Våld och kärlek när två vilda hjärtan flyr
FILMENÖppningsscenen i "Wild at Heart" är sanslöst brutal. Sailor (Nicolas Cage) känner sig hotad av en man och försvarar sig efter bästa förmåga. Försvaret går över i blint raseri och plötsligt har han en död man vid sina ben, och straffas därefter.
Man har knappt hunnit sätta sig till rätta i soffan innan David Lynch satt nivån med ett riktigt grafiskt dödsfall. Filmen gjordes 1990 mellan pilotavsnittet av "Twin Peaks" och resten av första säsongen. Under testvisningarna flydde folk ur biosalongerna, men filmen belönades i Cannes och fick till och med en Oscar för bästa kvinnliga biroll.
Denna görs av Diane Ladd som är mor till Lula (Laura Dern) som Sailor umgås med. Marietta (Ladd) anser att Sailor vet för mycket om omständigheterna kring hennes mans död och när han inte svarar positivt på en sexuell invit från henne, har han skrivit under sin dödsdom. Han klarar det första attentatet, men hamnar i fängelse och Marietta förbjuder Lula från att träffa honom.
Vilda hjärtan kan man dock inte hålla isär, så när Sailor släpps finns Lula där och de sticker iväg på en roadtrip där mängder av lönnmördare anlitade av den allt mer psykotiska Marietta är efter dem.
"Wild at Heart" är en av de sista filmerna Lynch gjorde innan han började bli "för konstig", men därmed inte sagt att filmen är speciellt normal för det. Det ligger hela tiden ett udda filter över hela filmen i betydelsen hur historien berättas, med mängder av knepiga och ofta obehagliga karaktärer och hopp mellan olika stilar och tekniker. Ena stunden kan filmen vara rolig på Lynchs mycket speciella vis, i nästa oerhört tät och obehaglig, i nästa extremt våldsam och i nästa väldigt erotiskt laddad. Man vet inte riktigt vad som kan vänta bakom hörnet.
Jag har sett filmen flera gånger men det är först nu som jag inser att en tittare som inte sett den tidigare sannolikt kan uppfatta den som en dålig B-film under vissa stunder. Det är en del övertydligt överspel från vissa av skådespelarna som förstärks ytterligare av sydstatsdialekten som jag själv känner är fel. En annan grej som plötsligt känns väldigt dålig är när Sailor och Lula sticker iväg på metalkonsert (!) och spelningen bryts av när Sailor börja sjunga en Elvislåt som bandet Powermad utan problem spelar med i.
Samtidigt vet jag att allt detta är en del av filmens udda berättande, där man antingen får acceptera det eller inte. Till syvende och sist blir "Wild at Heart" en annorlunda kärlekshistoria med inslag som inte borde finnas med i en kärlekshistoria. Och jag gillar det.
Man har knappt hunnit sätta sig till rätta i soffan innan David Lynch satt nivån med ett riktigt grafiskt dödsfall. Filmen gjordes 1990 mellan pilotavsnittet av "Twin Peaks" och resten av första säsongen. Under testvisningarna flydde folk ur biosalongerna, men filmen belönades i Cannes och fick till och med en Oscar för bästa kvinnliga biroll.
Denna görs av Diane Ladd som är mor till Lula (Laura Dern) som Sailor umgås med. Marietta (Ladd) anser att Sailor vet för mycket om omständigheterna kring hennes mans död och när han inte svarar positivt på en sexuell invit från henne, har han skrivit under sin dödsdom. Han klarar det första attentatet, men hamnar i fängelse och Marietta förbjuder Lula från att träffa honom.
Vilda hjärtan kan man dock inte hålla isär, så när Sailor släpps finns Lula där och de sticker iväg på en roadtrip där mängder av lönnmördare anlitade av den allt mer psykotiska Marietta är efter dem.
"Wild at Heart" är en av de sista filmerna Lynch gjorde innan han började bli "för konstig", men därmed inte sagt att filmen är speciellt normal för det. Det ligger hela tiden ett udda filter över hela filmen i betydelsen hur historien berättas, med mängder av knepiga och ofta obehagliga karaktärer och hopp mellan olika stilar och tekniker. Ena stunden kan filmen vara rolig på Lynchs mycket speciella vis, i nästa oerhört tät och obehaglig, i nästa extremt våldsam och i nästa väldigt erotiskt laddad. Man vet inte riktigt vad som kan vänta bakom hörnet.
Jag har sett filmen flera gånger men det är först nu som jag inser att en tittare som inte sett den tidigare sannolikt kan uppfatta den som en dålig B-film under vissa stunder. Det är en del övertydligt överspel från vissa av skådespelarna som förstärks ytterligare av sydstatsdialekten som jag själv känner är fel. En annan grej som plötsligt känns väldigt dålig är när Sailor och Lula sticker iväg på metalkonsert (!) och spelningen bryts av när Sailor börja sjunga en Elvislåt som bandet Powermad utan problem spelar med i.
Samtidigt vet jag att allt detta är en del av filmens udda berättande, där man antingen får acceptera det eller inte. Till syvende och sist blir "Wild at Heart" en annorlunda kärlekshistoria med inslag som inte borde finnas med i en kärlekshistoria. Och jag gillar det.
EXTRAMATERIALET
Ingenting. Trist.
TRE SAKER
1. Musik och ljud har alltid stor betydelse i Lynchs filmer och ett obehagligt ljud på rätt tillfälle kan verkligen förstärka en scen, vilket här kanske mest exemplifieras när Diane Ladd gått loss med läppstiftet.
2. Det pågår nästan en intern tävling om vilken karaktär som är vidrigast, men jag anser att Willem Dafoe går segrande ur den striden. Kanske Dafoes äckligaste karaktär genom tiderna, som blir ännu otrevligare tack vare de löständer han har på sig.
3. Det är en del "Twin Peaks"-bekanta ansikten med i filmen, som till exempel Grace Zabriskie som spelar en — big surprise — riktigt vidrig person.
2. Det pågår nästan en intern tävling om vilken karaktär som är vidrigast, men jag anser att Willem Dafoe går segrande ur den striden. Kanske Dafoes äckligaste karaktär genom tiderna, som blir ännu otrevligare tack vare de löständer han har på sig.
3. Det är en del "Twin Peaks"-bekanta ansikten med i filmen, som till exempel Grace Zabriskie som spelar en — big surprise — riktigt vidrig person.
KOMMENTARER -
Läs kommentarer (1)
DELA ELLER TIPSA
Blu-ray
Nicolas Cage (25)
Nicolas Cage (25)
