Tråkigt slut på en lovande inledning
FILMENDe där matlagningstävlingarna i TV ger jag inte mycket för. Att frivilligt bli pressad och stressad när man gör något man älskar och få ens matkonst bedömd, när det till stor del handlar om personligt tycke och smak, det är verkligen inget som lockar mig. Det är också det som avhållit mig från en yrkeskarriär som kock. "Bitter Feast" tar upp pressen som möter kockarna i den nya, digitala världen. Med bloggar skrivna av amatörer som får stort genomslag och kan sänka en yrkesverksam kocks karriär på mindre än en minut. Det är åtminstone vad den här filmen vill få oss att tro, för det är på den grunden hela intrigen vilar.
Peter Grey (James LeGros) är en stjärnkock som tycks ha allt. Han är chefskock på en av stadens finaste krogar, har ett eget matlagningsprogram och i en nära framtid väntar böcker, matlagningsprodukter och en drös andra saker med hans namn på. När filmen börjar kan man dock ana en smått neurotisk man som plågas allt oftare av hemska barndomsminnen. Dessa gör honom mer och mer labil vilket leder till att hans TV-program läggs ned. När han sedan får sparken från restaurangen bestämmer han sig för att lära den matbloggare som sågade honom en läxa.
Vad som sedan följer är ett mörkt drama där Peter tvingar bloggaren JT Franks (Joshua Leonard) att laga mat under hot om tortyr. Vid ett tillfälle tvingar han JT att steka ägg. Lyckas han med perfekta vändstekta ägg får han äta dem. Misslyckas han väntar ett ganska smärtsamt straff. En annan utmaning är att låta honom avgöra vilken av två identiska maträtter som innehåller ett gift bara genom att smaka på dem.
Det är ett intressant upplägg som skvallrar om en ganska stor ambition att kritisera bloggvärlden och belysa den makt som den har. Och för en stund fungerar det för mig. Det vill säga om jag glömmer det faktum att JT Franks inflytande känns väldigt överdrivet. Kraften i bloggsamhället finns inte i en person utan i bloggarna som grupp åtminstone när vi pratar om den genomslagskraft som filmen målar upp.
Men ju längre filmen går desto mer försvinner det raffinerade i berättelsen. Allt det smarta, vassa och intelligenta kastas ut genom fönstret och kvar blir en ganska färglös men blodig skräckis. I stället för en man som knuffats över gränsen visar sig Peter Grey vara en psykopat vars trauma egentligen inte alls är kopplat till hans matimperium. Det är trist att bli så besviken på ett slut som har en så lovande början.
Peter Grey (James LeGros) är en stjärnkock som tycks ha allt. Han är chefskock på en av stadens finaste krogar, har ett eget matlagningsprogram och i en nära framtid väntar böcker, matlagningsprodukter och en drös andra saker med hans namn på. När filmen börjar kan man dock ana en smått neurotisk man som plågas allt oftare av hemska barndomsminnen. Dessa gör honom mer och mer labil vilket leder till att hans TV-program läggs ned. När han sedan får sparken från restaurangen bestämmer han sig för att lära den matbloggare som sågade honom en läxa.
Vad som sedan följer är ett mörkt drama där Peter tvingar bloggaren JT Franks (Joshua Leonard) att laga mat under hot om tortyr. Vid ett tillfälle tvingar han JT att steka ägg. Lyckas han med perfekta vändstekta ägg får han äta dem. Misslyckas han väntar ett ganska smärtsamt straff. En annan utmaning är att låta honom avgöra vilken av två identiska maträtter som innehåller ett gift bara genom att smaka på dem.
Det är ett intressant upplägg som skvallrar om en ganska stor ambition att kritisera bloggvärlden och belysa den makt som den har. Och för en stund fungerar det för mig. Det vill säga om jag glömmer det faktum att JT Franks inflytande känns väldigt överdrivet. Kraften i bloggsamhället finns inte i en person utan i bloggarna som grupp åtminstone när vi pratar om den genomslagskraft som filmen målar upp.
Men ju längre filmen går desto mer försvinner det raffinerade i berättelsen. Allt det smarta, vassa och intelligenta kastas ut genom fönstret och kvar blir en ganska färglös men blodig skräckis. I stället för en man som knuffats över gränsen visar sig Peter Grey vara en psykopat vars trauma egentligen inte alls är kopplat till hans matimperium. Det är trist att bli så besviken på ett slut som har en så lovande början.
EXTRAMATERIALET
Extramaterialet är skapligt. Här finns ett alternativt slut (som inte är bra men fortfarande bättre än det vi fick i filmen), en bortklippt scen och ett litet men snyggt fotogalleri där skådespelare och övriga medarbetare poserar i Peters tortyrhåla.
Dessutom finns en filmad intervju med Mario Batali samt en ganska tekniskt orienterad The Making of-dokumentär. I Intervjun säger Mario bland annat att han gillar tanken på att ge igen på bloggare som man gör i filmen!
Gillar man filmen är det här en helt okej samling extramaterial.
Dessutom finns en filmad intervju med Mario Batali samt en ganska tekniskt orienterad The Making of-dokumentär. I Intervjun säger Mario bland annat att han gillar tanken på att ge igen på bloggare som man gör i filmen!
Gillar man filmen är det här en helt okej samling extramaterial.
TRE SAKER
1. Intressant nog var regissören Joe Maggios originalmanus inte alls ett skräckfilmsmanus enligt honom själv, men när hans agent läste det antog han att det var en skräckfilm och därefter fick han hjälpa att lägga in de mer blodiga bitarna.
2. Mario Batali är kocken som kanske är mest känd för oss svenskar genom matprogrammet "Spanien runt med Gwyneth & co" där han smakar sig runt Spanien tillsammans med bland annat skådespelerskan Gwyneth Paltrow. I den här filmen har han en liten roll som Peters chef Gordon, mannen som ger honom sparken från restaurangen.
3. Producenten Larry Fessenden har inte bara en poänglös roll i filmen som en privatdeckare som kommer Peter på spåren. Han är dessutom stundtals en kuslig kopia av en ung Jack Nicholson.
2. Mario Batali är kocken som kanske är mest känd för oss svenskar genom matprogrammet "Spanien runt med Gwyneth & co" där han smakar sig runt Spanien tillsammans med bland annat skådespelerskan Gwyneth Paltrow. I den här filmen har han en liten roll som Peters chef Gordon, mannen som ger honom sparken från restaurangen.
3. Producenten Larry Fessenden har inte bara en poänglös roll i filmen som en privatdeckare som kommer Peter på spåren. Han är dessutom stundtals en kuslig kopia av en ung Jack Nicholson.
THOMAS HELSING (2012-04-02)
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
DVD
James LeGros (6)
James LeGros (6)
