls färdigställd version. Kritikerna var tuffa mot filmen och vissa lämnade till och med salongen innan den spelat klart.
3. Mitch Glazer är manusförfattaren bakom filmen som regidebuterar med den samma. Enligt min efterforskning är detta ett projekt han lagt ned 20 år på, och så blev det inte bättre än så här.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Blu-ray
Mickey Rourke (14)
Mickey Rourke (14)
